Om Humtank
Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora som har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan humanistiska fakulteter vid ursprungligen tolv och från och med hösten 2019 fjorton svenska universitet och högskolor. Syftet är att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Vi vill också i offentligheten visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället.
Humtank sjösattes 2014. Vi verkar på bred front och deltar i samhällsdebatten med syftet att få till stånd en humanioravänlig forskningspolitik och en rättvis fördelning av utbildningsresurser samt att förändra allmänhetens uppfattning om och attityder till humaniora.
Tankesmedjan arrangerar seminarier och panelsamtal, bland annat på Bokmässan i Göteborg och under Almedalsveckan i Visby. Humtank tar ställning i och belyser humaniorafrågor genom rapporter, debattartiklar i media och reflektioner och utspel på bloggen. Humtanks Facebook– och Twitterkonton bevakar omvärlden från humanioraperspektiv och lyfter fram ny humanistisk kunskapsbildning.
En styrgrupp bestående av tre dekaner (Johannes Persson, Rebecka Lettevall och Elisabeth Wåghäll Nivre) har det yttersta ansvaret för verksamheten, men talespersonerna ansvarar för det dagliga arbetet.
Vill du läsa mer om Humtank? Här finns:
- verksamhetsberättelse för läsåret 2014-2015
- verksamhetsberättelse för läsåret 2015-2016
- rapport för verksamhetsåren 2014-2017
- årsrapport 2017-2018
- årsrapport 2018-2019
- årsrapport 2019-2020
Du kan även läsa mer om Humtank i essän ”Humaniora i tanken: Humtank igår, idag och imorgon” av Marie Cronqvist och Isak Hammar (ingår i: I Pallas Athenas huvud. Hundra år av humaniora från Makadam förlag, 2020). Klicka här för att läsa.
Vill du kontakta oss? Skicka e-post till info@humtank.se eller hör av dig direkt till våra talespersoner: Lovisa Brännstedt [lovisa.brannstedt@klass.lu.se] och Linus Salö [linus.salo@biling.su.se].
HUMTANKS MEDLEMMAR (från januari 2023)
Lovisa Brännstedt (verksamhetsledare för Humtank), fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Brännstedts forskning kretsar kring politisk kultur i det romerska imperiet, både hur kejsarmakten skapades och upprätthölls, men också hur den ifrågasattes. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om politiska rättegångar med kvinnliga tilltalade, och domstolen som politisk arena. Brännstedt har även varit verksam som gästforskare vid Durham University i Storbritannien.
Linus Salö (verksamhetsledare för Humtank) är docent i tvåspråkighet och är verksam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Via projektet Making Universities Matter, finansierat av Vinnova, är han också forskare vid Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, Kungliga Tekniska högskolan. Salös forskning spänner över flera fält, och inbegriper kunskapsintressen från sociolingvistiska perspektiv på olika universitetsrelaterade sammanhang till kunskapssociologiska perspektiv på samverkan, forskningsgenomslag och interaktion mellan vetenskap och politik. Ett framträdande forskningsobjekt är också minoritetsspråksutbildning, ofta i historiskt perspektiv, samt flerspråkighet i olika samhällssfärer.
Peter K. Andersson är lektor i historia vid Örebro universitet. Han har tidigare forskat om gatuliv och vardagligt beteende, framför allt i 1800-talets London. På senare år har han ägnat sig åt både kroppsspråk som ickeverbal kommunikation i det förflutna och bygdeoriginal på den svenska landsbygden. Andersson har också gett ut en rad populärvetenskapliga böcker, t ex På stadens skuggsida. Människor och brott i Jack the Rippers London (2017) samt Komikerns historia (2020). Han är för närvarande engagerad i ett forskningsprojekt om clowner och narrar från tidigmodern till modern tid.
Jens Wilhelm Borgland är docent och lektor i religionshistoria vid Uppsala Universitet. Borgland är filolog och sanskritist med breda intressen för indisk religion, filosofi och språk. Hans forskning fokuserar huvudsakligen på indisk buddhism, monastiska regler och buddhistiska texter bevarade i handskrifter och i översättningar till tibetanska och kinesiska. Förutom forskning är Borgland också intresserad av tredje uppgiften, och är sedan 2012 ämnesansvarig för buddhism i nätencyklopedin Store norske leksikon.
