Meny

Om Humtank

Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora som har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan humanistiska fakulteter vid ursprungligen tolv och från och med hösten 2017 femton svenska universitet och högskolor. Syftet är att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Vi vill också i offentligheten visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället.

Humtank sjösattes 2014. Vi verkar på bred front och deltar i samhällsdebatten med syftet att få till stånd en humanioravänlig forskningspolitik och en rättvis fördelning av utbildningsresurser samt att förändra allmänhetens uppfattning om och attityder till humaniora.

Tankesmedjan arrangerar seminarier och panelsamtal, bland annat på Bokmässan i Göteborg och under Almedalsveckan i Visby. Humtank tar ställning i och belyser humaniorafrågor genom rapporter, debattartiklar i media och reflektioner och utspel på bloggen. Humtanks Facebook– och Twitterkonton bevakar omvärlden från humanioraperspektiv och lyfter fram ny humanistisk kunskapsbildning.

Under 2016 och 2017 var Humtanks profilfråga kvalitet, resurser och samverkan i humanistisk utbildning. Detta fokus har mynnat ut i en rad rapporter.

Vill du läsa mer om Humtank? Här finns:

Du kan även läsa mer om Humtank i essän ”Humaniora i tanken: Humtank igår, idag och imorgon” av Marie Cronqvist och Isak Hammar (ingår i: I Pallas Athenas huvud. Hundra år av humaniora från Makadam förlag, 2020). Klicka här för att läsa.

Vill du kontakta oss? Skicka e-post till info@humtank.se eller hör av dig direkt till våra talespersoner: Lovisa Brännstedt [lovisa.brannstedt@klass.lu.se] och Leif Runefelt [leif.runefelt@sh.se].

HUMTANKS MEDLEMMAR (från 1 september 2021)

Lovisa Brännstedt (verksamhetsledare för Humtank), fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Brännstedts forskning kretsar kring politisk kultur i det romerska imperiet, både hur kejsarmakten skapades och upprätthölls, men också hur den ifrågasattes. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om politiska rättegångar med kvinnliga tilltalade, och domstolen som politisk arena. Brännstedt har även varit verksam som gästforskare vid Durham University i Storbritannien.  

 

Leif Runefelt (verksamhetsledare för Humtank) är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola med ett förflutet inom ekonomisk historia. Efter att ha ägnat mycket tid åt ekonomiskt tänkande och resursutnyttjande i tidigmodern tid har han mer och mer kommit att ägna sig åt kulturhistorisk konsumtionsforskning, med särskilt fokus på synen på kvinnlig konsumtion. Han har tidigare skrivit en bok om 1700-talets konsumtionsdebatt och driver nu dels ett projekt om ambulerande underhållning på 1800-talet, dels ett om kvinnobilden i reklamens genombrottstid, 1870–1914.


Peter K. Andersson är lektor i historia vid Örebro universitet. Han har tidigare forskat om gatuliv och vardagligt beteende, framför allt i 1800-talets London. På senare år har han ägnat sig åt både kroppsspråk som ickeverbal kommunikation i det förflutna och bygdeoriginal på den svenska landsbygden. Andersson har också gett ut en rad populärvetenskapliga böcker, t ex På stadens skuggsida. Människor och brott i Jack the Rippers London (2017) samt Komikerns historia (2020). Han är för närvarande engagerad i ett forskningsprojekt om clowner och narrar från tidigmodern till modern tid.


Jens Wilhelm Borgland är docent och lektor i religionshistoria vid Uppsala Universitet. Borgland är filolog och sanskritist med breda intressen för indisk religion, filosofi och språk. Hans forskning fokuserar huvudsakligen på indisk buddhism, monastiska regler och buddhistiska texter bevarade i handskrifter och i översättningar till tibetanska och kinesiska. Förutom forskning är Borgland också intresserad av tredje uppgiften, och är sedan 2012 ämnesansvarig för buddhism i nätencyklopedin Store norske leksikon.


