Humtankpriset

Med folkbildande och samtidigt lättsamma diskussioner i Språket i P1 gör pristagarna omistliga insatser för att stärka intresset för språk hos den breda allmänheten och betona vikten av språkvetenskap för såväl individer som näringsliv och samhälle. De intresseväckande diskussionerna rör i huvudsak svenska språkets användning och förändring, med fokus på lyssnarnas insända frågor som kan röra allt från grammatik och dialekt till att reda ut varför visst språkbruk irriterar eller vad farmors favoritord betydde. Genom ett inkluderande tilltal förklarar, besvarar och belyser pristagarna frågor gällande det språk som är grundläggande för människan. Med gedigna kunskaper och goda pedagogiska förmågor lyckas de med den svåra uppgiften att göra det komplicerade begripligt.

Ylva Byrman, Susanna Karlsson, Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist bidrar med betydelsefulla humanistiska perspektiv i samhällslivet vilket vi vill uppmärksamma genom att tilldela dem 2025 års Humtankpris!

Sverker Sörlin har gjort mångåriga och mångsidiga insatser för att föra fram humanioras betydelse i samhället. Hans forskning och aktiva deltagande i offentligheten har lämnat stora avtryck såväl på policy som på debatter om humanioras samhällspotential och demokratiska betydelse. Sörlin är en förgrundsgestalt inom svensk humaniora, och få kan matcha bredden och djupet av hans insatser för humaniora över tid.

Sverker Sörlin är verksam som professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Som akademisk miljöbyggare har han länge varit drivande inom integrativ humaniora, där han blivit en viktig röst för forskning om klimat och miljö i gränslandet mellan humaniora och andra vetenskapsområden. Han har också varit tongivande inom svensk forskningspolitik och den kunskapspolitiska debatt som omgärdar humaniora, bland annat som ledamot i ett antal statliga forskningsberedningar samt i Klimatpolitiska rådet.

Sörlin har även varit central för idéutvecklingen av Humtank. Den bok som Sörlin skrev tillsammans med Anders Ekström år 2012, Alltings mått: Humanistisk kunskap i framtidens samhälle, tog nämligen ut kursen för Humtanks tidiga arbete och programmatiska inriktning. Betoningen på en offensiv humaniora, ofta verksam i gränsområden, kom att bli viktig för Humtanks strävan att knyta humanistisk kunskap till angelägna samhällsfrågor.

Enligt Humtank är Sverker Sörlin en omistlig röst för värdet av bildning och humanioraperspektiv i samhällslivet, och vi är glada över att kunna uppmärksamma honom detta jubileumsår.

Prisutdelningen ägde rum i samband med evenemanget Humaniora i tiden då Humtank firade 10-årsjubileum. Sörlins tacktal är publicerat i form av ett inlägg på Humtankar.

Annelie Bränström-Öhman, professor vid Umeå universitet, har under lång tid verkat som forskare inom litteraturvetenskap. Utifrån genusteoretiska ansatser har hon tagit sig an frågan om varför kvinnliga poeter saknas i historieskrivningen och samtidigt verkat för att synliggöra dem. I svensk kontext har hon varit nydanande för det kreativa akademiska skrivandet. Hon har bidragit till att bredda perspektiven på vad som ryms inom det vetenskapliga skrivandet, dels genom att publicera sig i alternativa genrer, dels genom att diskutera betydelsen av sådant skrivande.

Rollen som forskningsförmedlare har alltid varit angelägen för Bränström-Öhman eftersom forskningen gör skillnad och förstärker demokratin. Som folkbildare har hon en stark röst också utanför akademin genom att vara kulturskribent, litteraturkritiker och föreläsare. Man kan återkommande höra henne exempelvis i Sveriges radios Tankar för dagen.

Annelie Bränström-Öhman verkar för humaniora både i det lilla och i det stora genom sina insatser. Det är med stor glädje vi ger henne årets Humtankpris!

Lars Strannegård har under lång tid drivit frågor om samhällets och individens behov av humanistisk bildning. Som rektor vid Handelshögskolan har han tagit initiativ till en särskild kultur- och konstsatsning, som syftar till att skapa en vidgad akademisk miljö, i vilken studenternas kritiska och kreativa tänkande kan utmanas och utvecklas. Tillsammans med forskare och lärare läser studenterna också romaner, i syfte att stärka självreflektion, empati och kulturell läskunnighet.

Strannegård medverkar vidare flitigt i samhällsdebatten, där han argumenterar för vår tids behov av klassisk bildning, där fakta och specialistkunskaper samsas med en bred humanistisk utblick och intellektuell nyfikenhet. Likaså utgör hans bok Kunskap som känns (2021) en plädering för bildning såsom omistlig för demokratin och den fritt tänkande människan. I vår åsikts- och nyttofixerade samtid, där få utanför skrået aktivt arbetar för humanioras sak, är Lars Strannegårds gärning ovärderlig.

Magnus Bremmer, litteraturvetare vid Stockholms universitet, har på senare år förändrat de humanistiska vetenskapernas medielandskap. Tillsammans med Klas Ekman startade han 2015 Bildningspodden. Bremmer samtalar i podden otvunget med humanistiska forskare kring deras specialområden. Bildningspodden når breda lyssnarsiffror och har uppmärksammats med goda recensioner i svensk dagspress.