Anna Friberg är biträdande lektor i historia vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), Linköpings universitet. Hon disputerade 2013 vid Mittuniversitetet på en avhandling om det socialdemokratiska demokratibegreppet under svensk mellankrigstid. Fribergs forskningsintressen rör, förutom begrepphistoria, frågor om den moderna politikens villkor, framför allt i temporalt avseende. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om begreppet ”hållbar utveckling” i svensk klimatpolitik.
Christina Johansson är universitetslektor vid Institutionen för globala politiska studier och ledare av seminarieverksamheten på forskningsinstitutet Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare. Johansson forskning rör sig i flervetenskapliga miljöer, och sedan 2018 är hon docent i ämnet Internationell migration och etniska relationer. Hennes ämnesmässiga bakgrund är dock i ämnet historia och Johanssons forskning har ofta också en historisk ansats, exempelvis har hon undersökt kontinuitet och förändring över tid i svensk migrations- och flyktingpolitik samt forskat om hur museers arbete med frågor om migration och mångfald har utvecklats över tid. I hennes senaste forskning undersöker Johansson vad ett globalhistoriskt perspektiv kan tillföra studiet av migraitonshistoria.
Sven Anders Johansson är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Han disputerade vid Göteborgs universitet 2003 och arbetade vid Umeå universitet 2010–2016. Han har också varit gästforskare i Amsterdam (2012) och gästprofessor i Århus (2018). I sin forskning har Johansson varit ganska rörlig, med böcker om alltifrån ondska och kärlek, till cynism och autofiktion. En återkommande referens är Theodor Adorno, som har varit föremål för artiklar, konferenser, antologier och tidskriftsnummer. Johansson har också varit flitigt verksam i kulturdebatten, det senaste decenniet främst på Aftonbladets kultursida.
Anna Jungstrand är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Mälardalens universitet. Hon disputerade (Stockholm 2013) på en avhandling om litterära reportage och har sedan dess vidgat sitt teoribygge till övergripande dokumentärlitterära fenomen och andra genrer. Jungstrands forskning kombinerar tämligen skilda perspektiv för att skapa förståelse för litteratur som utmanar föreställningar om fakta och fiktion. Utanför sin kärnforskning har hon även påbörjat ett utbildningsvetenskapligt projekt om lärandesubjekt i digital undervisning och har sedan 2017 samverkat med en flera svenska och skandinaviska aktörer för att sammanföra forskare och yrkesverksamma författare/journalister i samtal om litterär sakprosa.
Anders Persson är lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Sedan en tid tillbaka är han också ordförande för Historielärarnas förening och ledamot i insynsrådet för Statens historiska muséer. Perssons forskning har både varit inriktad mot utbildningshistoriska och mer samtida skolfrågor. Just nu medverkar han bl.a. i ett VR-finansierat projekt om kontroversiella samhällsfrågor i högstadiets SO-undervisning, ett regionalt skolutvecklingsprojekt om ungdomars framtidsberättelser, samt ett bokprojekt om lärarinneseminariet i Falun.
Kristian Petrov är docent i idéhistoria och lektor och ämnesföreträdare för kulturstudier vid Karlstads universitet. 2006 disputerade han på en avhandling om kommunismens fall ur ett begreppshistoriskt perspektiv. Förutom en inriktning mot politisk-filosofiska frågor kring globalisering, modernitet och mänskliga rättigheter orienteras Petrovs forskningsintressen för närvarande mot medicinsk humaniora, allmän kulturhistoria och olika former av mytiskt tänkande. Hans undervisning kretsar framförallt kring kulturstudier, idéhistoria och vetenskapsfilosofi. Tillsammans med den tidigare Humtank-medlemmen Sofia Wijkmark leder Petrov Karlstads universitets samverkansprojekt med Västanå teater.
