I detta inlägg resonerar Humtanks Linus Salö om humanioras betydelse, och om det fortsättningsvis alls är angeläget att framhålla att området är betydelsefullt. En annan väg, menar Salö, är en fokusförflyttning från huruvida till hur, som ett sätt att inlemma den egna betydelsen i områdets självbild, flytta fram positionerna och samtidigt lära oss mer om…
Publish or perish har under många år fungerat som ledord för en stor del av världens forskare. Samtidigt hörs inte minst bland humanister röster som lyfter fram behovet av mer tid för att tänka och reflektera, att skriva med eftertänksamhet och – föga förvånande – att det är viktigare att främja kvalitet än kvantitet. Till…
Tankesmedjan Humtank är nyss hemkommen från Bryssel, som varit slutmålet för 2023 års studiebesök. I detta inlägg – det första sedan forumet uppkallats Humtankar – avlägger verksamhetsledarna en kort rapport från resan. Humtank har varit i Bryssel, en kunskapspolitisk nod men också – och detta skadar ju inte – vackra parker och katedraler, dyr men…
Humtank har bestämt att ge bloggen ett namn: Humtankar. Ett skäl är att detta forum för humaniorareflektioner aldrig haft ett riktigt namn. Ett annat skäl är att ”blogg” ofta leder tankarna till mer tillfälliga och spontana texter – inte det slags essäer, reflektioner och analyser vi publicerar. Humtankar, tankar om humaniora, passar bättre. I övrigt…
Det er ved at være forår. Træerne på Assistens Kirkegård i København er sprunget ud, farverne lyser mod himlen. De unge sidder på Dronning Louises Bro, med rose i vinglassene og musik i højtalerne. Turisterne prøver at undgå at falde foran en af de vildtkørende cykler, som farer forbi. Dette er Nørrebro. Dette er København….
Medicinsk humaniora är ett forskningsfält som verkar ha kommit för att stanna. Bara under de senaste tre åren har det etablerats tre centrumbildningar för medicinsk humaniora vid svenska universitet: i Uppsala, Linköping och Lund. Jelmer Brüggemann och Maria Björkman, båda verksamma vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet, reflekterar här över humanioras…
I dagarna utkommer en ny informationsbroschyr framtagen av Humtanks medlemmar. Fantastiska ämnen och varför man studerar dem är riktad mot högstadie- och gymnasieelever och har som avsikt att ge insikt i humaniora och vad det innefattar. Broschyren är en följd av Humtanks tidigare arbeten, som delvis lett fram till slutsatsen att många saknar en tydlig…
Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström,…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…
Hur vet man att man vet det man vet? Svaret handlar inte bara om hur vi filosofiskt ser på kunskapen eller dess källa. Det finns också en mer handgriplig sida: att ha kunskap är att kunna, att uthålligt förmå något. Men vad kan vi egentligen? Kristian Petrov söker ett svar genom ett humanistiskt tankeexperiment. Humanistiska…
Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid Umeå universitet, reflekterar runt vikten av humanistiska perspektiv i debatter om demokrati. En av världens kanske mest kända politiska dystopier är George Orwells roman 1984…
När tre kulturjournalister på Studio Ett summerar kulturåret 2022 handlar det om rallarsving och en kändisskilsmässa. Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi på Linnéuniversitetet, blir irriterad över samtalets begränsade tunnelseende. Var är den djupare analysen som gör kulturjournalistik så intressant? På en vintermörk väg någonstans i Skåne den 30 december 2022: Ur bilradion strömmar ett…
Sen AI-funktionen ChatGPT blivit nyhetsstoff har väl i princip varje tidning, tv-program och nyhetssajt publicerat en debattartikel om framtiden för den mänskliga kreativiteten. Två tankar, som mig veterligen inte vädrats, har slagit mig. Att ChatGPT gett upphov till oro är inte konstigt. Vi lever i en tid som värdesätter upphov och äkthet extremt högt. Historiska…
Humaniora handlar traditionellt om människor och det mänskliga, men även djur har betydelse för mänskligt liv och mänskliga relationer. Dödandet av schimpanserna vid Furuviks djurpark och de reaktioner händelsen väckte ger anledning till reflektion över vilka som kan inkluderas i ett Vi tillsammans med oss människor. Kan även apor vara sörjbara och hur är det…
I likhet med de flesta samhällsområden blir den högre utbildningen i Sverige alltmer detaljreglerad. Det må leda till transparens, mätbarhet och likvärdighet, men gör det också allt svårare att försvara humanioras traditionella undervisningsformer. Sedan gjorde de omtalade chatbotarna sin entré. Skulle de möjligen kunna leda till en renässans för de undervisningsformer som var på väg…