Meny
    Humtankar

Jonatan Nästesjö: Kompasser i förändrade utvärderingslandskap

Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…

    Humtankar

Susanna Karlsson: Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? Egentligen?

Svenskarnas språkintresse är stort, samtidigt kämpar lärosätena med svikande studentunderlag i kurser och utbildningar som behandlar språk. Susanna Karlsson är utbildningsansvarig och proprefekt vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Hon är också docent i nordiska språk och språkexpert i Språket i P1. Här resonerar hon om behovet av att det fortsatt finns…

    Humtankar

Pontus Larsen: Skolans humaniora i kris(tider)

I läroplaner för grundskolan ges de humanistiska ämnena en särställning då det är här som mycket av skolans demokratiska uppdrag förväntas realiseras och komma till uttryck. Pontus Larsen, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik, ger sin syn på relationen mellan humanistisk forskning och skolans utbildningspraktiker. Som påtalats i Humtanks rapport Humaniora i…

    Humtankar

Evelina Bäck: Intryck från Bokmässan

Evelina Bäck, masterstudent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, skriver om sina erfarenheter från årets Bokmässa. Trots en mörk tid, både sett till årstiden och politiken, är hennes högtidliga och romantiska känsla för Bokmässan som en inspirerande ljuspunkt fortfarande intakt. Så har ännu en sista helg i september kommit och gått. Sedan jag…

    Humtankar

Stefan Arvidsson: För en kulturnyttig humaniora

Humtank släppte nyligen rapporten Forskningsförmedling: en humanistisk paradgren som handlar om vikten av och förutsättningarna för att den kunskap som produceras på lärosätena kommer samhället till del. Under hösten och våren har vi bett några skribenter att kommentera rapporten. Stefan Arvidsson är professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet och frågar sig om det inte är kulturrelevans…

    Humtankar

Garbi Schmidt: Humaniora på gåben

Det er ved at være forår. Træerne på Assistens Kirkegård i København er sprunget ud, farverne lyser mod himlen. De unge sidder på Dronning Louises Bro, med rose i vinglassene og musik i højtalerne. Turisterne prøver at undgå at falde foran en af de vildtkørende cykler, som farer forbi. Dette er Nørrebro. Dette er København….

    Humtankar

Jelmer Brüggemann & Maria Björkman: Medicinsk humaniora – vad ska vi ha den till?

Medicinsk humaniora är ett forskningsfält som verkar ha kommit för att stanna. Bara under de senaste tre åren har det etablerats tre centrumbildningar för medicinsk humaniora vid svenska universitet: i Uppsala, Linköping och Lund. Jelmer Brüggemann och Maria Björkman, båda verksamma vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet, reflekterar här över humanioras…

    Humtankar

Jenny Lindström: Flerspråkighet är vägen till EU

Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström,…

    Humtankar

Daniel Andersson: Norrland och de humanistiska perspektiven

En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…

    Humtankar

Lena Berggren: När språket glider

Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid Umeå universitet, reflekterar runt vikten av humanistiska perspektiv i debatter om demokrati. En av världens kanske mest kända politiska dystopier är George Orwells roman 1984…

    Humtankar

Liv Nilsson Stutz: Kampen om kulturanalysen.  När humanister och kulturjournalister konkurrerar om mediautrymmet

När tre kulturjournalister på Studio Ett summerar kulturåret 2022 handlar det om rallarsving och en kändisskilsmässa. Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi på Linnéuniversitetet, blir irriterad över samtalets begränsade tunnelseende. Var är den djupare analysen som gör kulturjournalistik så intressant? På en vintermörk väg någonstans i Skåne den 30 december 2022: Ur bilradion strömmar ett…

    Humtankar

Amanda Hadzidedic: Har universiteten tid till begrundande?

Frågan om de moderna universitetens betydelse och roll i samhället har varit ett huvudtema i utbildningsdebatten sedan 1800-talet. Den tycks vara en del av det moderna samhällets grundproblem. Universitetens relation till religion och andlighet har dock inte varit föremål för debatt i lika hög utsträckning. Tydligt är att ett brott skett mellan det sekulära universitetet…

    Humtankar

Klara Müller: Att kulturministern väljer att kalla sig litteraturvetare visar på den humanistiska kunskapens status

Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad humaniora är eller vad humanister gör. Vi behöver därför fler, inte färre, som beskriver den humanistiska kunskapens praktiska betydelser. Klara Müller, doktorand vid avdelningen för…

    Humtankar

Fredrik Bertilsson: Humanistisk torka: Nya beredskapsproblem och humanioras betydelse

Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de stora problem som det moderna samhället står inför vad gäller klimat, miljö och dess konsekvenser. Fredrik Bertilsson, en idéhistoriker med inriktning mot policyforskning som driver…