Meny
    Humtankar

Bör humanister twittra?

Under det senaste året har jag kommit att profilera mig allt starkare på Twitter. Är detta något som vi humanister bör göra? Jag ska här reflektera lite kring mina erfarenheter av att bedriva historisk källkritisk granskning och folkbildande verksamhet i detta medium. I mars 2021 blev jag mer eller mindre utmanad av Aron Flam att…

    Humtankar

Vikten av historiska och humanistiska perspektiv – exemplet migration och rörelse

Många människor är i rörelse i vår samtid och har så varit under lång tid. När migration beforskas och debatteras är det dock ofta frågor om här och nu som står i fokus. Historiska och globalhistoriska perspektiv skulle kunna utveckla migrationsforskningen och förbättra den allmänna debatten om migration. Inte minst genom att vidga de geografiska…

    Humtankar

Vi behöver ord för att tala om hållbarhet

Språkrådets Linnea Hanell skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Hon betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar hon också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en…

    Humtankar

Utan tvivel är man inte klok

Humanister förefaller vara en yrkesgrupp som tvivlar mer än andra. Jag möter ofta kollegor bland forskare, men också inom andra sektorer, som museivärlden eller kulturbranschen, som regelbundet grips av tvivel eller ifrågasätter sina val, sina slutsatser eller tankar. Visst har väl alla människor stunder av ovisshet och dubier, men av någon anledning verkar sådana stunder…

    Humtankar

Specialpedagogik och humaniora

När jag för några år sedan lämnade min tjänst som specialpedagog på en gymnasieskola med teknisk inriktning för att doktorera inom didaktik och flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling blev jag tillfrågad av skolans rektor om jag inte kunde komma tillbaka och berätta för eleverna om hur det är att forska inom humaniora. Inte hur vardagen ter sig…

    Humtankar

Att se framåt genom att tänka bakåt

Nostalgi har i ett framstegsorienterat västerländskt sammanhang inte sällan betraktats som något sjukligt, som en kusin till melankolin. Som om det kontemplativa tillbakablickandet stod i en inneboende motsättning till varje form av praktiskt handlande. De flesta disciplinerna inom humaniora har på ett eller annat sätt en tillbakablickande karaktär. Är de humanistiska perspektiven då alls relevanta för…

    Humtankar

Vikten av digital humaniora

Den 16–17 november 2021 arrangerade Humlab konferensen Digital Transformations: The Humanities in Challenging Times. Vi lever i en tid av omställningar i stort och smått både vad gäller människors vardagspraktiker, sociala relationer och gemenskaper, såväl som på politiska och ekonomiska plan, men också vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Vilken relevans har digital humaniora här och nu och i den framtid som väntar?…

    Humtankar

Att möta det oväntade: humaniora som kriskompetens

På FN:s klimatkonferens 2021 pågår förhandlingar om utsläppsrätter, klimatkostnader och utfasning av fossila bränslen, men för att hejda jordens uppvärmning krävs mer. Manifestet ”Accelerating Climate Action through the Power of Arts, Culture and Heritage” pekar på att konst och kultur behövs för att effektivt bekämpa klimatkrisen. Men hur kan kultur och humanistisk kunskap om kultur…

    Humtankar

Med tvivel och eftertanke genom krisen

Hade du inte möjlighet att delta i panelsamtalet Med tvivel och eftertanke genom krisen? Nu kan du lyssna på det här!  Leif Runefelt och Beate Schirrmacher (båda Humtank) diskuterar med Kersti Forsberg (medieinstitutet Fojo) om konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hur man kan ge utrymme för tvivel, eftertanke och komplexa sammanhang – och ändå få genomslag?…

    Humtankar

När får vi en svensk strategi för humaniora?

Universitet i Oslo har beslutat om en 10-årig strategi för humaniora som ska befordra både tvärvetenskaplighet och starka humanistiska discipliner. I en debattartikel i Morgenbladet redogör universitetets rektor Svein Stølen och dekanen för humanistisk fakultet Frode Helland för skälen bakom beslutet. De tar givetvis avstamp i vår samtid, som mer än någonsin förefaller behöva kunskaper…

    Humtankar

Ambiguitet = sanning

Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…

    Humtankar

Bara tomma ord? Språkvetenskapliga perspektiv på värdegrundstexter

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…

    Humtankar

Historiska perspektiv på svensk krisberedskap

Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…