Peter Degerman är lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Han disputerade vid Åbo Akademi med en metateoretisk avhandling om det litteraturdidaktiska forskningsfältet. Han är forskningsledare för EcoHum, Mittuniversitetets forskningsmiljö för grön humaniora, och medlem av ENSCAN, Ecocritical Network for Scandinavian Studies. 2008–10 var han redaktör för det norrländska litterära magasinet Provins och har bland annat redigerat antologierna Norrlandslitteratur – ekokritiska perspektiv och Nordic Narratives of Nature and Environment.
 

Anna Friberg är biträdande lektor i historia vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), Linköpings universitet. Hon disputerade 2013 vid Mittuniversitetet på en avhandling om det socialdemokratiska demokratibegreppet under svensk mellankrigstid. Fribergs forskningsintressen rör, förutom begrepphistoria, frågor om den moderna politikens villkor, framför allt i temporalt avseende. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om begreppet ”hållbar utveckling” i svensk klimatpolitik.

 


 

Katrin Holmqvist Sten är lektor i konstvetenskap vid Umeå universitet. I avhandlingen Campus Sundsvall: att bygga symbolvärden (2008) undersökte hon hur samtida arkitektur användes som narrativ i marknadsföringssyfte. Vid tiden för kulturhuvudstadsåret i Umeå koordinerade hon den forskningsplattform ”Culture & Cities” som undersökte evenemanget. Hon har medverkat i ett flertal samverkansprojekt framför allt kring frågor om den hållbara staden. För närvarande rör hennes forskning hur det konstnärliga forskningsfältet har etablerats och utvecklats i Sverige med internationella utblickar. Hon undervisar i konsthistoria och konstteori vid Konsthögskolan där hon också är prefekt.


Christina Johansson är universitetslektor vid Institutionen för globala politiska studier och ledare av seminarieverksamheten på forskningsinstitutet Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare. Johansson forskning rör sig i flervetenskapliga miljöer, och sedan 2018 är hon docent i ämnet Internationell migration och etniska relationer. Hennes ämnesmässiga bakgrund är dock i ämnet historia och Johanssons forskning har ofta också en historisk ansats, exempelvis har hon undersökt kontinuitet och förändring över tid i svensk migrations- och flyktingpolitik samt forskat om hur museers arbete med frågor om migration och mångfald har utvecklats över tid. I hennes senaste forskning undersöker Johansson vad ett globalhistoriskt perspektiv kan tillföra studiet av migraitonshistoria.


Anders Persson är lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Sedan en tid tillbaka är han också ordförande för Historielärarnas förening och ledamot i insynsrådet för Statens historiska muséer. Perssons forskning har både varit inriktad mot utbildningshistoriska och mer samtida skolfrågor. Just nu medverkar han bl.a. i ett VR-finansierat projekt om kontroversiella samhällsfrågor i högstadiets SO-undervisning, ett regionalt skolutvecklingsprojekt om ungdomars framtidsberättelser, samt ett bokprojekt om lärarinneseminariet i Falun.


Kristian Petrov är docent i idéhistoria och lektor och ämnesföreträdare för kulturstudier vid Karlstads universitet. 2006 disputerade han på en avhandling om kommunismens fall ur ett begreppshistoriskt perspektiv. Förutom en inriktning mot politisk-filosofiska frågor kring globalisering, modernitet och mänskliga rättigheter orienteras Petrovs forskningsintressen för närvarande mot medicinsk humaniora, allmän kulturhistoria och olika former av mytiskt tänkande. Hans undervisning kretsar framförallt kring kulturstudier, idéhistoria och vetenskapsfilosofi. Tillsammans med den tidigare Humtank-medlemmen Sofia Wijkmark leder Petrov Karlstads universitets samverkansprojekt med Västanå teater. 


