Om det är något jag ångrar så är det att jag inte lärt mig fler språk. Att jag under de där åren i Berlin inte kunde tyska. Att min skolfranska är för dåligt underhållen för att jag idag ska kunna läsa Houllebecq eller Le Clézio i original. Att jag aldrig lärt mig ett andra språk…
Hur ser det egentligen ut med de humanistiska ämnena i den svenska skolan? Under 2020 har Humtank valt att koncentrera sig på just den frågan. Peter Degerman, Mittuniversitetets representant i tankesmedjan inleder med en reflektion om litteraturvetenskapens plats i gymnasieskolan. För att försvara humanistisk kunskapsbildning i svenskämnet bör de möjligheter som litteraturen erbjuder tas till…
I kritiska diskussioner om pedagogisk fortbildning för universitetslärare dras gärna en skarp gräns mellan humaniora och pedagogik. Men ur ett historiskt perspektiv har de båda fälten något gemensamt. Det framhåller utbildningsfilosofen Gert J. J. Biesta, som betonar vikten av att diskussionen kring utbildning förblir knuten till en humanistisk tanketradition. Länge ansågs lärardugligheten på universiteten hänga…
Nyligen kom beskedet att Skolverket drar tillbaka sitt förslag att stryka den äldre historien ur kursplanen i historia för grundskolan. Förslaget möttes omedelbart av häftig kritik och har debatterats flitigt ur en mängd infallsvinklar. I ett gästinlägg på Humtankbloggen reflekterar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet om förslaget, debatten och antikens komplicerade roll…
Högläsning, samtal om litteratur och intresse för berättelser betonas i den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i nästa vecka. Men humanistiska ämnen behövs inte bara för deras ämnesdidaktik i förskollärarutbildningen, menar Humtanks Lina Samuelsson, lektor i litteraturvetenskap vid Mälardalens högskola. Varför skulle blivande förskollärare läsa litteraturvetenskap? Det var min egen första tanke…
Hur ser förutsättningarna ut för universitetslärares pedagogiska utveckling? Har vi lärare möjlighet att lära av varandra? På humanistiska fakulteten vid Umeå universitet pågår ett nyligen startat pedagogiskt utvecklingsprojekt, Umanista. Målet är att skapa en flexibel, öppen, kontinuerlig och kollegial form av högskolepedagogisk kompetensutveckling. Umanista kom till som en respons på problemet att många universitetslärare inte…
Vad har organisationsteori med humanistisk utbildning och forskning att göra? Och varför vänder sig lokala aktörer inom såväl offentlig som privat sektor i dag till humanister för att hitta nya svar på de problem de står inför? Några av svaren på dessa frågor handlar om de ökade utmaningar som dagens lokala organisationer möter – exempelvis…
Universitet och högskolor måste söka nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Inte minst måste man visa att humaniorautbildningar är viktiga, intressanta och att de leder till spännande yrken. Det skriver Camilla Brundin Borg, projektledare för Göteborgs universitets satsning Ett Hum om… Just nu står samhället inför några svåra frågor att lösa:…
Från att ha varit en utskälld genre har science fiction alltmer kommit att bli det högteknologiska samhällets uttryck par préférence. I takt med det har också humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare intresserat sig för science fiction som kulturellt fenomen. Snarare än att vara en genre som gör anspråk på att beskriva teknik och vetenskap på ett…
Som universitets- och högskolelärare har vi i regel en tydlig föreställning om vad som är värdefullt för våra studenter att lära sig. Men hur bra är vi egentligen på att skriva fram värdet med våra utbildningar? Humtanks Katherina Dodou reflekterar över hur kursplaneformuleringar regelbundet osynliggör det humanistiska perspektivets bidrag och över potentialen i att framhålla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofiler Interkulturella studier och Utbildning och Lärande, samt Högskolans bibliotek inbjuder till seminarier med humanistiska förtecken: Bildning, känsla och tanke – om kalla fakta och passionerad vetenskap 18 september, kl. 13.00-14.30 , Fö 1 Thomas Karlsohn (docent i idéhistoria, Uppsala universitet) På senare tid har vetenskapen seglat upp…
Det pågående arbetet med att ta fram en ny styrning för svensk högskola – utredningen som kallas Struten, under Pam Fredmans ledning – kommenteras här av Humtank. Vi har tidigare diskuterat delar av utredningsarbetet, som presenterades i en promemoria i januari 2018. Här belyste vi vikten av humanioraperspektiv i arbetet med en ny resursfördelningsmodell och…
I Svenskt Näringslivs senaste bidrag till ”skuggutredningen” om styr- och resursprinciper för högskolan föreslås en bantad men högprofilerad humaniora. Det blir dock aldrig tydligt i rapporten varför mindre humaniora skulle göra humanister mer attraktiva på arbetsmarknaden, skriver Humtanks Marie Öhman. Med anledning av Pam Fredmans pågående styr- och resursutredning (Strut) har Svenskt Näringsliv tillsatt en…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Vad innebär det att tänka som en humanist? Katherina Dodou, Humtanks representant från Högskolan Dalarna, reflekterar över humanistiska perspektiv och högre utbildning. Svar på frågan om humanioras värde knyter ofta an till värdet av humanistiska tankesätt och perspektiv. I sådana svar skriver man inte endast fram humanioras studieföremål som värdefulla att undersöka: föremålen för mänskligt…
Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet har bjudit in Humtank som en del av deras arrangemang Humanistveckan 2021. Under en timme kommer Humtank att presentera sin verksamhet och berätta om humaniora i skolan. Evenemanget sker på plats i Gula villan och är på svenska. Det är gratis för humaniorastudenter och övriga medlemmar i Humanistiska föreningen.
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text av ett antal saker –…