Ledningen för Högskolan i Gävle är på väg att lägga ned humaniora helt. Men några demokratiska konsekvensanalyser har inte gjorts, skriver Jan Sjölund, utbildningsledare för en av de nedläggningshotade utbildningarna. Nu sker den analysen istället inför öppen ridå i en regional mediestorm till försvar för humaniora som är på väg att utvecklas till en riksangelägenhet….
Vi lever i en tid där klimatfrågan upptar alltmer av den offentliga debatten. Politiker diskuterar utsläppsrätter och alternativa energisystem medan naturvetenskapliga och teknologiskt inriktade forskare bygger gigantiska skärmar för att avskärma solljuset eller skapar tekniker som kan suga upp befintliga mängder koldioxid ur atmosfären. Emellertid är framtiden alltför viktig för att lämnas åt endast politiska…
En återkommande kritik av humanistiska ämnen handlar om avsaknaden av den ”kritiska massan”. I de flesta fall riktad mot mindre lärosäten där de humanistiska ämnena har få anställda. Argument som att doktoranderna är för få, att det finns inte tillräckligt många handledare, att forskningsmiljön är för liten och liknande anförs. Förutom ökade ekonomiska resurser för…
Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…
Den nya forskningspropositionen fokuserar, utöver en ganska given satsning på förstärkta anslag till pandemiforskning, särskilt fem samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Givetvis har vart och ett av dessa områden en humanistisk dimension. Det är särskilt några saker som från Humtanks perspektiv är värda…
Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…
Humtank har tilldelats 2020 års Ugglepris, som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet. Priset ska gå till en person eller organisation ”som i sin verksamhet givit prov på klassiska humanistiska dygder såsom bildning, fördomsfrihet, samhällsengagemang, tolerans och genomtänkt kritik.” Humanistiska föreningens motivering till att ge priset till oss i år lyder som följer:…
Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…
Sverige behöver fortsätta att utveckla en artikulerad och medveten humaniorapolitik. Det är grundtonen i det inspel som Humtank gjort till regeringen med anledning av den kommande forskningspropositionen som vart fjärde år anger riktningen i den svenska forskningspolitiken. Humtank betonar vikten av att man i linje med den förra propositionen fortsätter att betona humanioras centrala roll…
Finns det anledning för humanistiska forskare att kliva fram som en tydligare aktör inom forskningsområden som hittills legat utanför vårt synfält? I dagsläget pågår ett aktivt arbete för att inkludera humanistisk kompetens inom en rad olika områden, samtidigt som stödenheter och finansiärer ofta uppfattar det humanistiska forskarkollektivet som en grupp som är svår att nå…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
I dagarna har Vetenskapsrådet släppt en utvärderande forskningsöversikt av området Humaniora och samhällsvetenskap. I dess inledning konstateras att många av de problem som mänskligheten står inför – klimatkrisen, växande samhälleliga klyftor, migration, etc – kräver humanistiska och samhällsvetenskapliga analyser. Detta är självklart för oss inom Humtank, som länge haft som motto att varje fråga rymmer…
Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet har bjudit in Humtank som en del av deras arrangemang Humanistveckan 2021. Under en timme kommer Humtank att presentera sin verksamhet och berätta om humaniora i skolan. Evenemanget sker på plats i Gula villan och är på svenska. Det är gratis för humaniorastudenter och övriga medlemmar i Humanistiska föreningen.
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text…