Finns det anledning för humanistiska forskare att kliva fram som en tydligare aktör inom forskningsområden som hittills legat utanför vårt synfält? I dagsläget pågår ett aktivt arbete för att inkludera humanistisk kompetens inom en rad olika områden, samtidigt som stödenheter och finansiärer ofta uppfattar det humanistiska forskarkollektivet som en grupp som är svår att nå…
Hur ser förutsättningarna ut för universitetslärares pedagogiska utveckling? Har vi lärare möjlighet att lära av varandra? På humanistiska fakulteten vid Umeå universitet pågår ett nyligen startat pedagogiskt utvecklingsprojekt, Umanista. Målet är att skapa en flexibel, öppen, kontinuerlig och kollegial form av högskolepedagogisk kompetensutveckling. Umanista kom till som en respons på problemet att många universitetslärare inte…
De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen. Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…
Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Universitet och högskolor måste söka nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Inte minst måste man visa att humaniorautbildningar är viktiga, intressanta och att de leder till spännande yrken. Det skriver Camilla Brundin Borg, projektledare för Göteborgs universitets satsning Ett Hum om… Just nu står samhället inför några svåra frågor att lösa:…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
Från humaniora har kritiken mot bibliometrisk utvärdering av forskning ofta varit särskilt hård, skriver Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap i ett gästinlägg på Humtanks blogg. Men kan problemen som är förenade med mätning och kvalitetsutvärdering – inte minst för humanioras del – överbryggas i framtiden och i så fall hur? Utvärderingsgapet, en term…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet. Näringslivets forskningsberedning efterlyser i…
Näringslivets forskningsberedning lyfter ämnesfördjupning och vikten av generiska kompetenser i en ny rapport om högskola och arbetsmarknad. Helt klart finns här beröringspunkter med slutsatserna från Humtanks andra rapport, men flera frågor infinner sig, bland annat om humanioras roll. Martin Bäcklund, praktikant på Humtank, skriver om rapporten i ett gästinlägg. Häromveckan utkom Näringslivets forskningsberedning (NLFB) vid…
In Australia, new degree structures and improved accessibility in higher education have had a favourable impact on the number of students turning to language studies. Josh Brown highlights a positive trend in this guest contribution for Humtank. Discussion about how to monitor and increase participation in languages study is gaining relevance in…
Heltidsstudier ska vara heltidsstudier, flytta matematik till humanistisk fakultet och inrätta en halv termins basveckor som inledning till alla humanistiska studier. I det fjärde inlägget om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 lägger Arne Jarrick fram idéer om en sanningssökande humaniora. Om jag finge skruva om humanistisk utbildning och fick drygt tjugo år på mig för att…
Mycket vore vunnet med en humaniora som är prestigefull och lockar särskilt begåvade studenter. I Humtanks tredje inlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 skriver Anna Victoria Hallberg om fördelarna med en mer elitistisk humaniora. Tidigare i år publicerade Humtank rapporten Humanioras pris och värde. Resurser och utbildningskvalitet. Rapporten diskuterar och problematiserar det fördelningssystem som tillämpas inom…
År 2040 är humanistiska studier i Sverige krävande, utmanande och fantastiska. Följ med Fanny Thalén från HumtankStudent på en visionär framtidsresa i vårt andra gästinlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. Du har fria händer att tänka stort sade de. Berätta vad du har för tankar gällande humaniorautbildningarna år 2040. I mitt stilla sinne spärrade jag…
Välkommen att besöka våra samtal under Almedalsveckan 2019, vi finns som vanligt på plats 217, Hamnplan. Vi kommer som vanligt att under tre dagar belysa aktuella samhällsfrågor från ett humanistiskt perspektiv, årets program går att ladda ner här.
Välkommen till seminarium! Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas Forskningscentrum för Folkhälsa och Idrott (RePS) och forskningsprofilen Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till seminarium med humanistiska förtecken, gästföreläsare är professor Ericka Johnson (Linköpings universitet) Ericka Johnson talar utifrån den nyutkomna boken Prostatan: det ständiga gisslet? – mannen och prostatan i kultur, medicin och historia. I boken förmedlas…
Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för femte året i rad Humtankpriset till en akademiker eller grupp av akademiker som på ett förtjänstfullt sätt synliggjort humanioras betydelse i samhällslivet och offentligheten. Årets pristagare ska vara en person eller grupp av personer som på ett innovativt sätt har…