När Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson hösten 2022 hade utnämnts till utbildningsminister i Ulf Kristerssons regering uttalade han sig snabbt om vilka principer som skulle gälla för högskolepolitiken framöver. Utbildningsdepartementet komprimerade budskapet till tre nyckelord, som skulle vara vägledande för arbetet med den nya forsknings- och innovationspropositionen: excellens, internationalisering och innovation. Viktigt för Persson under…
Jonas Otterbeck, professor i islamologi, reflekterar över hur studiet av musik och andra populärkulturella uttryck kan ge oss viktiga insikter om islams utveckling i vår samtid. Med kulturlivet i London som utgångspunkt – där en kapitalstark muslimsk medelklass förändrar de etiska och estetiska preferenserna för islam – får vi en inblick i detta forskningsfält och…
Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar slutsatser utifrån en aktuell tysk studie – Steffen Martus och Carlos Spoerhase Geistesarbeit – om två litteraturhistoriska personligheter. Att studera dåtiden är inte minst ett…
Genom olika former av digitalisering har en allt större mängd intressanta källtexter blivit mycket mer lättillgängliga. Men vem kan läsa dem? Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, diskuterar om man i kommande forskning bättre kan utnyttja såväl tekniska möjligheter som språkfärdigheter som många ungdomar för med sig hemifrån. Min Käthe är med barn…
Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…
Svenskarnas språkintresse är stort, samtidigt kämpar lärosätena med svikande studentunderlag i kurser och utbildningar som behandlar språk. Susanna Karlsson är utbildningsansvarig och proprefekt vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Hon är också docent i nordiska språk och språkexpert i Språket i P1. Här resonerar hon om behovet av att det fortsatt finns…
I läroplaner för grundskolan ges de humanistiska ämnena en särställning då det är här som mycket av skolans demokratiska uppdrag förväntas realiseras och komma till uttryck. Pontus Larsen, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik, ger sin syn på relationen mellan humanistisk forskning och skolans utbildningspraktiker. Som påtalats i Humtanks rapport Humaniora i…
Evelina Bäck, masterstudent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, skriver om sina erfarenheter från årets Bokmässa. Trots en mörk tid, både sett till årstiden och politiken, är hennes högtidliga och romantiska känsla för Bokmässan som en inspirerande ljuspunkt fortfarande intakt. Så har ännu en sista helg i september kommit och gått. Sedan jag…
Humtank släppte nyligen rapporten Forskningsförmedling: en humanistisk paradgren som handlar om vikten av och förutsättningarna för att den kunskap som produceras på lärosätena kommer samhället till del. Under hösten och våren har vi bett några skribenter att kommentera rapporten. Stefan Arvidsson är professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet och frågar sig om det inte är kulturrelevans…
Publish or perish har under många år fungerat som ledord för en stor del av världens forskare. Samtidigt hörs inte minst bland humanister röster som lyfter fram behovet av mer tid för att tänka och reflektera, att skriva med eftertänksamhet och – föga förvånande – att det är viktigare att främja kvalitet än kvantitet. Till…
Det er ved at være forår. Træerne på Assistens Kirkegård i København er sprunget ud, farverne lyser mod himlen. De unge sidder på Dronning Louises Bro, med rose i vinglassene og musik i højtalerne. Turisterne prøver at undgå at falde foran en af de vildtkørende cykler, som farer forbi. Dette er Nørrebro. Dette er København….
Medicinsk humaniora är ett forskningsfält som verkar ha kommit för att stanna. Bara under de senaste tre åren har det etablerats tre centrumbildningar för medicinsk humaniora vid svenska universitet: i Uppsala, Linköping och Lund. Jelmer Brüggemann och Maria Björkman, båda verksamma vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet, reflekterar här över humanioras…
Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström,…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…
Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid Umeå universitet, reflekterar runt vikten av humanistiska perspektiv i debatter om demokrati. En av världens kanske mest kända politiska dystopier är George Orwells roman 1984…