Meny
    Humtankar

Oändliga krav och ändliga resurser – om stressade akademiker och en utmattad akademi

Humaniora och samhällsvetenskap kämpar med bristande resurser inom forskning och utbildning. Det gör att stress och utmattning drabbar många forskare och lärare inom dessa områden. Varför är balansen mellan krav och resurser så skev i de delar av akademin som utbildar flest studenter och vad står på spel för akademiker som inte ställer upp på…

    Humtankar

Jonatan Nästesjö: Kompasser i förändrade utvärderingslandskap

Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…

    Humtankar

Barometern kalibreras

Forskningsbarmetern 2023 visar att humaniora är det forskningsområde i Sverige med högst andel högciterade publikationer i internationell jämförelse – samtidigt som pengaflödet som gått till området legat förhållandevis oförändrat och lågt de senaste åren. Humtanks Linus Salö ger här en kommentar. Grannlandet Norge har en sak vi kan avundas. På tal om barometrar tänker jag…

    Humtankar

Har vi råd med ett samhälle utan humaniora?

Behovet att förstå och kommunicera samhällets multipla kriser och människans reaktioner är enorma. Trots det sker det en konsekvent nedprioritering av utbildning och forskning inom de två områden som kan möta dessa behov bäst – humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar rapporten Att förstå och förklara samhället som DIK, fackföreningen för kultur, kommunikation & kreativ sektor har…

    Humtankar

Humaniora står sig stark i offentligheten 

Det senaste decenniet har sett ett antal övergripande framställningar av humanioras historia i Sverige. Bland dem kan nämnas Anders Ekströms och Sverker Sörlins Alltings mått (2012) och antologin Till vilken nytta? (2013), redigerad av Tomas Forser och Thomas Karlsohn. År 2020 disputerade Hampus Östh Gustafsson på avhandlingen Folkhemmets styvbarn och våren 2022 gav Johan Östling,…

    Humtankar

Humanistiska utbildningar nedläggningshotade i Gävle

Ledningen för Högskolan i Gävle är på väg att lägga ned humaniora helt. Men några demokratiska konsekvensanalyser har inte gjorts, skriver Jan Sjölund, utbildningsledare för en av de nedläggningshotade utbildningarna. Nu sker den analysen istället inför öppen ridå i en regional mediestorm till försvar för humaniora som är på väg att utvecklas till en riksangelägenhet….

    Humtankar

Humanistiska perspektiv på klimatfrågan, mellan det förflutna och framtiden

Vi lever i en tid där klimatfrågan upptar alltmer av den offentliga debatten. Politiker diskuterar utsläppsrätter och alternativa energisystem medan naturvetenskapliga och teknologiskt inriktade forskare bygger gigantiska skärmar för att avskärma solljuset eller skapar tekniker som kan suga upp befintliga mängder koldioxid ur atmosfären. Emellertid är framtiden alltför viktig för att lämnas åt endast politiska…

    Humtankar

Den kritiska massan

En återkommande kritik av humanistiska ämnen handlar om avsaknaden av den ”kritiska massan”. I de flesta fall riktad mot mindre lärosäten där de humanistiska ämnena har få anställda. Argument som att doktoranderna är för få, att det finns inte tillräckligt många handledare, att forskningsmiljön är för liten och liknande anförs. Förutom ökade ekonomiska resurser för…

    Humtankar

Humanistisk forskning i samverkan – mot extremism i lokalsamhället

Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…

    Humtankar

Humtank kommenterar forskningspropositionen

Den nya forskningspropositionen fokuserar, utöver en ganska given satsning på förstärkta anslag till pandemiforskning, särskilt fem samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Givetvis har vart och ett av dessa områden en humanistisk dimension. Det är särskilt några saker som från Humtanks perspektiv är värda…

    Humtankar

Ambiguitet = sanning

Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…

    Humtankar

Ugglepriset till Humtank

Humtank har tilldelats 2020 års Ugglepris, som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet. Priset ska gå till en person eller organisation ”som i sin verksamhet givit prov på klassiska humanistiska dygder såsom bildning, fördomsfrihet, samhällsengagemang, tolerans och genomtänkt kritik.” Humanistiska föreningens motivering till att ge priset till oss i år lyder som följer:…

    Humtankar

Humanioras nya berättelse: Om vikten av att synliggöra den ”dolda humanioran”

Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…