Antalet självmord har totalt sett minskat i Sverige under de senaste decennierna. Men oroväckande nog är trenden omvänd bland exempelvis unga människor, där den utgör den vanligaste dödsorsaken. Humtanks Kristian Petrov diskuterar på vilket sätt humaniora kan bidra till att försöka vända denna utveckling. Självmord är ett av människans mest utforskade beteenden. Men trots den…
De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen. Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…
Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Från att ha varit en utskälld genre har science fiction alltmer kommit att bli det högteknologiska samhällets uttryck par préférence. I takt med det har också humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare intresserat sig för science fiction som kulturellt fenomen. Snarare än att vara en genre som gör anspråk på att beskriva teknik och vetenskap på ett…
Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
Behöver vi ta ett nytt grepp på humanioras historia? Den 29 november samlades ett drygt tjugotal forskare från Sverige, Norge och Danmark till en workshop anordnad av Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet i syfte att diskutera denna fråga. Sammankomsten bjöd på en rad infallsvinklar och perspektiv värda att reflektera över. Mycket talar…
Från humaniora har kritiken mot bibliometrisk utvärdering av forskning ofta varit särskilt hård, skriver Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap i ett gästinlägg på Humtanks blogg. Men kan problemen som är förenade med mätning och kvalitetsutvärdering – inte minst för humanioras del – överbryggas i framtiden och i så fall hur? Utvärderingsgapet, en term…
Välkommen att besöka våra samtal under Almedalsveckan 2019, vi finns som vanligt på plats 217, Hamnplan. Vi kommer som vanligt att under tre dagar belysa aktuella samhällsfrågor från ett humanistiskt perspektiv, årets program går att ladda ner här.
Välkommen till seminarium! Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas Forskningscentrum för Folkhälsa och Idrott (RePS) och forskningsprofilen Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till seminarium med humanistiska förtecken, gästföreläsare är professor Ericka Johnson (Linköpings universitet) Ericka Johnson talar utifrån den nyutkomna boken Prostatan: det ständiga gisslet? – mannen och prostatan i kultur, medicin och historia. I boken förmedlas…
Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för femte året i rad Humtankpriset till en akademiker eller grupp av akademiker som på ett förtjänstfullt sätt synliggjort humanioras betydelse i samhällslivet och offentligheten. Årets pristagare ska vara en person eller grupp av personer som på ett innovativt sätt har…