Humtank har deltagit på Almedalsveckan 2024. Det har varit en viktig arena för oss under många år, men i år provade vi ett nytt grepp. Verksamhetsledarna Linus Salö och Lovisa Brännstedt avlägger här en rapport. Almedalen har med åren blivit en viktig högskolepolitisk arena. Flera av de större lärosätena närvarar, liksom många andra viktiga aktörer…
Det drar ihop sig till Almedalsveckan. Politiker och samhällsaktörer möts i Visby för att diskutera aktuella samhällsfrågor och Humtank är på plats och lyfter fördjupande perspektiv på aktuella frågor och humanioras villkor. Dagens stora samhällsfrågor – som klimatet, digital omställning samt lokala och globala konflikter – kräver inte bara tekniska lösningar eller politiska beslut….
Klassisk kunskapsförmedling bygger på att den som kan något berättar om detta för den som inte kan. Sådan förmedling är avgörande för vetenskapen och demokratin men är allt annat än självklar. Kristian Petrov reflekterar i detta inlägg över populärvetenskapens möjligheter och utmaningar. Inom vetenskapsteorin framhålls ofta att vetenskapen inte bara producerar kunskap utan också trovärdighet…
Akademin är fortfarande en ojämställd plats där män i högre grad än kvinnor tenderar att nå de mest statusfyllda positionerna. Vem som tar ansvar för det kollegiala är en del av förklaringen till varför det ser ut så. I den här texten reflekterar etnologen Kim Silow Kallenberg om dessa osynliga, icke-meriterande, akademiska sysslor som har…
När Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson hösten 2022 hade utnämnts till utbildningsminister i Ulf Kristerssons regering uttalade han sig snabbt om vilka principer som skulle gälla för högskolepolitiken framöver. Utbildningsdepartementet komprimerade budskapet till tre nyckelord, som skulle vara vägledande för arbetet med den nya forsknings- och innovationspropositionen: excellens, internationalisering och innovation. Viktigt för Persson under…
Jonas Otterbeck, professor i islamologi, reflekterar över hur studiet av musik och andra populärkulturella uttryck kan ge oss viktiga insikter om islams utveckling i vår samtid. Med kulturlivet i London som utgångspunkt – där en kapitalstark muslimsk medelklass förändrar de etiska och estetiska preferenserna för islam – får vi en inblick i detta forskningsfält och…
Den senaste tiden har den utbildningsvetenskapliga debatten präglats av frågan om de fristående kursernas vara eller icke vara. Detta som en följd av utbildningsminister Mats Perssons utspel där han ifrågasatt betydelsen av fristående kurser och i stället efterfrågat fler program som på ett tydligt sätt leder till arbete. I den här texten reflekterar etnologen Kim…
Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta med ämnen som spränger dessa gränser – humanistisk forskning är, eller har åtminstone potentialen att vara, odisciplinerad. Är det dags att tänka om? Tvärvetenskaplighet har…
UKÄ och SCB har publicerat en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Det kommer nu finnas en kategori för tvärvetenskap inom humaniora. Men frågan återstår hur väl kartan reflekterar verkligheten. Den 26 mars publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Arbetet med den nya…
I ett par decennier har universitet, forskningsfinansiärer och forskare själva uppmuntrat till tvärvetenskapligt samarbete. Men parallellt med att tvärvetenskapliga satsningar görs på svenska lärosäten så filtreras dessa bort i ett trubbigt byråkratiskt system, med följden att humanistiskt präglad tvärvetenskap idag osynliggörs i officiell forskningsstatistik. Åtminstone en gång per år ombeds de flesta av oss att…
Att undervisa är att förmedla kunskap. Universitetets undervisning bör bygga på forskning. På den grunden skulle man kunna hävda att universitets kärnuppdrag är forskningsförmedlande i sig. Men hur ska man i så fall förstå begreppet ”forskningsförmedling”, det som Humtanks senaste rapport handlar om? Varifrån kommer behovet av att förmedla förmedlingen? Och vad vittnar det om? …
Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar slutsatser utifrån en aktuell tysk studie – Steffen Martus och Carlos Spoerhase Geistesarbeit – om två litteraturhistoriska personligheter. Att studera dåtiden är inte minst ett…
Genom olika former av digitalisering har en allt större mängd intressanta källtexter blivit mycket mer lättillgängliga. Men vem kan läsa dem? Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, diskuterar om man i kommande forskning bättre kan utnyttja såväl tekniska möjligheter som språkfärdigheter som många ungdomar för med sig hemifrån. Min Käthe är med barn…
Humaniora och samhällsvetenskap kämpar med bristande resurser inom forskning och utbildning. Det gör att stress och utmattning drabbar många forskare och lärare inom dessa områden. Varför är balansen mellan krav och resurser så skev i de delar av akademin som utbildar flest studenter och vad står på spel för akademiker som inte ställer upp på…
Humtank har börjat planera årets medverkan i Almedalen där vi som vanligt är på plats. Vill du arrangera ett seminarium tillsammans med oss eller letar du efter en klok och kompetent humanist till en panel? Hör av dig till info[at]humtank.se!
Nästan halva jordens befolkning deltar i politiska val under 2024. I många av dessa val är humanistiska frågor centrala – om identitet, kultur, religion och språk. Hur kan man förstå ”supervalåret 2024”? Ämnen som nationalism, immigration, yttrandefrihet, brottslighet och utbildningsfrågor används av politiker för att driva opinion och mobilisera väljare. Hur kan vi förstå sådana…
Till försvar för demokratin och i kampen mot totalitära krafter hävdar vi samstämmigt kunskap, likvärdighet i skolan och tillgång till adekvata läromedel. Enigheten i hotbild och motgift gör att begreppen får tala för sig själva. Men vad innebär egentligen demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Arrangeras tillsammans med Läromedelsförfattarna.
Högskolepolitikens stora utmaning är att förutse behovet av strategiska satsningar och fatta snabba beslut. Samtidigt ska lärosätena både formulera egna styrkeområden och förhålla sig till styrsignaler och uppdrag. Men hur skapar vi bäst starka forskningsmiljöer, och vilka är humanioras bidrag? Arrangeras tillsammans med Göteborgs universitet.