Meny
    Humtankar

Om akademiskt hushållsarbete

Akademin är fortfarande en ojämställd plats där män i högre grad än kvinnor tenderar att nå de mest statusfyllda positionerna. Vem som tar ansvar för det kollegiala är en del av förklaringen till varför det ser ut så. I den här texten reflekterar etnologen Kim Silow Kallenberg om dessa osynliga, icke-meriterande, akademiska sysslor som har…

    Humtankar

Christer Nordlund: STEM, STEAM och SHAPE – några nedslag i den kunskapspolitiska begreppsfloran

När Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson hösten 2022 hade utnämnts till utbildningsminister i Ulf Kristerssons regering uttalade han sig snabbt om vilka principer som skulle gälla för högskolepolitiken framöver. Utbildningsdepartementet komprimerade budskapet till tre nyckelord, som skulle vara vägledande för arbetet med den nya forsknings- och innovationspropositionen: excellens, internationalisering och innovation. Viktigt för Persson under…

    Humtankar

Jonas Otterbeck: Populärkultur och religion

Jonas Otterbeck, professor i islamologi, reflekterar över hur studiet av musik och andra populärkulturella uttryck kan ge oss viktiga insikter om islams utveckling i vår samtid. Med kulturlivet i London som utgångspunkt – där en kapitalstark muslimsk medelklass förändrar de etiska och estetiska preferenserna för islam – får vi en inblick i detta forskningsfält och…

    Humtankar

Till de enstaka kursernas försvar

Den senaste tiden har den utbildningsvetenskapliga debatten präglats av frågan om de fristående kursernas vara eller icke vara. Detta som en följd av utbildningsminister Mats Perssons utspel där han ifrågasatt betydelsen av fristående kurser och i stället efterfrågat fler program som på ett tydligt sätt leder till arbete. I den här texten reflekterar etnologen Kim…

    Humtankar

För en odisciplinerad humaniora

Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta med ämnen som spränger dessa gränser – humanistisk forskning är, eller har åtminstone potentialen att vara, odisciplinerad. Är det dags att tänka om? Tvärvetenskaplighet har…

    Humtankar

Tvärdisciplinära studier i humaniora och konst – UKÄ och SCB:s nya forskningsämnen

UKÄ och SCB har publicerat en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Det kommer nu finnas en kategori för tvärvetenskap inom humaniora. Men frågan återstår hur väl kartan reflekterar verkligheten. Den 26 mars publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Arbetet med den nya…

    Humtankar

Övrig annan humaniora

I ett par decennier har universitet, forskningsfinansiärer och forskare själva uppmuntrat till tvärvetenskapligt samarbete. Men parallellt med att tvärvetenskapliga satsningar görs på svenska lärosäten så filtreras dessa bort i ett trubbigt byråkratiskt system, med följden att humanistiskt präglad tvärvetenskap idag osynliggörs i officiell forskningsstatistik.  Åtminstone en gång per år ombeds de flesta av oss att…

    Humtankar

Behöver förmedlingen förmedlas?

Att undervisa är att förmedla kunskap. Universitetets undervisning bör bygga på forskning. På den grunden skulle man kunna hävda att universitets kärnuppdrag är forskningsförmedlande i sig. Men hur ska man i så fall förstå begreppet ”forskningsförmedling”, det som Humtanks senaste rapport handlar om? Varifrån kommer behovet av att förmedla förmedlingen? Och vad vittnar det om? …

    Humtankar

Antje Wischmann: Humaniorapraktiker då och nu

Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar slutsatser utifrån en aktuell tysk studie – Steffen Martus och Carlos Spoerhase Geistesarbeit – om två litteraturhistoriska personligheter. Att studera dåtiden är inte minst ett…

    Humtankar

Lena Roos: Luther åt alla!

Genom olika former av digitalisering har en allt större mängd intressanta källtexter blivit mycket mer lättillgängliga. Men vem kan läsa dem? Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, diskuterar om man i kommande forskning bättre kan utnyttja såväl tekniska möjligheter som språkfärdigheter som många ungdomar för med sig hemifrån. Min Käthe är med barn…

    Humtankar

Oändliga krav och ändliga resurser – om stressade akademiker och en utmattad akademi

Humaniora och samhällsvetenskap kämpar med bristande resurser inom forskning och utbildning. Det gör att stress och utmattning drabbar många forskare och lärare inom dessa områden. Varför är balansen mellan krav och resurser så skev i de delar av akademin som utbildar flest studenter och vad står på spel för akademiker som inte ställer upp på…

    Humtankar

Ses vi i Visby?

Humtank har börjat planera årets medverkan i Almedalen där vi som vanligt är på plats. Vill du arrangera ett seminarium tillsammans med oss eller letar du efter en klok och kompetent humanist till en panel? Hör av dig till info[at]humtank.se!

    Humtankar

Är detta en aktivist?

Aktivismens relation till vetenskapen har på senare tid varit en hett debatterad fråga. 2023 års mest lästa artikel i tidningen Curie hade rubriken ”Får en forskare vara aktivist?” De flesta representanter för natur- och samhällsvetenskaperna svarar ja på frågan, med hänvisning till att vissa frågor är politiska i sig. På senare tid har det även…

    Humtankar

Jonatan Nästesjö: Kompasser i förändrade utvärderingslandskap

Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…

    Humtankar

Barometern kalibreras

Forskningsbarmetern 2023 visar att humaniora är det forskningsområde i Sverige med högst andel högciterade publikationer i internationell jämförelse – samtidigt som pengaflödet som gått till området legat förhållandevis oförändrat och lågt de senaste åren. Humtanks Linus Salö ger här en kommentar. Grannlandet Norge har en sak vi kan avundas. På tal om barometrar tänker jag…