På senare år har Bremmer expanderat verksamheten under namnet Anekdot, som innehåller både mikroföreläsningar i videoform och längre essäer, skrivna av forskare, inlästa av skådespelare och skickligt illustrerade. Detta digitala bildningsmagasin stöttas av Kungl. Vitterhetsakademien och inbegriper ett vetenskapligt och ett publicistiskt råd, där kulturskribenter och forskare samsas. Att på detta sätt knyta akademi och journalistik samman och producera forskningsnära och lättillgängliga samtal och text är ett nydanande projekt, som på bästa sätt verkar för att humaniora syns i samhället.

Nyligen har man ytterligare utökat sin verksamhet, dels med Studio Anekdot, ett samtalsmagasin, där aktuella frågor dryftas och ges djup, dels med Verket, ett samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken, där klassiker i konst och litteratur belyses. Magnus Bremmers insats för att föra ut humaniora i samhället är omfattande, nytänkande, gedigen och expansiv.

Kungliga Biblioteket (KB) har genom att öppna upp hela sitt digitaliserade dagstidningsarkiv på internet under coronapandemin stakat ut vägen in i framtiden.

I en samtid präglad av upphovsrättsliga och kommersiella tunnelseenden gav KB alla möjligheten att utforska nästan 400 år av svensk nyhetsrapportering och historia – oavsett var man befinner sig i landet. Ett tillfälligt upphovsrättsavtal gjorde att hela arkivet bara kunde nås fritt under några månader, men genom initiativet har biblioteket öppnat ett fönster på vid gavel, som ingen forskare eller god medborgare vill se stängt längre. På ett framsynt och förtjänstfullt sätt har KB därmed visat en genuint digitaliserad framtid, där historien är fri och tillgänglig att utforska för alla.

Jonna Bornemark har i tider av tilltagande reduktionism och ekonomism givit humanistisk forskning och existentiellt baserad filosofi en självklar plats i den svenska samhällsdebatten.

Genom sin täta medverkan i media har hon initierat humanistiskt orienterade diskussioner om mätbarhet, utvärderingar och organisation, givit dem ett brett genomslag som knutit dem an till såväl samhällslivet i allmänhet som enskilda människors välmående. Hon har därmed bjudit in till djupa och nyanserade funderingar som aldrig tappar sin förankring i vardagen och i den enskilda människans konkreta situation. På ett förtjänstfullt sätt har hon därmed visat på vikten av att i dag diskutera ekonomi och samhällsplanering utifrån ett humanistiskt perspektiv.

Pristagarna har på ett mycket förtjänstfullt sätt synliggjort 1000 svenska kvinnor och deras insatser inom konst, vetenskap och politik, från medeltid till nutid. Larsson och Sjöberg har inte nöjt sig med att bara konstatera att kvinnorna saknats i befintliga biografiska verk. De har istället reviderat själva utgångspunkten för denna frånvaro genom att förändra källmaterialet. I ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond har pristagarna samlat material om ofta förbisedda kvinnor och deras gärning i en databas på svenska och engelska. Denna databas har tillgängliggjorts för både forskare och allmänhet i Sverige och internationellt.

Genom Svenskt kvinnobiografiskt lexikon har nya perspektiv på Sveriges historia tagits fram vilket bidrar till en större och djupare förståelse för de människor som levt innan oss men som också har bäring in i vår tid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är ett mycket välkommet bidrag som i hög grad hjälpt till att fylla de kvinnliga tomrummen i Sveriges historieskrivning.

Med outtömlig kraft synliggör Ida Östenberg den humanistiska kunskapens värde i samhällsdebatten genom sina bidrag i såväl traditionell media som i sociala medier.

Orädd, dynamisk och skarp ger hon sig in i aktuella diskussioner och drar en lans för bildning, kunskap och redlighet, inte sällan med utgångspunkt från sitt eget forskningsområde, det antika Rom.

Med djupa kunskaper, mod och ödmjukhet är Mohammad Fazlhashemi en oumbärlig röst i den offentliga debatten om islam, islamism och islamofobi, om tro och vetande.

I tider av tilltagande faktaresistens och lögn personifierar han den humanistiska kunskapens betydelse för samhällsklimatet. Utan kombinationen av historisk vetenskap och humanism har vi dåliga redskap för att förstå vår samtid och bemästra framtiden.

Om humaniora ska kunna bidra till samhällsdebatten måste tänkandet inom universitetsvärlden få utvecklas fritt. Som första pristagare till Humtankpriset har vi därför valt en forskare som just värnat grundförutsättningarna för humaniora.

Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, har med skärpa och mod försvarat bildningen och den akademiska verksamheten mot yttre styrning, kortsiktiga krav på nyttighet och kvalitetsbedömningar som inte fångar det egentliga värdet. Men hon har också kritiserat tendenser inom den akademiska världen som begränsar det fria tänkandet och påpekat att åtskilligt av det som ses som kritiskt tänkande i själva verket bekräftar dominerande tankemönster.