Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2023. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Förändras dokumentärkonstens ansvar av samtidens sanningsneuros?
Fakta och ”sanning” ses i dag som under attack. Vilken roll har dokumentärfilmare och författare som dess försvarare? Påverkar samtidsläget de kreativa och estetiska möjligheterna?
Inom både film och litteratur upplever vi i dag en verklighetshunger och ett sug efter dokumentära skildringar. Samtidigt tycks grunden för dessa skildringar – fakta, evidens och sanning – attackerad av både populistiska krafter och av en diffus postmodern sanningsrelativism. Gör rädslan för det falska och för desinformation att dokumentärkonsten behöver omformulera sin roll och sitt ansvar när verkligheten gestaltas?
Inom både film och litteratur upplever vi i dag en verklighetshunger och ett sug efter dokumentära skildringar. Samtidigt tycks grunden för dessa skildringar – fakta, evidens och sanning – attackerad av både populistiska krafter och av en diffus postmodern sanningsrelativism. Gör rädslan för det falska och för desinformation att dokumentärkonsten behöver omformulera sin roll och sitt ansvar när verkligheten gestaltas?
Medverkande:
Staffan Julén, dokumentärfilmsregissör, producent, kommunikationschef på Institutet för framtidsstudierAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Vilka kompetenser behövs för framtidens arbetsmarknad?
Vi står inför en föränderlig arbetsmarknad med stora samhällsutmaningar som behöver lösas parallellt med tekniska genombrott såsom AI och ChatGPT. Varför ska man läsa humaniora, och hur kan humanistisk kunskap utveckla olika branscher?
Vilka kompetenser och färdigheter efterlyser studenterna själva för att stå väl rustade inför sitt framtida arbetsliv? På vilka sätt kan humanistiska paradgrenar som såsom källkritik, informationshantering och samhällsanalys skapa beredskap för en arbetsmarknad i förändring?
Medverkande:
Linn Svärd, ordförande, Sveriges förenade studentkårerLovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank
Hur kan vi stärka svensk språkundervisning?
Varför är flerspråkighet en nyckelkompetens? Hur kan vi få fler unga att ägna sig åt språkstudier? Bristande språkkunskaper leder till att färre unga intresserar sig för att praktisera och arbeta inom EU och andra delar av världen, vilket påverkar insyn och förmåga att bidra med svenska perspektiv.
Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet och flerspråkighet är en av nyckelkompetenserna i EU. Men mitt under Sveriges ordförandeskap visar en rapport att språkundervisningen i Sverige halkar efter många andra europeiska länder.
Medverkande:
Anders Ljungberg, avdelningschef vid Universitets- och högskolerådetLovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank
Får djuren plats inom humaniora?
Människans tankar och idéer är centrala för humaniora. Håller detta på att förändras?
De senaste årtiondena har både samhällsvetenskaperna och de humanistiska ämnena riktat blicken mot icke-mänskliga, eller mer-än-mänskliga, varelser och därmed utmanat naturvetenskapernas dominans på området. Möjligen har trenden förstärkts i tider av klimatkris och med insikter om att människans dominans generellt behöver utmanas i strävanden efter hållbarhet. På vilka sätt får djuren plats inom humaniora och vilka konsekvenser kan det få för humanistiska kunskapsanspråk?
Medverkande:
Gurbet Peker, doktorand i etnologi, Uppsala universitetKim Silow Kallenberg, etnolog vid Södertörns högskola, Humtank
Kan AI ersätta humanister?
Varför behöver människor skriva och värdera text när Chat GPT kan göra det snabbare? Kan AI som Chat GPT ersätta humanisters arbete eller är det nu det behövs humanistisk kunskap om mänsklig komplexitet och ambiguitet mer än någonsin?
Humanister är eftertraktade på arbetsmarknaden för sin textkompentens. De har lärt sig att sålla stora textmängder och sammanställa information. Hur kan vi utbilda studenter så att de får kompetens att ställa de rätta frågorna till och om artificiell intelligens?
Medverkande:
Karin Vajta Engström, AI SwedenBeate Schirrmacher, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet, Humtank
Humaniora och offentlighet – kan vi talas vid?
