Under det senaste året har jag kommit att profilera mig allt starkare på Twitter. Är detta något som vi humanister bör göra? Jag ska här reflektera lite kring mina erfarenheter av att bedriva historisk källkritisk granskning och folkbildande verksamhet i detta medium. I mars 2021 blev jag mer eller mindre utmanad av Aron Flam att…
Många människor är i rörelse i vår samtid och har så varit under lång tid. När migration beforskas och debatteras är det dock ofta frågor om här och nu som står i fokus. Historiska och globalhistoriska perspektiv skulle kunna utveckla migrationsforskningen och förbättra den allmänna debatten om migration. Inte minst genom att vidga de geografiska…
Språkrådets Linnea Hanell skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Hon betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar hon också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en…
Humanister förefaller vara en yrkesgrupp som tvivlar mer än andra. Jag möter ofta kollegor bland forskare, men också inom andra sektorer, som museivärlden eller kulturbranschen, som regelbundet grips av tvivel eller ifrågasätter sina val, sina slutsatser eller tankar. Visst har väl alla människor stunder av ovisshet och dubier, men av någon anledning verkar sådana stunder…
När jag för några år sedan lämnade min tjänst som specialpedagog på en gymnasieskola med teknisk inriktning för att doktorera inom didaktik och flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling blev jag tillfrågad av skolans rektor om jag inte kunde komma tillbaka och berätta för eleverna om hur det är att forska inom humaniora. Inte hur vardagen ter sig…
Nostalgi har i ett framstegsorienterat västerländskt sammanhang inte sällan betraktats som något sjukligt, som en kusin till melankolin. Som om det kontemplativa tillbakablickandet stod i en inneboende motsättning till varje form av praktiskt handlande. De flesta disciplinerna inom humaniora har på ett eller annat sätt en tillbakablickande karaktär. Är de humanistiska perspektiven då alls relevanta för…
Den 16–17 november 2021 arrangerade Humlab konferensen Digital Transformations: The Humanities in Challenging Times. Vi lever i en tid av omställningar i stort och smått både vad gäller människors vardagspraktiker, sociala relationer och gemenskaper, såväl som på politiska och ekonomiska plan, men också vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Vilken relevans har digital humaniora här och nu och i den framtid som väntar?…
På FN:s klimatkonferens 2021 pågår förhandlingar om utsläppsrätter, klimatkostnader och utfasning av fossila bränslen, men för att hejda jordens uppvärmning krävs mer. Manifestet ”Accelerating Climate Action through the Power of Arts, Culture and Heritage” pekar på att konst och kultur behövs för att effektivt bekämpa klimatkrisen. Men hur kan kultur och humanistisk kunskap om kultur…
Hade du inte möjlighet att delta i panelsamtalet Med tvivel och eftertanke genom krisen? Nu kan du lyssna på det här! Leif Runefelt och Beate Schirrmacher (båda Humtank) diskuterar med Kersti Forsberg (medieinstitutet Fojo) om konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hur man kan ge utrymme för tvivel, eftertanke och komplexa sammanhang – och ändå få genomslag?…
Universitet i Oslo har beslutat om en 10-årig strategi för humaniora som ska befordra både tvärvetenskaplighet och starka humanistiska discipliner. I en debattartikel i Morgenbladet redogör universitetets rektor Svein Stølen och dekanen för humanistisk fakultet Frode Helland för skälen bakom beslutet. De tar givetvis avstamp i vår samtid, som mer än någonsin förefaller behöva kunskaper…
Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…
Är det så att vi människor lider av ambiguitetsintolerans? Att vi ogillar att konfronteras med sådant som inte kan tolkas på ett entydigt sätt, framför allt när vi ska ta beslut? Inom ramen för årets forskarfredag den 27 november organiserar Humtank ett digitalt panelsamtal som handlar om ambivalens, tvivel och eftertanke som redskap för att…
Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…
Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…
Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med. Mer än någonsin befinner vi människor här…
Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet har bjudit in Humtank som en del av deras arrangemang Humanistveckan 2021. Under en timme kommer Humtank att presentera sin verksamhet och berätta om humaniora i skolan. Evenemanget sker på plats i Gula villan och är på svenska. Det är gratis för humaniorastudenter och övriga medlemmar i Humanistiska föreningen.
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text…