Vi lever i en tid där klimatfrågan upptar alltmer av den offentliga debatten. Politiker diskuterar utsläppsrätter och alternativa energisystem medan naturvetenskapliga och teknologiskt inriktade forskare bygger gigantiska skärmar för att avskärma solljuset eller skapar tekniker som kan suga upp befintliga mängder koldioxid ur atmosfären. Emellertid är framtiden alltför viktig för att lämnas åt endast politiska…
En återkommande kritik av humanistiska ämnen handlar om avsaknaden av den ”kritiska massan”. I de flesta fall riktad mot mindre lärosäten där de humanistiska ämnena har få anställda. Argument som att doktoranderna är för få, att det finns inte tillräckligt många handledare, att forskningsmiljön är för liten och liknande anförs. Förutom ökade ekonomiska resurser för…
Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…
Den nya forskningspropositionen fokuserar, utöver en ganska given satsning på förstärkta anslag till pandemiforskning, särskilt fem samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Givetvis har vart och ett av dessa områden en humanistisk dimension. Det är särskilt några saker som från Humtanks perspektiv är värda…
Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…
Humtank har tilldelats 2020 års Ugglepris, som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet. Priset ska gå till en person eller organisation ”som i sin verksamhet givit prov på klassiska humanistiska dygder såsom bildning, fördomsfrihet, samhällsengagemang, tolerans och genomtänkt kritik.” Humanistiska föreningens motivering till att ge priset till oss i år lyder som…
Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…
Sverige behöver fortsätta att utveckla en artikulerad och medveten humaniorapolitik. Det är grundtonen i det inspel som Humtank gjort till regeringen med anledning av den kommande forskningspropositionen som vart fjärde år anger riktningen i den svenska forskningspolitiken. Humtank betonar vikten av att man i linje med den förra propositionen fortsätter att betona humanioras centrala roll…
Finns det anledning för humanistiska forskare att kliva fram som en tydligare aktör inom forskningsområden som hittills legat utanför vårt synfält? I dagsläget pågår ett aktivt arbete för att inkludera humanistisk kompetens inom en rad olika områden, samtidigt som stödenheter och finansiärer ofta uppfattar det humanistiska forskarkollektivet som en grupp som är svår att nå…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
I dagarna har Vetenskapsrådet släppt en utvärderande forskningsöversikt av området Humaniora och samhällsvetenskap. I dess inledning konstateras att många av de problem som mänskligheten står inför – klimatkrisen, växande samhälleliga klyftor, migration, etc – kräver humanistiska och samhällsvetenskapliga analyser. Detta är självklart för oss inom Humtank, som länge haft som motto att varje fråga rymmer…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofiler Interkulturella studier och Utbildning och Lärande, samt Högskolans bibliotek inbjuder till seminarier med humanistiska förtecken: Bildning, känsla och tanke – om kalla fakta och passionerad vetenskap 18 september, kl. 13.00-14.30 , Fö 1 Thomas Karlsohn (docent i idéhistoria, Uppsala universitet) På senare tid har vetenskapen seglat upp…
Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för fjärde året i rad Humtankpriset till en eller flera akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. Vem eller vilka tycker du har i handling demonstrerat humanioras relevans på ett särskilt förtjänstfullt sätt under det senaste…
Det pågående arbetet med att ta fram en ny styrning för svensk högskola – utredningen som kallas Struten, under Pam Fredmans ledning – kommenteras här av Humtank. Vi har tidigare diskuterat delar av utredningsarbetet, som presenterades i en promemoria i januari 2018. Här belyste vi vikten av humanioraperspektiv i arbetet med en ny resursfördelningsmodell och…
Frågan om humaniora behöver digitala infrastrukturer är egentligen felställd, skriver Humtanks Isak Hammar i en reflektion från en konferens på temat. Frågan är istället om och hur humanioraforskare arbetar aktivt för att definiera framtidens digitala utmaningar och lösningar. Tillhör traditionell humanistisk forskning det förflutna? Den medvetet provocerande frågan genomsyrade den konferens som årligen anordnas av…
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text av ett antal saker –…
Symposium arrangerat av Vetenskapssocieteten i Lund, Humtank och LU Futura. Symposiet innehåller spaningar om morgondagens humaniora, diskuterar samtida och framtida perspektiv på humanioras samarbete med andra vetenskapsfält, samt om framtida scenarier kring mänsklig och artificiell intelligens. ANMÄLAN: Symposiet är öppet för alla och deltagandet utan kostnad. Anmälan sker till Blaženka Scheuer (blazenka.scheuer[at]ctr.lu.se senast den 27…