Arenorna för fördjupande idédebatt sägs krympa och vetenskapsföraktet öka, så hur och var förverkligas samtalsdemokratin?
Forskare uppmanas till att kommunicera sin forskning och allmänheten uppmanas att lita till och ta del av vetenskapen, men från båda håll uttrycks ofta missnöje över det bristande samtalet. Saknas det formuleringskonst och kreativitet för denna dialog? Var ska mötet äga rum i dagens offentlighet? Kan vi ens tala om en offentlighet? Är kanske idén om gemensamma arenor passé och samtalet mer levande än någonsin – på nya platser?
Medverkande:
Magnus Linton, författare, projektledare för Natur & Kulturs satsning på forskarskriven essäistikAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Kan man berätta om forskning utan att tumma på fakta?
Hur förklaras komplexa sammanhang på ett begripligt och engagerande sätt? När börjar berättelser om verkligheten förvrida faktiska skeenden? Tvingas man ge upp korrektheten för att nå ut? Hur långt kan forskare och journalister gå när de förenklar?
Humanistiska perspektiv behövs i det offentliga samtalet. Det populärvetenskapliga tilltalet som stödjer sin berättelse på fakta är ett viktigt hantverk i en tid av desinformation och fake news. Men att berätta om komplexa sammanhang på ett begripligt sätt kan vara en svår balansgång.
Humanistiska perspektiv behövs i det offentliga samtalet. Det populärvetenskapliga tilltalet som stödjer sin berättelse på fakta är ett viktigt hantverk i en tid av desinformation och fake news. Men att berätta om komplexa sammanhang på ett begripligt sätt kan vara en svår balansgång.
Medverkande:
Karin Westin Tikkanen, språkforskare på Göteborgs universitet, journalist och föreläsareBeate Schirrmacher, litteraturvetare från Linnéuniversitetet, Humtank
Margaretha Eriksson, programchef på UR
Akademikerna på kultursidorna – win-win eller omöjlig relation?
Forskarna vill nå ut, och tidningsredaktionerna vill ha innehåll. Så vad är problemet?
Då och då framförs önskemålet om att fler akademiker borde synas på kultursidorna. Och på universiteten tycks informatörerna samtidigt bli allt fler. Kan man ana en ”perfect match” här, eller är det något i bilden som inte stämmer? Är det inte snarare så att kultursidorna kryllar av akademiker?
Medverkande:
Victor Malm, kulturchef på Expressen, doktor i litteraturvetenskapSven Anders Johansson, litteraturvetare vid Mittuniversitetet, litteraturkritiker i Aftonbladet, Humtank
Varför behövs humaniora för ett bra ledarskap i skolan?
Skolledning ses i dag som en HR fråga. Men vad ska ledarskapet i framtidens skola handla om?
Dagens skola konfronteras med komplexa utmaningar. Inte alla kan bemötas med en handlingsplan. Tre svenska och tre finländska universitet planerar en gemensam modul i sina rektorsutbildningar som ska stärka rektorers förutsättningar för att stärka lärarnas professionella autonomi. Humanioras förståelse för komplexiteten i människans tankar och kommunikation spelar en viktig roll i detta.
Dagens skola konfronteras med komplexa utmaningar. Inte alla kan bemötas med en handlingsplan. Tre svenska och tre finländska universitet planerar en gemensam modul i sina rektorsutbildningar som ska stärka rektorers förutsättningar för att stärka lärarnas professionella autonomi. Humanioras förståelse för komplexiteten i människans tankar och kommunikation spelar en viktig roll i detta.
Medverkande:
Janne Wikström, projektchef, Hanaholmen AcademyBeate Schirrmacher, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet, Humtank
Varför ska man studera humaniora?
Vad lär man sig egentligen av humanistiska studier, och varför är de viktiga?
Humanistiska ämnen handlar om människan och hur vi kommunicerar, minns och skapar – om språk, berättelser och konst, minne, historia och idéer. I grundskolan studerar man humaniora inom ämnen som svenska, engelska, tyska, franska, spanska, historia, filosofi, bild, musik, drama och religionskunskap. Men vad lär man sig egentligen? Och vad kan man arbeta med som humanist? Ett samtal om fantastiska ämnen och varför man studerar dem.
