När Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson hösten 2022 hade utnämnts till utbildningsminister i Ulf Kristerssons regering uttalade han sig snabbt om vilka principer som skulle gälla för högskolepolitiken framöver. Utbildningsdepartementet komprimerade budskapet till tre nyckelord, som skulle vara vägledande för arbetet med den nya forsknings- och innovationspropositionen: excellens, internationalisering och innovation. Viktigt för Persson under…
Den senaste tiden har den utbildningsvetenskapliga debatten präglats av frågan om de fristående kursernas vara eller icke vara. Detta som en följd av utbildningsminister Mats Perssons utspel där han ifrågasatt betydelsen av fristående kurser och i stället efterfrågat fler program som på ett tydligt sätt leder till arbete. I den här texten reflekterar etnologen Kim…
UKÄ och SCB har publicerat en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Det kommer nu finnas en kategori för tvärvetenskap inom humaniora. Men frågan återstår hur väl kartan reflekterar verkligheten. Den 26 mars publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Arbetet med den nya…
I ett par decennier har universitet, forskningsfinansiärer och forskare själva uppmuntrat till tvärvetenskapligt samarbete. Men parallellt med att tvärvetenskapliga satsningar görs på svenska lärosäten så filtreras dessa bort i ett trubbigt byråkratiskt system, med följden att humanistiskt präglad tvärvetenskap idag osynliggörs i officiell forskningsstatistik. Åtminstone en gång per år ombeds de flesta av oss att…
Humaniora och samhällsvetenskap kämpar med bristande resurser inom forskning och utbildning. Det gör att stress och utmattning drabbar många forskare och lärare inom dessa områden. Varför är balansen mellan krav och resurser så skev i de delar av akademin som utbildar flest studenter och vad står på spel för akademiker som inte ställer upp på…
Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…
Forskningsbarmetern 2023 visar att humaniora är det forskningsområde i Sverige med högst andel högciterade publikationer i internationell jämförelse – samtidigt som pengaflödet som gått till området legat förhållandevis oförändrat och lågt de senaste åren. Humtanks Linus Salö ger här en kommentar. Grannlandet Norge har en sak vi kan avundas. På tal om barometrar tänker jag…
Behovet att förstå och kommunicera samhällets multipla kriser och människans reaktioner är enorma. Trots det sker det en konsekvent nedprioritering av utbildning och forskning inom de två områden som kan möta dessa behov bäst – humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar rapporten Att förstå och förklara samhället som DIK, fackföreningen för kultur, kommunikation & kreativ sektor har…
Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2023. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2022. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Det senaste decenniet har sett ett antal övergripande framställningar av humanioras historia i Sverige. Bland dem kan nämnas Anders Ekströms och Sverker Sörlins Alltings mått (2012) och antologin Till vilken nytta? (2013), redigerad av Tomas Forser och Thomas Karlsohn. År 2020 disputerade Hampus Östh Gustafsson på avhandlingen Folkhemmets styvbarn och våren 2022 gav Johan Östling,…
Ledningen för Högskolan i Gävle är på väg att lägga ned humaniora helt. Men några demokratiska konsekvensanalyser har inte gjorts, skriver Jan Sjölund, utbildningsledare för en av de nedläggningshotade utbildningarna. Nu sker den analysen istället inför öppen ridå i en regional mediestorm till försvar för humaniora som är på väg att utvecklas till en riksangelägenhet….
Vi lever i en tid där klimatfrågan upptar alltmer av den offentliga debatten. Politiker diskuterar utsläppsrätter och alternativa energisystem medan naturvetenskapliga och teknologiskt inriktade forskare bygger gigantiska skärmar för att avskärma solljuset eller skapar tekniker som kan suga upp befintliga mängder koldioxid ur atmosfären. Emellertid är framtiden alltför viktig för att lämnas åt endast politiska…
En återkommande kritik av humanistiska ämnen handlar om avsaknaden av den ”kritiska massan”. I de flesta fall riktad mot mindre lärosäten där de humanistiska ämnena har få anställda. Argument som att doktoranderna är för få, att det finns inte tillräckligt många handledare, att forskningsmiljön är för liten och liknande anförs. Förutom ökade ekonomiska resurser för…
Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…