Akademin är fortfarande en ojämställd plats där män i högre grad än kvinnor tenderar att nå de mest statusfyllda positionerna. Vem som tar ansvar för det kollegiala är en del av förklaringen till varför det ser ut så. I den här texten reflekterar etnologen Kim Silow Kallenberg om dessa osynliga, icke-meriterande, akademiska sysslor som har…
När Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson hösten 2022 hade utnämnts till utbildningsminister i Ulf Kristerssons regering uttalade han sig snabbt om vilka principer som skulle gälla för högskolepolitiken framöver. Utbildningsdepartementet komprimerade budskapet till tre nyckelord, som skulle vara vägledande för arbetet med den nya forsknings- och innovationspropositionen: excellens, internationalisering och innovation. Viktigt för Persson under…
Jonas Otterbeck, professor i islamologi, reflekterar över hur studiet av musik och andra populärkulturella uttryck kan ge oss viktiga insikter om islams utveckling i vår samtid. Med kulturlivet i London som utgångspunkt – där en kapitalstark muslimsk medelklass förändrar de etiska och estetiska preferenserna för islam – får vi en inblick i detta forskningsfält och…
Den senaste tiden har den utbildningsvetenskapliga debatten präglats av frågan om de fristående kursernas vara eller icke vara. Detta som en följd av utbildningsminister Mats Perssons utspel där han ifrågasatt betydelsen av fristående kurser och i stället efterfrågat fler program som på ett tydligt sätt leder till arbete. I den här texten reflekterar etnologen Kim…
Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta med ämnen som spränger dessa gränser – humanistisk forskning är, eller har åtminstone potentialen att vara, odisciplinerad. Är det dags att tänka om? Tvärvetenskaplighet har…
Nästan halva jordens befolkning deltar i politiska val under 2024. I många av dessa val är humanistiska frågor centrala – om identitet, kultur, religion och språk. Hur kan man förstå ”supervalåret 2024”? Ämnen som nationalism, immigration, yttrandefrihet, brottslighet och utbildningsfrågor används av politiker för att driva opinion och mobilisera väljare. Hur kan vi förstå sådana…
Till försvar för demokratin och i kampen mot totalitära krafter hävdar vi samstämmigt kunskap, likvärdighet i skolan och tillgång till adekvata läromedel. Enigheten i hotbild och motgift gör att begreppen får tala för sig själva. Men vad innebär egentligen demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Arrangeras tillsammans med Läromedelsförfattarna.
Högskolepolitikens stora utmaning är att förutse behovet av strategiska satsningar och fatta snabba beslut. Samtidigt ska lärosätena både formulera egna styrkeområden och förhålla sig till styrsignaler och uppdrag. Men hur skapar vi bäst starka forskningsmiljöer, och vilka är humanioras bidrag? Arrangeras tillsammans med Göteborgs universitet.