Humanistiska ämnen handlar om människan och hur vi kommunicerar, minns och skapar – om språk, berättelser och konst, minne, historia och idéer. I grundskolan studerar man humaniora inom ämnen som svenska, engelska, tyska, franska, spanska, historia, filosofi, bild, musik, drama och religionskunskap. Men vad lär man sig egentligen? Och vad kan man arbeta med som humanist? Ett samtal om fantastiska ämnen och varför man studerar dem.
Medverkande:
Maja Sjögren, ordförande, Elevernas riksförbundLovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank
Är humaniora en kriskompetens?
Samhällsproblem som desinformation eller klimatkrisen är inte endast tekniska utan också ett kommunikationsproblem. Hur kan humanister bidra till att möta dagens samhällsutmaningar?
Samtidens och framtidens kriser kräver politiska lösningar men också beslut som grundar sig på kunskapsbaserade handlingshorisonter. Humanistisk forskning i litteratur, film, konst, kunskap om komplexitet i människans tankar och kommunikation är en viktig resurs här. Hur kan universiteten skapa en infrastruktur som gör det möjligt för humanister att formulera frågor om samtida utmaningar som ingen annan tänker på?
Samtidens och framtidens kriser kräver politiska lösningar men också beslut som grundar sig på kunskapsbaserade handlingshorisonter. Humanistisk forskning i litteratur, film, konst, kunskap om komplexitet i människans tankar och kommunikation är en viktig resurs här. Hur kan universiteten skapa en infrastruktur som gör det möjligt för humanister att formulera frågor om samtida utmaningar som ingen annan tänker på?
Medverkande:
Peter Aronsson, historiker, rektor, LinnéuniversitetetBeate Schirrmacher, litteraturvetare på Linnéuniversitetet, Humtank
Vad kan samverkande humaniora vara?
Beskrivning av samhällsfrågan:
Humanistiska ämnen kämpar med sviktande sökunderlag till utbildningarna. Finns andra sätt att tänka humaniora i framtiden?
Förutsättningen för tvärvetenskaplighet och samverkan beskrivs ofta som en stabil ämnesgrund. Men finns andra och mer integrativa sätt att tänka sig humaniora? Vilka risker och möjligheter finns det med att öppna upp för ”tillämpning” av humaniora i precis alla forskningssammanhang och utbildningar? Martin Hellström, rektor på Mälardalens universitet arbetar efter lärosätets vision om ”samverkan” för ”hållbar framtid” och ställer frågor som utmanar de klassiska ämnesindelningarna.
Förutsättningen för tvärvetenskaplighet och samverkan beskrivs ofta som en stabil ämnesgrund. Men finns andra och mer integrativa sätt att tänka sig humaniora? Vilka risker och möjligheter finns det med att öppna upp för ”tillämpning” av humaniora i precis alla forskningssammanhang och utbildningar? Martin Hellström, rektor på Mälardalens universitet arbetar efter lärosätets vision om ”samverkan” för ”hållbar framtid” och ställer frågor som utmanar de klassiska ämnesindelningarna.
Medverkande:
Martin Hellström, rektor för Mälardalens universitet, professor i tysk litteraturAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Armlängds avstånd?
Ska konsten vara fri eller ska de folkvalda få ha synpunkter på den? Hur lång är egentligen en arm?
Sedan regeringsskiftet har diskussionen om politikers inblandning i kulturella frågor blivit allt livligare. I flera fall är det Sverigedemokraternas företrädare som har kritiserats för att bryta mot principen om armlängds avstånd. Men var konsten fri tidigare? Hur ska den friheten förstås? Är den värd att försvara? Går vi mot en mer polariserad kulturpolitik eller finns det något man kan enas om?
Sedan regeringsskiftet har diskussionen om politikers inblandning i kulturella frågor blivit allt livligare. I flera fall är det Sverigedemokraternas företrädare som har kritiserats för att bryta mot principen om armlängds avstånd. Men var konsten fri tidigare? Hur ska den friheten förstås? Är den värd att försvara? Går vi mot en mer polariserad kulturpolitik eller finns det något man kan enas om?
