Frågan om humaniora behöver digitala infrastrukturer är egentligen felställd, skriver Humtanks Isak Hammar i en reflektion från en konferens på temat. Frågan är istället om och hur humanioraforskare arbetar aktivt för att definiera framtidens digitala utmaningar och lösningar. Tillhör traditionell humanistisk forskning det förflutna? Den medvetet provocerande frågan genomsyrade den konferens som årligen anordnas av…
I Svenskt Näringslivs senaste bidrag till ”skuggutredningen” om styr- och resursprinciper för högskolan föreslås en bantad men högprofilerad humaniora. Det blir dock aldrig tydligt i rapporten varför mindre humaniora skulle göra humanister mer attraktiva på arbetsmarknaden, skriver Humtanks Marie Öhman. Med anledning av Pam Fredmans pågående styr- och resursutredning (Strut) har Svenskt Näringsliv tillsatt en…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Vad innebär det att tänka som en humanist? Katherina Dodou, Humtanks representant från Högskolan Dalarna, reflekterar över humanistiska perspektiv och högre utbildning. Svar på frågan om humanioras värde knyter ofta an till värdet av humanistiska tankesätt och perspektiv. I sådana svar skriver man inte endast fram humanioras studieföremål som värdefulla att undersöka: föremålen för mänskligt…
I Finland står humanister i startblocken för att grunda en motsvarighet till Humtank. Nyligen anordnades symposiet ”Humanistic think tank: From talk to action” i Helsingfors, och Jesper Enbom från Humtank medverkade. Här reflekterar han över läget för humaniora i Finland. Betydande budgetnedskärningar, tal om att forskningspolitiken ska vara inriktad på innovationer och en offentlig debatt…
Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet. Näringslivets forskningsberedning efterlyser i…
Näringslivets forskningsberedning lyfter ämnesfördjupning och vikten av generiska kompetenser i en ny rapport om högskola och arbetsmarknad. Helt klart finns här beröringspunkter med slutsatserna från Humtanks andra rapport, men flera frågor infinner sig, bland annat om humanioras roll. Martin Bäcklund, praktikant på Humtank, skriver om rapporten i ett gästinlägg. Häromveckan utkom Näringslivets forskningsberedning (NLFB) vid…
Bildning i all ära, men kan den omfattande diskussionen om bildning i akademin skymma sikten för annat? Humtanks Magnus P. Ängsal reflekterar över bildningsbegreppet utifrån ett samtal på årets bokmässa i Göteborg. Sedan några år tillbaka är bildning ordet på mångas läppar, åtminstone i akademin och i kretsar som flitigt deltar i det offentliga samtalet….
Nu är den äntligen här: Humtanks nya rapport! På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden visar att humanistiska kompetenser värderas högt av företagsledare och föreslår stärkt arbetsmarknadsanknytning i svensk humaniora. För att lyckas på framtidens arbetsmarknad behövs kompetenser som problemlösning, kreativitet, att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift på svenska, affärsmässighet och…
Nyligen besökte Humtank Copenhagen Centre for Health Research in the Humanities (CoRe) vid Köpenhamns universitet, där vi träffade centrets ledare Astrid Pernille Jespersen och forskningskoordinator Mads Torbenfeldt Christoffersen. Medan humaniora generellt i Danmark drabbats hårt av nedskärningar har detta forskningscenter, som samlar humanistisk forskning om hälsa i en tvärvetenskaplig miljö, en positiv utveckling med stora…
Vad innebär den nya vurmen för fakta och kunskaper och förkastandet av ”alternativa sanningar” för humaniora? Kanske är det dags för självrannsakan bland humanister, skriver Humtanks Magnus P. Ängsal. Två ting på senare tid medför stora utmaningar för humanistiska forskare. Det ena är det allt tydligare fokus på samverkan som lär bli följden av regeringens…
In Australia, new degree structures and improved accessibility in higher education have had a favourable impact on the number of students turning to language studies. Josh Brown highlights a positive trend in this guest contribution for Humtank. Discussion about how to monitor and increase participation in languages study is gaining relevance in…
Heltidsstudier ska vara heltidsstudier, flytta matematik till humanistisk fakultet och inrätta en halv termins basveckor som inledning till alla humanistiska studier. I det fjärde inlägget om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 lägger Arne Jarrick fram idéer om en sanningssökande humaniora. Om jag finge skruva om humanistisk utbildning och fick drygt tjugo år på mig för att…
Mycket vore vunnet med en humaniora som är prestigefull och lockar särskilt begåvade studenter. I Humtanks tredje inlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 skriver Anna Victoria Hallberg om fördelarna med en mer elitistisk humaniora. Tidigare i år publicerade Humtank rapporten Humanioras pris och värde. Resurser och utbildningskvalitet. Rapporten diskuterar och problematiserar det fördelningssystem som tillämpas inom…
År 2040 är humanistiska studier i Sverige krävande, utmanande och fantastiska. Följ med Fanny Thalén från HumtankStudent på en visionär framtidsresa i vårt andra gästinlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. Du har fria händer att tänka stort sade de. Berätta vad du har för tankar gällande humaniorautbildningarna år 2040. I mitt stilla sinne spärrade jag…