Den senaste tiden har den utbildningsvetenskapliga debatten präglats av frågan om de fristående kursernas vara eller icke vara. Detta som en följd av utbildningsminister Mats Perssons utspel där han ifrågasatt betydelsen av fristående kurser och i stället efterfrågat fler program som på ett tydligt sätt leder till arbete. I den här texten reflekterar etnologen Kim…
Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta med ämnen som spränger dessa gränser – humanistisk forskning är, eller har åtminstone potentialen att vara, odisciplinerad. Är det dags att tänka om? Tvärvetenskaplighet har…
UKÄ och SCB har publicerat en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Det kommer nu finnas en kategori för tvärvetenskap inom humaniora. Men frågan återstår hur väl kartan reflekterar verkligheten. Den 26 mars publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Arbetet med den nya…
I ett par decennier har universitet, forskningsfinansiärer och forskare själva uppmuntrat till tvärvetenskapligt samarbete. Men parallellt med att tvärvetenskapliga satsningar görs på svenska lärosäten så filtreras dessa bort i ett trubbigt byråkratiskt system, med följden att humanistiskt präglad tvärvetenskap idag osynliggörs i officiell forskningsstatistik. Åtminstone en gång per år ombeds de flesta av oss att…
Att undervisa är att förmedla kunskap. Universitetets undervisning bör bygga på forskning. På den grunden skulle man kunna hävda att universitets kärnuppdrag är forskningsförmedlande i sig. Men hur ska man i så fall förstå begreppet ”forskningsförmedling”, det som Humtanks senaste rapport handlar om? Varifrån kommer behovet av att förmedla förmedlingen? Och vad vittnar det om? …
Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar slutsatser utifrån en aktuell tysk studie – Steffen Martus och Carlos Spoerhase Geistesarbeit – om två litteraturhistoriska personligheter. Att studera dåtiden är inte minst ett…
Genom olika former av digitalisering har en allt större mängd intressanta källtexter blivit mycket mer lättillgängliga. Men vem kan läsa dem? Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, diskuterar om man i kommande forskning bättre kan utnyttja såväl tekniska möjligheter som språkfärdigheter som många ungdomar för med sig hemifrån. Min Käthe är med barn…
Humaniora och samhällsvetenskap kämpar med bristande resurser inom forskning och utbildning. Det gör att stress och utmattning drabbar många forskare och lärare inom dessa områden. Varför är balansen mellan krav och resurser så skev i de delar av akademin som utbildar flest studenter och vad står på spel för akademiker som inte ställer upp på…
Humtank har börjat planera årets medverkan i Almedalen där vi som vanligt är på plats. Vill du arrangera ett seminarium tillsammans med oss eller letar du efter en klok och kompetent humanist till en panel? Hör av dig till info[at]humtank.se!
Aktivismens relation till vetenskapen har på senare tid varit en hett debatterad fråga. 2023 års mest lästa artikel i tidningen Curie hade rubriken ”Får en forskare vara aktivist?” De flesta representanter för natur- och samhällsvetenskaperna svarar ja på frågan, med hänvisning till att vissa frågor är politiska i sig. På senare tid har det även…
Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…
Forskningsbarmetern 2023 visar att humaniora är det forskningsområde i Sverige med högst andel högciterade publikationer i internationell jämförelse – samtidigt som pengaflödet som gått till området legat förhållandevis oförändrat och lågt de senaste åren. Humtanks Linus Salö ger här en kommentar. Grannlandet Norge har en sak vi kan avundas. På tal om barometrar tänker jag…
Behovet att förstå och kommunicera samhällets multipla kriser och människans reaktioner är enorma. Trots det sker det en konsekvent nedprioritering av utbildning och forskning inom de två områden som kan möta dessa behov bäst – humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar rapporten Att förstå och förklara samhället som DIK, fackföreningen för kultur, kommunikation & kreativ sektor har…
Svenskarnas språkintresse är stort, samtidigt kämpar lärosätena med svikande studentunderlag i kurser och utbildningar som behandlar språk. Susanna Karlsson är utbildningsansvarig och proprefekt vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Hon är också docent i nordiska språk och språkexpert i Språket i P1. Här resonerar hon om behovet av att det fortsatt finns…
I läroplaner för grundskolan ges de humanistiska ämnena en särställning då det är här som mycket av skolans demokratiska uppdrag förväntas realiseras och komma till uttryck. Pontus Larsen, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik, ger sin syn på relationen mellan humanistisk forskning och skolans utbildningspraktiker. Som påtalats i Humtanks rapport Humaniora i…
I rapporten Forskningskommunikation – en humanistisk paradgren understryker tankesmedjan Humtank (2023) att humanister utgör en drivande kraft i det offentliga samtalet. Emellertid upplever många att aktiviteten är förbunden med vissa problem. Ett sådant är att forskningskommunikation konkurrerar med andra tjänsteuppgifter som har högre prioritet genom de tjänsteplaneringar som styr forskarnas vardag. Ett annat är det…
Humtanks verksamhetsledare Lovisa Brännstedt medverkar på webinarium med fackförbundet DIK. Evenemanget anordnas utifrån DIK:s nya rapport om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar att humaniora och samhällsvetenskap får betydligt mindre resurser för både forskning och utbildning än andra ämnen. Samtidigt är det där som mer än hälften av studenterna utbildas. Bristen på finansiering får…
2023 års Humtankpris delades ut till professor Annelie Bränström-Öhman. Prisutdelningen skedde vid Umeå universitet den 21 november. Mer om årets pristagare samt motiveringen till priset hittar du här.