Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…
Humtank har fyllt 5 år och firade detta med ett evenemang i november på Medelhavsmuseet i Stockholm. Efter fem år i forskningspolitiken har tankesmedjan Humtank blivit en naturlig samtalspartner när det gäller att lyfta det humanistiska perspektivet i de stora samhällsfrågorna. En central och ständigt återkommande fråga har förstås varit humanioras roll och relevans i…
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den…
Nyligen kom beskedet att Skolverket drar tillbaka sitt förslag att stryka den äldre historien ur kursplanen i historia för grundskolan. Förslaget möttes omedelbart av häftig kritik och har debatterats flitigt ur en mängd infallsvinklar. I ett gästinlägg på Humtankbloggen reflekterar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet om förslaget, debatten och antikens komplicerade roll…
Finns det anledning för humanistiska forskare att kliva fram som en tydligare aktör inom forskningsområden som hittills legat utanför vårt synfält? I dagsläget pågår ett aktivt arbete för att inkludera humanistisk kompetens inom en rad olika områden, samtidigt som stödenheter och finansiärer ofta uppfattar det humanistiska forskarkollektivet som en grupp som är svår att nå…
Hur ser förutsättningarna ut för universitetslärares pedagogiska utveckling? Har vi lärare möjlighet att lära av varandra? På humanistiska fakulteten vid Umeå universitet pågår ett nyligen startat pedagogiskt utvecklingsprojekt, Umanista. Målet är att skapa en flexibel, öppen, kontinuerlig och kollegial form av högskolepedagogisk kompetensutveckling. Umanista kom till som en respons på problemet att många universitetslärare inte…
De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen. Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…
Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Universitet och högskolor måste söka nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Inte minst måste man visa att humaniorautbildningar är viktiga, intressanta och att de leder till spännande yrken. Det skriver Camilla Brundin Borg, projektledare för Göteborgs universitets satsning Ett Hum om… Just nu står samhället inför några svåra frågor att lösa:…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
Från humaniora har kritiken mot bibliometrisk utvärdering av forskning ofta varit särskilt hård, skriver Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap i ett gästinlägg på Humtanks blogg. Men kan problemen som är förenade med mätning och kvalitetsutvärdering – inte minst för humanioras del – överbryggas i framtiden och i så fall hur? Utvärderingsgapet, en term…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet. Näringslivets forskningsberedning efterlyser i…
Näringslivets forskningsberedning lyfter ämnesfördjupning och vikten av generiska kompetenser i en ny rapport om högskola och arbetsmarknad. Helt klart finns här beröringspunkter med slutsatserna från Humtanks andra rapport, men flera frågor infinner sig, bland annat om humanioras roll. Martin Bäcklund, praktikant på Humtank, skriver om rapporten i ett gästinlägg. Häromveckan utkom Näringslivets forskningsberedning (NLFB) vid…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofil Utbildning och Lärande samt Akademin Humaniora och Medier inbjuder till en panel på tema: Humaniora och lärarutbildning. Vid flera lärosäten har humanioraämnen kraft och legitimitet i sina roller inom lärarutbildningarna. Men vad innebär dessa relationer mellan humaniora och lärarutbildning för det svenska högskolelandskapet och särskilt för regionala högskolor…
Välkommen att besöka våra samtal under Almedalsveckan 2019, vi finns som vanligt på plats 217, Hamnplan. Vi kommer som vanligt att under tre dagar belysa aktuella samhällsfrågor från ett humanistiskt perspektiv, årets program går att ladda ner här.
Välkommen till seminarium! Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas Forskningscentrum för Folkhälsa och Idrott (RePS) och forskningsprofilen Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till seminarium med humanistiska förtecken, gästföreläsare är professor Ericka Johnson (Linköpings universitet) Ericka Johnson talar utifrån den nyutkomna boken Prostatan: det ständiga gisslet? – mannen och prostatan i kultur, medicin och historia. I boken förmedlas…