Medverkande:
Amanda Lind, ordförande i Kulturutskottet och f d Kulturminister, MiljöpartietSven Anders Johansson, litteraturvetare vid Mittuniversitetet, litteraturkritiker i Aftonbladet, Humtank
Är bildning ett motgift mot allt ont?
”Bildning” ses ofta som garant för demokratiskt tänkande och grund för humanioras samhällsuppdrag. Finns faror med detta?
Vissa hävdar att den klassiska bildningstanken bör få större utrymme på universiteten som motvikt till mätbarhetshets och för att värna omdömesgillhet och fritänkande. Martin Hellström varnar för att se det som vaccin mot någonting alls – ”inte ens krigshets eller massmord”. Vad kan begreppet osynliggöra om det oreflekterat anammas som universitetspolitiskt lyckopiller?
Vissa hävdar att den klassiska bildningstanken bör få större utrymme på universiteten som motvikt till mätbarhetshets och för att värna omdömesgillhet och fritänkande. Martin Hellström varnar för att se det som vaccin mot någonting alls – ”inte ens krigshets eller massmord”. Vad kan begreppet osynliggöra om det oreflekterat anammas som universitetspolitiskt lyckopiller?
Medverkande:
Martin Hellström, rektor för Mälardalens universitetAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Är en statlig kulturkanon en bra idé?
Tidöavtalade utlovade en ny kulturkanon. Reaktionerna var upprörda. Hur ska förslaget förstås?
Enligt Tidöavtalet skulle en expertkommitté ta fram en svensk kulturkanon. Kritiken blev omfattande, bland annat av tunga instanser som Författarförbundet. Vad skulle det innebära om förslaget realiserades? Är det realistiskt eller bara en nationalistisk provokation?
Enligt Tidöavtalet skulle en expertkommitté ta fram en svensk kulturkanon. Kritiken blev omfattande, bland annat av tunga instanser som Författarförbundet. Vad skulle det innebära om förslaget realiserades? Är det realistiskt eller bara en nationalistisk provokation?
Medverkande:
Victor Malm, kulturchef på Expressen, doktor i litteraturvetenskapSven Anders Johansson, litteraturvetare vid Mittuniversitetet, litteraturkritiker i Aftonbladet, Humtank
Kan dystopier visa vägen till en ljus framtid?
Är dystopier bara mörka framtidsbilder eller kan de fungera som vägvisare mot en ljusare framtid?
Det finns otaliga exempel på dystopiska framtidsscenarier, såväl inom skönlitteratur och film som inom vetenskap kanske i synnerhet vad gäller miljö- och klimatfrågor. I vår samtid tycks klimatdystopierna bli allt fler och många av dagens klimatrörelser har ett tydligt dystopiskt språkbruk. Hur bör vi förstå och hantera dessa mörka skildringar av framtiden? Kan de vara konstruktiva och därmed hjälpa oss att staka ut en alternativ icke-dystopisk framtid?
Det finns otaliga exempel på dystopiska framtidsscenarier, såväl inom skönlitteratur och film som inom vetenskap kanske i synnerhet vad gäller miljö- och klimatfrågor. I vår samtid tycks klimatdystopierna bli allt fler och många av dagens klimatrörelser har ett tydligt dystopiskt språkbruk. Hur bör vi förstå och hantera dessa mörka skildringar av framtiden? Kan de vara konstruktiva och därmed hjälpa oss att staka ut en alternativ icke-dystopisk framtid?
Medverkande:
Anna Friberg, historiker vid Linköpings universitet, HumtankKim Silow Kallenberg, etnolog vid Södertörns högskolan, Humtank
Armlängds avstånd?
Beskrivning av samhällsfrågan:
Ska konsten vara fri eller ska de folkvalda få ha synpunkter på den? Hur lång är egentligen en arm?
Sedan regeringsskiftet har diskussionen om politikers inblandning i kulturella frågor blivit allt livligare. I flera fall är det Sverigedemokraternas företrädare som har kritiserats för att bryta mot principen om armlängds avstånd. Men var konsten fri tidigare? Hur ska den friheten förstås? Är den värd att försvara? Går vi mot en mer polariserad kulturpolitik eller finns det något man kan enas om?
