Meny
    Humtankar

För en odisciplinerad humaniora

Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta med ämnen som spränger dessa gränser – humanistisk forskning är, eller har åtminstone potentialen att vara, odisciplinerad. Är det dags att tänka om? Tvärvetenskaplighet har…

    Humtankar

Tvärdisciplinära studier i humaniora och konst – UKÄ och SCB:s nya forskningsämnen

UKÄ och SCB har publicerat en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Det kommer nu finnas en kategori för tvärvetenskap inom humaniora. Men frågan återstår hur väl kartan reflekterar verkligheten. Den 26 mars publicerade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB) en reviderad standard för indelning av forskningsämnen i Sverige. Arbetet med den nya…

    Humtankar

Övrig annan humaniora

I ett par decennier har universitet, forskningsfinansiärer och forskare själva uppmuntrat till tvärvetenskapligt samarbete. Men parallellt med att tvärvetenskapliga satsningar görs på svenska lärosäten så filtreras dessa bort i ett trubbigt byråkratiskt system, med följden att humanistiskt präglad tvärvetenskap idag osynliggörs i officiell forskningsstatistik.  Åtminstone en gång per år ombeds de flesta av oss att…

    Humtankar

Behöver förmedlingen förmedlas?

Att undervisa är att förmedla kunskap. Universitetets undervisning bör bygga på forskning. På den grunden skulle man kunna hävda att universitets kärnuppdrag är forskningsförmedlande i sig. Men hur ska man i så fall förstå begreppet ”forskningsförmedling”, det som Humtanks senaste rapport handlar om? Varifrån kommer behovet av att förmedla förmedlingen? Och vad vittnar det om? …

    Humtankar

Antje Wischmann: Humaniorapraktiker då och nu

Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar slutsatser utifrån en aktuell tysk studie – Steffen Martus och Carlos Spoerhase Geistesarbeit – om två litteraturhistoriska personligheter. Att studera dåtiden är inte minst ett…