 

Lina Samuelsson är lektor och ämnesföreträdare för litteraturvetenskap vid Mälardalens högskola. Hon undervisar i litteraturvetenskap på lärarutbildningen och i fristående kurser. Hennes forskning är framför allt inriktad på litteraturkritik och press/mediehistoria. I hennes avhandling Kritikens ordning (2013) undersökte hon svenska bokrecensioner med nedslag under en hundraårsperiod och i ett projekt tillsammans med bland andra Humtankmedlemmen Daniel Brodén och tidigare Humtankmedlemmen Jonas Ingvarsson upprepas studien med digitala metoder.

 

Linus Salö är docent i tvåspråkighet och är verksam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Via projektet Making Universities Matter, finansierat av Vinnova, är han också forskare vid Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, Kungliga Tekniska högskolan. Salös forskning spänner över flera fält, och inbegriper kunskapsintressen från sociolingvistiska perspektiv på olika universitetsrelaterade sammanhang till kunskapssociologiska perspektiv på samverkan, forskningsgenomslag och interaktion mellan vetenskap och politik. Ett framträdande forskningsobjekt är också minoritetsspråksutbildning, ofta i historiskt perspektiv, samt flerspråkighet i olika samhällssfärer.


Beate Schirrmacher, är fil. dr. i litteraturvetenskap. Hon undervisar i litteraturvetenskap och forskar i intermedialitet vid Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar. Hon forskar inom Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies och är även centrets samverkansansvarig. I sin forskning har hon studerat relationen mellan litteratur och musik, som musikaliska strukturer i romaner och den återkommande kopplingen mellan klassisk musik och våld inom litteratur och film. I sina nuvarande projekt undersöker vittnande och sanningsanspråk inom medier. Hon har tidigare jobbat som översättare och som frilansande kulturjournalist för tysk och svensk radio. 


Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs Universitet samt forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien. Hennes forskning rör i första hand romersk politisk kultur, ritualer och minneskultur, men hon intresserar sig också för grekisk kultur, i synnerhet Homeros och det attiska dramat. Hon brinner för bildningsfrågor och skriver i dagspressen, där hon gärna belyser samtidsfrågor med exempel från antiken. Hon har vunnit flera priser för sin förmåga att förmedla kunskap om antiken i offentligheten, och år 2017 tilldelades hon Humtankpriset.


TIDIGARE MEDLEMMAR I HUMTANK*

Daniel Brodén (Göteborgs universitet)

Marie Cronqvist (Lunds universitet)

Katherina Dodou (Högskolan Dalarna)

Jesper Enbom (Umeå universitet)

Fanny Forsberg Lundell (Stockholms universitet)

Helen Fuchs (Högskolan i Halmstad)

Marie Gelang (Örebro universitet)

Michael Godhe (Linköpings universitet)

Jonas Harvard (Mittuniversitetet)

Isak Hammar (Lunds universitet)

Jonas Ingvarsson (Karlstads universitet/Högskolan i Skövde)

Thomas Karlsohn (Uppsala universitet)

Jenny Larsson (Stockholms universitet)

Lina Nyroos (Uppsala universitet)

Jesper Olsson (Linköpings universitet)

Anna-Sofia Rossholm (Linnéuniversitetet)

Petra Ragnerstam (Malmö universitet)

Josefin Rönnbäck (Luleå tekniska universitet)

Andrej Slávik (Göteborgs universitet)

Anna Sténs (Umeå universitet)

David Thurfjell (Södertörns högskola)

Roine Viklund (Luleå tekniska universitet)

Sofia Wijkmark (Karlstads universitet)

Bärbel Westphal (Linnéuniversitetet) 

Kristin Zeiler (Linköpings universitet)

Magnus P. Ängsal (Göteborgs universitet)

Marie Öhman (Mälardalens högskola)

*I parentes står de lärosäten som medlemmarna representerade under sin tid i Humtank.

Humtank i sociala medier