Evidens har blivit ett allt trendigare ord inom många sektorer. Det talas om evidensbaserat ledarskap, evidensbaserad personaladministration (HR), evidensbaserat lärande, ja, rent av om evidensbaserad politik. Men som med alla trender finns ett behov av reflektion, då det annars finns en risk att barnet kastas ut med badvattnet. I det följande anlägger idéhistorikern Kristian Petrov…
I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…
Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…
Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…
Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med. Mer än någonsin befinner vi människor här…
Hur publicerar sig egentligen humanister och med vilka konsekvenser? Vad har publicering med humanioras värde att göra? Med anledning av en inställd konferens lyfter Humtanks Isak Hammar några reflektioner om det svenska humanistiska publiceringslandskapet. I dessa coronatider avbokas akademiska konferenser och workshops på löpande band. Ett exempel är en konferens om publicering som jag och…
Vilken roll spelar humaniora i universitetets helhet? Hur har värderingen av humanistisk forskning och undervisning sett ut historiskt? Varför har området så ofta fått spela rollen av utanförstående samhällskritisk instans? Thomas Karlsohn resonerar kring dessa frågor med utgångspunkt i ett klassiskt universitetspolitiskt debattinlägg som snart utkommer på svenska. Det finns en välkänd metafor för de…
I kritiska diskussioner om pedagogisk fortbildning för universitetslärare dras gärna en skarp gräns mellan humaniora och pedagogik. Men ur ett historiskt perspektiv har de båda fälten något gemensamt. Det framhåller utbildningsfilosofen Gert J. J. Biesta, som betonar vikten av att diskussionen kring utbildning förblir knuten till en humanistisk tanketradition. Länge ansågs lärardugligheten på universiteten hänga…
På Humtanks blogg har det tidigare rapporterats om det framväxande forskningsfältet History of Humanities. I det här gästinlägget ger Hampus Östh Gustafsson en skildring av de diskussioner som nyligen fördes om fältets globala möjligheter och utmaningar vid en konferens i Kapstaden. Sydafrikas konfliktfyllda historia gav en särskild inramning och det visade sig snart att det…
Humtank har fyllt 5 år och firade detta med ett evenemang i november på Medelhavsmuseet i Stockholm. Efter fem år i forskningspolitiken har tankesmedjan Humtank blivit en naturlig samtalspartner när det gäller att lyfta det humanistiska perspektivet i de stora samhällsfrågorna. En central och ständigt återkommande fråga har förstås varit humanioras roll och relevans i…
Nyligen kom beskedet att Skolverket drar tillbaka sitt förslag att stryka den äldre historien ur kursplanen i historia för grundskolan. Förslaget möttes omedelbart av häftig kritik och har debatterats flitigt ur en mängd infallsvinklar. I ett gästinlägg på Humtankbloggen reflekterar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet om förslaget, debatten och antikens komplicerade roll…
Antalet självmord har totalt sett minskat i Sverige under de senaste decennierna. Men oroväckande nog är trenden omvänd bland exempelvis unga människor, där den utgör den vanligaste dödsorsaken. Humtanks Kristian Petrov diskuterar på vilket sätt humaniora kan bidra till att försöka vända denna utveckling. Självmord är ett av människans mest utforskade beteenden. Men trots den…
Högläsning, samtal om litteratur och intresse för berättelser betonas i den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i nästa vecka. Men humanistiska ämnen behövs inte bara för deras ämnesdidaktik i förskollärarutbildningen, menar Humtanks Lina Samuelsson, lektor i litteraturvetenskap vid Mälardalens högskola. Varför skulle blivande förskollärare läsa litteraturvetenskap? Det var min egen första tanke…
De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen. Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…
Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text av ett antal saker –…
Symposium arrangerat av Vetenskapssocieteten i Lund, Humtank och LU Futura. Symposiet innehåller spaningar om morgondagens humaniora, diskuterar samtida och framtida perspektiv på humanioras samarbete med andra vetenskapsfält, samt om framtida scenarier kring mänsklig och artificiell intelligens. ANMÄLAN: Symposiet är öppet för alla och deltagandet utan kostnad. Anmälan sker till Blaženka Scheuer (blazenka.scheuer[at]ctr.lu.se senast den 27…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofil Utbildning och Lärande samt Akademin Humaniora och Medier inbjuder till en panel på tema: Humaniora och lärarutbildning. Vid flera lärosäten har humanioraämnen kraft och legitimitet i sina roller inom lärarutbildningarna. Men vad innebär dessa relationer mellan humaniora och lärarutbildning för det svenska högskolelandskapet och särskilt för regionala högskolor…