Sedan regeringsskiftet har diskussionen om politikers inblandning i kulturella frågor blivit allt livligare. I flera fall är det Sverigedemokraternas företrädare som har kritiserats för att bryta mot principen om armlängds avstånd. Men var konsten fri tidigare? Hur ska den friheten förstås? Är den värd att försvara? Går vi mot en mer polariserad kulturpolitik eller finns det något man kan enas om?
Medverkande:
Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson, SverigedemokraternaSven Anders Johansson, litteraturvetare vid Mittuniversitetet, litteraturkritiker i Aftonbladet, Humtank
Litteraturen, språket och skolans läroplaner
Läsförmågan bland unga sjunker. Kan skolan vända trenden? Vilken funktion kan litteraturen fylla?
Allt färre tonåringar läser böcker, och läsförmågan bland barn sjunker. Hur ska skolan vända trenden? Vilken funktion kan litteraturen fylla? Borde lärarutbildningen reformeras? I så fall, på vilket sätt?
Allt färre tonåringar läser böcker, och läsförmågan bland barn sjunker. Hur ska skolan vända trenden? Vilken funktion kan litteraturen fylla? Borde lärarutbildningen reformeras? I så fall, på vilket sätt?
Medverkande:
Christian Holmberg Sjöling, doktorand i engelska vid Luleå tekniska universitetPeter Arvebro-Sjöö, lärarstudent
Lovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank
Kulturdebattens polarisering – finns den ens?
Mediebilden är att vi lever i en polariseringens tid. Stämmer det? Hur märks det i kulturdebatten?
Samtidigt som vi matas med bilden av politisk och ideologisk polarisering som ett samtidsproblem hävdar somliga att den faktiskt är för liten eller kanske inte finns alls. Forskare ställer frågan om det snarare är själva narrativet kring polarisering som ökat. Är det så? Behövs idén om polarisering för att åtminstone skapa någon slags motsättning när åsikter ska positioneras på kultursidorna? Och vilket utrymme finns egentligen för nyansering och självkritiska inslag i debatten?
Samtidigt som vi matas med bilden av politisk och ideologisk polarisering som ett samtidsproblem hävdar somliga att den faktiskt är för liten eller kanske inte finns alls. Forskare ställer frågan om det snarare är själva narrativet kring polarisering som ökat. Är det så? Behövs idén om polarisering för att åtminstone skapa någon slags motsättning när åsikter ska positioneras på kultursidorna? Och vilket utrymme finns egentligen för nyansering och självkritiska inslag i debatten?
Medverkande:
Sven Anders Johansson, litteraturvetare vid Mittuniversitetet, litteraturkritiker, HumtankAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Hur kan vi säkerställa humanistisk kompetensförsörjning?
Samhället behöver humanister inom och utanför akademin men hur kan de hitta fram till där de behövs?
Det är trångt om de fasta akademiska tjänsterna inom alla ämnesområden men vissa faktorer gör det särskilt utmanande för humanister. Hur ser karriärvägarna för humanister ut inom akademin och hur hittar man sin väg utanför akademin? Hur kan fackliga organ vara en samarbetspartner i detta arbete?
Det är trångt om de fasta akademiska tjänsterna inom alla ämnesområden men vissa faktorer gör det särskilt utmanande för humanister. Hur ser karriärvägarna för humanister ut inom akademin och hur hittar man sin väg utanför akademin? Hur kan fackliga organ vara en samarbetspartner i detta arbete?
Medverkande:
Lars Geschwind, förbundsdirektör för fackförbundet SULFKim Silow Kallenberg, etnolog vid Södertörns högskolan, Humtank
Vad vore samhället utan humanistisk forskning?
Humanistisk forskning anses ofta vara intressant men är den också samhällsrelevant? Vad händer med ett samhälle där humanistisk forskning inte får chans att bidra till att förklara samtiden?
Humanistisk forskning kan handla om litteratur, film, konst och populärkultur. Samtidigt skapar den koncept som hjälper ett samhälle att förstå sig själv och sina motstridigheter.
Humanistisk forskning kan handla om litteratur, film, konst och populärkultur. Samtidigt skapar den koncept som hjälper ett samhälle att förstå sig själv och sina motstridigheter.
Medverkande:
Gustav Bohlin, Vetenskap & AllmänhetBeate Schirrmacher, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet, Humtank
Hur kan humanistiska perspektiv vidga demokratin?