Beate Schirrmacher, är fil. dr. i litteraturvetenskap. Hon undervisar i litteraturvetenskap och forskar i intermedialitet vid Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar. Hon forskar inom Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies och är även centrets samverkansansvarig. I sin forskning har hon studerat relationen mellan litteratur och musik, som musikaliska strukturer i romaner och den återkommande kopplingen mellan klassisk musik och våld inom litteratur och film. I sina nuvarande projekt undersöker vittnande och sanningsanspråk inom medier. Hon har tidigare jobbat som översättare och som frilansande kulturjournalist för tysk och svensk radio.
Kim Silow Kallenberg är docent i etnologi och verksam vid Södertörns högskola. Vid Södertörn genomgick hon även sin forskarutbildning och disputerade år 2016 på en avhandling om tvångsvård av unga med fokus på behandlingspersonalens perspektiv samt maskulinitet. Efter disputation har Silow Kallenberg varit verksam vid Röda Korsets högskola (2017-2019) i ett tvärvetenskapligt projekt om etableringsinsatser för nyanlända och vid Umeå universitet (2019-2021) i ett eget postdocprojekt om sorg och död med autoetnografisk ansats. Hennes forskningsintressen rör sig således brett inom området social utsatthet, kultur, genus och makt. Silow Kallenberg intresserar sig också för alternativa former för akademiskt skrivande, något som varit ett tema både i publicerade texter och i kurser hon har undervisat på.
Hanna Söderlund är lektor i svenska vid Institutionen för Språkstudier, Umeå universitet. Hon disputerade 2016 på en avhandling om hur makt förhandlas fram i humor-programmet Parlamentet. Söderlunds forskningsintressen rör främst förhandlingar av makt i samtal, bland annat genom att användning av humor. Men hon har även undersökt hur längdskidåkare positioneras i kommenteringen av skidsport på tv. På senare tid har intresset riktat sig mot hur broderimemer som postas i sociala medier kan bidra till feministisk kunskap, kamratskap och kampanda. Med jämna mellanrum pratar Söderlund om språk och humor i radio.
Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs Universitet samt forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien. Hennes forskning rör i första hand romersk politisk kultur, ritualer och minneskultur, men hon intresserar sig också för grekisk kultur, i synnerhet Homeros och det attiska dramat. Hon brinner för bildningsfrågor och skriver i dagspressen, där hon gärna belyser samtidsfrågor med exempel från antiken. Hon har vunnit flera priser för sin förmåga att förmedla kunskap om antiken i offentligheten, och år 2017 tilldelades hon Humtankpriset.
TIDIGARE MEDLEMMAR I HUMTANK*
Daniel Brodén (Göteborgs universitet)
Marie Cronqvist (Lunds universitet)
Peter Degerman (Mittuniversitetet)
Katherina Dodou (Högskolan Dalarna)
Jesper Enbom (Umeå universitet)
Fanny Forsberg Lundell (Stockholms universitet)
Helen Fuchs (Högskolan i Halmstad)
Marie Gelang (Örebro universitet)
Michael Godhe (Linköpings universitet)
Jonas Harvard (Mittuniversitetet)
Isak Hammar (Lunds universitet)
Jonas Ingvarsson (Karlstads universitet/Högskolan i Skövde)
Thomas Karlsohn (Uppsala universitet)
Jenny Larsson (Stockholms universitet)
Lina Nyroos (Uppsala universitet)
Jesper Olsson (Linköpings universitet)
Anna-Sofia Rossholm (Linnéuniversitetet)
Petra Ragnerstam (Malmö universitet)
Leif Runefelt (Södertörns högskola)
Josefin Rönnbäck (Luleå tekniska universitet)
Lina Samuelsson (Mälardalens universitet)
Andrej Slávik (Göteborgs universitet)
Katrin Holmqvist Sten (Umeå universitet)
Anna Sténs (Umeå universitet)
David Thurfjell (Södertörns högskola)
Roine Viklund (Luleå tekniska universitet)
Sofia Wijkmark (Karlstads universitet)
Bärbel Westphal (Linnéuniversitetet)
Kristin Zeiler (Linköpings universitet)
Magnus P. Ängsal (Göteborgs universitet)
Marie Öhman (Mälardalens högskola)
*I parentes står de lärosäten som medlemmarna representerade under sin tid i Humtank.