Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
Från humaniora har kritiken mot bibliometrisk utvärdering av forskning ofta varit särskilt hård, skriver Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap i ett gästinlägg på Humtanks blogg. Men kan problemen som är förenade med mätning och kvalitetsutvärdering – inte minst för humanioras del – överbryggas i framtiden och i så fall hur? Utvärderingsgapet, en term…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet. Näringslivets forskningsberedning efterlyser i…
Näringslivets forskningsberedning lyfter ämnesfördjupning och vikten av generiska kompetenser i en ny rapport om högskola och arbetsmarknad. Helt klart finns här beröringspunkter med slutsatserna från Humtanks andra rapport, men flera frågor infinner sig, bland annat om humanioras roll. Martin Bäcklund, praktikant på Humtank, skriver om rapporten i ett gästinlägg. Häromveckan utkom Näringslivets forskningsberedning (NLFB) vid…
In Australia, new degree structures and improved accessibility in higher education have had a favourable impact on the number of students turning to language studies. Josh Brown highlights a positive trend in this guest contribution for Humtank. Discussion about how to monitor and increase participation in languages study is gaining relevance in…
Heltidsstudier ska vara heltidsstudier, flytta matematik till humanistisk fakultet och inrätta en halv termins basveckor som inledning till alla humanistiska studier. I det fjärde inlägget om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 lägger Arne Jarrick fram idéer om en sanningssökande humaniora. Om jag finge skruva om humanistisk utbildning och fick drygt tjugo år på mig för att…
Mycket vore vunnet med en humaniora som är prestigefull och lockar särskilt begåvade studenter. I Humtanks tredje inlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040 skriver Anna Victoria Hallberg om fördelarna med en mer elitistisk humaniora. Tidigare i år publicerade Humtank rapporten Humanioras pris och värde. Resurser och utbildningskvalitet. Rapporten diskuterar och problematiserar det fördelningssystem som tillämpas inom…
År 2040 är humanistiska studier i Sverige krävande, utmanande och fantastiska. Följ med Fanny Thalén från HumtankStudent på en visionär framtidsresa i vårt andra gästinlägg om HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. Du har fria händer att tänka stort sade de. Berätta vad du har för tankar gällande humaniorautbildningarna år 2040. I mitt stilla sinne spärrade jag…
Idag finns många välutbildade humanister, få humanistiska professioner. Om vi låter behoven styra och tror på humanistiska ämneskunskaper kanske vi i framtiden har en rad nya utmaningsdrivna humanistiska yrken, skriver Anna-Malin Karlsson i det första gästinlägget i serien HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. En prototypisk humanistisk utbildning består av enstaka kurser, ihopsatta efter individens intresse. En…
Humtank-bloggen har under hösten uppmärksammat filosofi för barn och ungdomar. För att fördjupa diskussionen och visa hur det kan gå till i praktiken har vi bett Karolina Christopher, som undervisat filosofi för barn i London, att skriva om sitt arbete. Under förra läsåret hade jag förmånen att arbeta med filosofi för barn, huvudsakligen 11-åringar, på…
En lång rad vetenskapliga tidskrifter i Latinamerika vänder sig i en gemensam deklaration mot tillämpningen av naturvetenskapliga modeller för bibliometri inom humaniora och samhällsvetenskap. Bland annat vill de lyfta monografin och essän som publiceringsformer. Initiativet är mycket välkommet, skriver Andrea Castro i ett gästinlägg för Humtank. Nyligen har cirka 100 tidskrifter inom latinamerikansk humaniora och…
I dessa dagar talas det om migration i termer av tsunamivågor som sveper in och mot vilka vi måste skydda oss. Om humaniora är en instans för ett samhälles självreflektion så är det också humanioras uppgift att granska sådan retorik och värderingarna som kommer till uttryck i den, konstaterar Patricia Lorenzoni i Humtanks tredje gästinlägg…
Nu brinner asylboenden i Sverige och rasistiska våldsverkare sprider skräck. Vilka historiska kunskaper behövs för att vi ska kunna förstå det som sker i dag? Historikern Heléne Lööw gör en tillbakablick till det tidiga 1990-talets Sverige och reder ut motivbilder bakom rasistiska dåd i Humtanks andra gästinlägg om rasism. Åter brinner flyktingförläggningar, debattklimatet hårdnar. En…
Redan kring sekelskiftet 1900 etablerades en svenskhet baserad på vithet och rastänkande, uttryckt bland annat i bildkonst. I Humtanks första gästinlägg om rasism drar konstvetaren Jeff Werner en parallell till dådet i Trollhättan och det våld som drabbar svenskar som inte passerar som vita. Torsdagen den 22 oktober kommer för lång tid att bli ihågkommen…