Det sägs att demokratin i världen är på tillbakagång. Men vad är egentligen denna demokrati?
I offentliga samtal sammankopplas demokrati ofta till frågor om rösträtt. Men demokratibegreppet bär på en lång historia där det givits ett betydligt bredare innehåll. Det har rört frågor om medborgerlig bildning (social demokrati), medbestämmande på arbetsplatsen (industriell demokrati) och idéer om ekonomisk utjämning (ekonomisk demokrati). Varför diskuteras inte längre dessa demokratiformer? Och om vi skulle göra det, vad kan de tillföra det politiska samtalet?
I offentliga samtal sammankopplas demokrati ofta till frågor om rösträtt. Men demokratibegreppet bär på en lång historia där det givits ett betydligt bredare innehåll. Det har rört frågor om medborgerlig bildning (social demokrati), medbestämmande på arbetsplatsen (industriell demokrati) och idéer om ekonomisk utjämning (ekonomisk demokrati). Varför diskuteras inte längre dessa demokratiformer? Och om vi skulle göra det, vad kan de tillföra det politiska samtalet?
Medverkande:
Anna Friberg, historiker vid Linköpings universitet, HumtankAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Vad vet humanister om gängskjutningar?
Journalister har varit bra på att göra initierade reportage om det dödliga skjutvåldet och dess orsaker, men forskningen har inte hängt med lika bra. Hur kan humanistisk forskning hjälpa oss att förstå det dödliga skjutvåldet?
Det dödliga skjutvåldet som framför allt drabbar unga män i storstädernas ytterområden har de senaste åren eskalerat och 2022 blev det dödligaste året hittills vad gäller offer för väpnat våld. Frågan har också seglat upp som en av de mest bevakade medialt. Hur kan humanistisk forskning hjälpa oss att förstå frågan bättre?
Det dödliga skjutvåldet som framför allt drabbar unga män i storstädernas ytterområden har de senaste åren eskalerat och 2022 blev det dödligaste året hittills vad gäller offer för väpnat våld. Frågan har också seglat upp som en av de mest bevakade medialt. Hur kan humanistisk forskning hjälpa oss att förstå frågan bättre?
Medverkande:
Kim Silow Kallenberg, etnolog vid Södertörns högskola, HumtankAnna Friberg, historiker vid Linköpings universitet, Humtank
Kan humanister hjälpa företag att ställa om?
Många småföretag har inte ens orkat eller hunnit börja omställningen som krävs för att nå Parismålen. Humanisters förståelse för människans tankar och kommunikation behövs i klimatomställningen.
Humanistisk kunskap om komplex kommunikation behöver komma in i klimatomställningen, anser Per Lejoneke. Men vilka är de första stegen? Hur kan ett forum se ut där humanistisk kunskap, civilsamhället och näringslivet kan stödja varandra i klimatomställningen?
Humanistisk kunskap om komplex kommunikation behöver komma in i klimatomställningen, anser Per Lejoneke. Men vilka är de första stegen? Hur kan ett forum se ut där humanistisk kunskap, civilsamhället och näringslivet kan stödja varandra i klimatomställningen?
Medverkande:
Per Lejoneke, konsult inom social hållbarhet, företag Prioriterat och ordförande för Företagare Nacka/VärmdöBeate Schirrmacher, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet, Humtank
Vad är problemet med hållbar utveckling?
Samhället måste nå en hållbar utveckling. Men vad betyder det och varför tycks vi aldrig nå dit? I dagens politiska samtal används ofta hållbar utveckling som benämning på både den process som måste ta fart och det mål som ska uppnås. Men begreppet är komplext och delvis motsägelsefullt.
Hur kan humanistiska perspektiv hjälpa till att synliggöra begreppets inre spänningar och därmed sätta fingret på vad som är problematiskt med hållbar utveckling?
Hur kan humanistiska perspektiv hjälpa till att synliggöra begreppets inre spänningar och därmed sätta fingret på vad som är problematiskt med hållbar utveckling?
Medverkande:
Anna Friberg, historiker vid Linköpings universitet, HumtankLovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank
Vilken roll har läromedel i bildningsuppdraget?
