Mitt i debatten om nedmonteringen av kommunalt kulturstöd i Norrköpings kommun påminns jag om ett tyskt talesätt: ”Ist das hier Kunst – oder kann das weg?” ”Är detta konst – eller kan det [tas] bort?” Talesättet syftar på flera verkliga händelser när skulpturer som inte kändes igen som konst oavsiktligt städades undan. Det används ofta…
I detta inlägg resonerar Humtanks Linus Salö om humanioras betydelse, och om det fortsättningsvis alls är angeläget att framhålla att området är betydelsefullt. En annan väg, menar Salö, är en fokusförflyttning från huruvida till hur, som ett sätt att inlemma den egna betydelsen i områdets självbild, flytta fram positionerna och samtidigt lära oss mer om…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…
Hur vet man att man vet det man vet? Svaret handlar inte bara om hur vi filosofiskt ser på kunskapen eller dess källa. Det finns också en mer handgriplig sida: att ha kunskap är att kunna, att uthålligt förmå något. Men vad kan vi egentligen? Kristian Petrov söker ett svar genom ett humanistiskt tankeexperiment. Humanistiska…
Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid Umeå universitet, reflekterar runt vikten av humanistiska perspektiv i debatter om demokrati. En av världens kanske mest kända politiska dystopier är George Orwells roman 1984…
När tre kulturjournalister på Studio Ett summerar kulturåret 2022 handlar det om rallarsving och en kändisskilsmässa. Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi på Linnéuniversitetet, blir irriterad över samtalets begränsade tunnelseende. Var är den djupare analysen som gör kulturjournalistik så intressant? På en vintermörk väg någonstans i Skåne den 30 december 2022: Ur bilradion strömmar ett…
Sen AI-funktionen ChatGPT blivit nyhetsstoff har väl i princip varje tidning, tv-program och nyhetssajt publicerat en debattartikel om framtiden för den mänskliga kreativiteten. Två tankar, som mig veterligen inte vädrats, har slagit mig. Att ChatGPT gett upphov till oro är inte konstigt. Vi lever i en tid som värdesätter upphov och äkthet extremt högt. Historiska…
Humaniora handlar traditionellt om människor och det mänskliga, men även djur har betydelse för mänskligt liv och mänskliga relationer. Dödandet av schimpanserna vid Furuviks djurpark och de reaktioner händelsen väckte ger anledning till reflektion över vilka som kan inkluderas i ett Vi tillsammans med oss människor. Kan även apor vara sörjbara och hur är det…
I den nyligen utkomna rapporten Varför så dålig hum om humaniora? presenterar föreningen Vetenskap & Allmänhet resultaten av en undersökning om människors förtroende för humanistisk forskning. Ett av studiens främsta resultat är att många människor har en vag eller dålig uppfattning om vad humaniora egentligen är. Detta bekräftar något som jag själv, både i egenskap…
Frågan om de moderna universitetens betydelse och roll i samhället har varit ett huvudtema i utbildningsdebatten sedan 1800-talet. Den tycks vara en del av det moderna samhällets grundproblem. Universitetens relation till religion och andlighet har dock inte varit föremål för debatt i lika hög utsträckning. Tydligt är att ett brott skett mellan det sekulära universitetet…
Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad humaniora är eller vad humanister gör. Vi behöver därför fler, inte färre, som beskriver den humanistiska kunskapens praktiska betydelser. Klara Müller, doktorand vid avdelningen för…
Enligt föreningen Vetenskap & Allmänhets nyligen utkomna rapport Varför så dålig hum om humaniora? är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska känna förtroende för humanistiska forskare att de ”förstår hur människor i allmänhet har det”. En enkätundersökning bland drygt femhundra människor innehöll bland annat frågan om vad som är viktigt för att…
Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de stora problem som det moderna samhället står inför vad gäller klimat, miljö och dess konsekvenser. Fredrik Bertilsson, en idéhistoriker med inriktning mot policyforskning som driver…
De historiska perspektiven ligger alltid där och lurar, som en bakgrund. Men vilken mekanism är det som flyttar in dem i nuet? I detta inlägg reflekterar mediehistorikern Jonas Harvard över parallellerna mellan inflationen under första världskriget och dagens ekonomiska utmaningar. Historiker är ofta skeptiska till att vi kan lära oss av historien. Med rätta, kan…
Det är något som skaver. Jag lyssnar på forskare från innovationscentret Accenture The Dock som talar om metaverse, framtidens internet, en vision om ett parallellt universum, det som Mark Zuckerberg talat om och prisat för dess ändlösa nya möjligheter när Facebook bytte namn till Meta. Forskarna från The Dock talar visserligen om utmaningarna som teknikutvecklare, formgivare…
Humtank deltar på Almedalsveckan 2023, 27 juni till 1 juli. Vi kommer att ha samtal om en rad ämnen som berör humaniora. Humtanks program för Almedalen 2023
Beate Schirrmacher från Humtank deltar på fackföreningens DIK:s lunchseminarium om anställbarheten i humaniorautbildningar. Evenemanget kan ses via DIK:s Facebooksida.
Den 31 maj föreläser Linus Salö inom seminarieserien Humanistiskt Forum, som anordnas vid Jönköping University. Tema för föreläsningen är humanioras genomslag i samhället. Seminariet kan följas på Zoom. Läs mer: https://ju.se/samarbeta/event-och-konferenser/event/humanistiskt-forum.html