In Australia, new degree structures and improved accessibility in higher education have had a favourable impact on the number of students turning to language studies. Josh Brown highlights a positive trend in this guest contribution for Humtank. Discussion about how to monitor and increase participation in languages study is gaining relevance in…
Heltidsstudier ska vara heltidsstudier, flytta matematik till humanistisk fakultet och inrätta en halv termins basveckor som inledning till alla humanistiska studier. I det fjärde inlägget om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 lägger Arne Jarrick fram idéer om en sanningssökande humaniora. Om jag finge skruva om humanistisk utbildning och fick drygt tjugo år på mig för att…
Mycket vore vunnet med en humaniora som är prestigefull och lockar särskilt begåvade studenter. I Humtanks tredje inlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 skriver Anna Victoria Hallberg om fördelarna med en mer elitistisk humaniora. Tidigare i år publicerade Humtank rapporten Humanioras pris och värde. Resurser och utbildningskvalitet. Rapporten diskuterar och problematiserar det fördelningssystem som tillämpas inom…
År 2040 är humanistiska studier i Sverige krävande, utmanande och fantastiska. Följ med Fanny Thalén från HumtankStudent på en visionär framtidsresa i vårt andra gästinlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. Du har fria händer att tänka stort sade de. Berätta vad du har för tankar gällande humaniorautbildningarna år 2040. I mitt stilla sinne spärrade jag…
Idag finns många välutbildade humanister, få humanistiska professioner. Om vi låter behoven styra och tror på humanistiska ämneskunskaper kanske vi i framtiden har en rad nya utmaningsdrivna humanistiska yrken, skriver Anna-Malin Karlsson i det första gästinlägget i serien HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. En prototypisk humanistisk utbildning består av enstaka kurser, ihopsatta efter individens intresse. En…
Humtank-bloggen har under hösten uppmärksammat filosofi för barn och ungdomar. För att fördjupa diskussionen och visa hur det kan gå till i praktiken har vi bett Karolina Christopher, som undervisat filosofi för barn i London, att skriva om sitt arbete. Under förra läsåret hade jag förmånen att arbeta med filosofi för barn, huvudsakligen 11-åringar, på…
En lång rad vetenskapliga tidskrifter i Latinamerika vänder sig i en gemensam deklaration mot tillämpningen av naturvetenskapliga modeller för bibliometri inom humaniora och samhällsvetenskap. Bland annat vill de lyfta monografin och essän som publiceringsformer. Initiativet är mycket välkommet, skriver Andrea Castro i ett gästinlägg för Humtank. Nyligen har cirka 100 tidskrifter inom latinamerikansk humaniora och…
I dessa dagar talas det om migration i termer av tsunamivågor som sveper in och mot vilka vi måste skydda oss. Om humaniora är en instans för ett samhälles självreflektion så är det också humanioras uppgift att granska sådan retorik och värderingarna som kommer till uttryck i den, konstaterar Patricia Lorenzoni i Humtanks tredje gästinlägg…
Nu brinner asylboenden i Sverige och rasistiska våldsverkare sprider skräck. Vilka historiska kunskaper behövs för att vi ska kunna förstå det som sker i dag? Historikern Heléne Lööw gör en tillbakablick till det tidiga 1990-talets Sverige och reder ut motivbilder bakom rasistiska dåd i Humtanks andra gästinlägg om rasism. Åter brinner flyktingförläggningar, debattklimatet hårdnar. En…
Redan kring sekelskiftet 1900 etablerades en svenskhet baserad på vithet och rastänkande, uttryckt bland annat i bildkonst. I Humtanks första gästinlägg om rasism drar konstvetaren Jeff Werner en parallell till dådet i Trollhättan och det våld som drabbar svenskar som inte passerar som vita. Torsdagen den 22 oktober kommer för lång tid att bli ihågkommen…
AV ULRIKA KNUTSON I slutet av augusti inbjöds Humtank till Europaforum i Hässleholm för att hålla i en panel över ämnet »Humaniora efter skotten i Paris: reflektioner i värdekrisens Europa». Under 45 mycket intensiva minuter samtalade Jonas Ingvarsson, Humtank, med Mohammad Fazlhashemi, Ulrika Knutson och Carl Rudbeck. Ulrika Knutson har sedan varit vänlig och ställt sitt…
av David Budtz Pedersen, Københavns Universitet Dansk humanioraforskning har genomgått så stora förändringar att alla stereotypa föreställningar om humaniora måste revideras. Forskarna bekänner sig inte till endast en disciplin eller metod, utan drar nytta av många tillvägagångssätt i sin strävan att besvara frågor som är relevanta för samhället. Det visar en ny bok, Kampen om…
SVAR TILL HUMTANK: I Fil. dr Anna Blennow, projektledare för Topos och Topografi – staden Rom och guidebokens födelse (Svenska Institutet i Rom) Den som är främmande på en plats är nästan alltid i underläge. Ju mera främmande man är, desto högre social status och desto större ekonomiskt kapital måste man besitta för att kunna klara…
SVAR TILL HUMTANK: II Klas Grinell, Intendent Världskulturmuseet Medelhavet kallades av romarna för ’Vårt hav (Mare nostrum)’. Sverige har genom sin moderna historia gjort det namnet till sitt. Vår historieskrivning har utgått från att det romerska arvet är vårt, att Medelhavshistorien också är vår historia, och att Medelhavet därmed också är vårt hav. Utan…
SVAR TILL HUMTANK: III Kristian Göransson, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv Direktör för Svenska Institutet i Rom Den illegala trafiken över Medelhavet till Europa med undermåliga båtar fyllda till bristningsgränsen med flyktingar från Afrika och Mellanöstern har nu pågått i många år. Efter den arabiska våren och den därpå följande libyska statens…
Seminarium: Kris i språkfrågan? Mycket tyder på att incitamenten att läsa flera språk i grundskolan och gymnasiet behöver stärkas. Med ekonomistyrda lärosäten blir språken det som tas bort ur utbudet, eftersom dessa riskerar att inte bära sig ekonomiskt. Sedan 2012 har antalet lärosäten i Sverige som ger utbildning i tyska sjunkit från 22 till 8. En drastisk minskning har även skett…
Seminarium: Vilka kompetenser behövs på framtidens arbetsmarknad? I USA finns en livlig utbildningsdebatt om behovet av liberal arts och humanistisk kompetens på arbetsmarknaden, inte minst i Silicon Valley och tech-branschen. Denna debatt lyser helt med sin frånvaro i den svenska utbildningsdebatten, där man mest talar om vilka yrkesutbildningar som leder till jobb. Här finns ett…
Seminarium: Forskning i samverkan – vad är det? Kunskap i samverkan blev namnet på den forskningsproposition som lades fram sent i höstas. Ett förslag var att göra resurstilldelningen beroende av forskarnas samverkan. Hur bred kan en definition vara utan att tappa spänst och är inte risken å andra sidan att humaniora och samhällsvetenskaperna förfördelas om…