Läromedel är för många barn och unga den första kontakten med de stora samhällsfrågorna. Hur förvaltas detta ansvar?
I skola och högre utbildning möter elever och studenter olika typer av läromedel – lärarnas främsta undervisningsverktyg. Men finns inte andra aspekter av läromedel som också handlar om bildning, tillgängliggörandet av fakta och kontaktetablering mellan hem och skola? Hur ser tillgången ut i landets skolor? Är den likvärdig och vad händer om den inte är det?
I skola och högre utbildning möter elever och studenter olika typer av läromedel – lärarnas främsta undervisningsverktyg. Men finns inte andra aspekter av läromedel som också handlar om bildning, tillgängliggörandet av fakta och kontaktetablering mellan hem och skola? Hur ser tillgången ut i landets skolor? Är den likvärdig och vad händer om den inte är det?
Medverkande:
Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, författare, skolexpert med uppdrag för EU-kommissionenAnna Jungstrand, litteraturvetare vid Mälardalens universitet, Humtank
Vad vet humanister om metaverse?
Internet har revolutionerat vårt sätt att kommunicera, arbeta och umgås men det bidrar också till spridning av hat och till en polarisering i samhället. Humanistisk kunskap behövs för att förstå den digitala medieverkligheten.
Hur kan man förstå den hybrida medieverklighet vi lever i? Och hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens och virtuella verkligheter? Humanister har förmåga att tolka människans idéer och berättelser och att uppmärksamma små förskjutningar, vilket behövs i den digitala offentligheten och för att förstå framtida virtuella verkligheter.
Hur kan man förstå den hybrida medieverklighet vi lever i? Och hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens och virtuella verkligheter? Humanister har förmåga att tolka människans idéer och berättelser och att uppmärksamma små förskjutningar, vilket behövs i den digitala offentligheten och för att förstå framtida virtuella verkligheter.
Medverkande:
Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria och utbildar journalister på Fojo MedieinstitutBeate Schirrmacher, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet, Humtank
Hur orienterar sig humaniorastudenter på arbetsmarknaden?
Vad vet vi om var studenter i humanistiska ämnen tar vägen på arbetsmarknaden? Många känner till vad en läkare eller jurist är och kan tänkas kunna, men inte lika många känner till det om en humanist. Vilken betydelse får detta när de ska söka jobb och konkurrera på en arbetsmarknad?
Det har i olika sammanhang påpekats att humaniora har ett artikulationsproblem vilket innebär att det kan vara svårt för de som studerar humanistiska ämnen att förklara vad de kan och vet. Hur ser de vägar som leder från humanistiska studier in i arbetslivet ut?
Det har i olika sammanhang påpekats att humaniora har ett artikulationsproblem vilket innebär att det kan vara svårt för de som studerar humanistiska ämnen att förklara vad de kan och vet. Hur ser de vägar som leder från humanistiska studier in i arbetslivet ut?
Medverkande:
Elias Mellander, doktor i etnologi, Göteborgs universitetKim Silow Kallenberg, etnolog vid Södertörns högskola, Humtank
Kan humaniora bidra till minskade luftföroreningar?
Varje kubikcentimeter av luften omkring oss – utomhus och inomhus – innehåller tusentals partiklar, alla för små att kunna ses med blotta ögat. Hur påverkar luftföroreningar vår hälsa och innebär nya teknologier nya hälsofarliga partiklar?
Var kommer dessa partiklar ifrån och vad händer när vi andas in dem? Hur kommer det sig att luftföroreningar globalt sätt är vår absolut största dödsorsak och vad behövs för att vända trenden? På vilka sätt kan ett tätare samarbete mellan humaniora och teknologi bidra till färre luftföroreningar och bättre global hälsa?
Var kommer dessa partiklar ifrån och vad händer när vi andas in dem? Hur kommer det sig att luftföroreningar globalt sätt är vår absolut största dödsorsak och vad behövs för att vända trenden? På vilka sätt kan ett tätare samarbete mellan humaniora och teknologi bidra till färre luftföroreningar och bättre global hälsa?
Medverkande:
Christina Isaxon, lektor i ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskolaLovisa Brännstedt, antikhistoriker vid Lunds universitet, Humtank