Jesper Olsson: Den främmandegörande läsningen
Gästskribent Läsandets tycks befinna sig i kris idag. Tecknen hopar sig. Men vad talar vi om när vi talar om läsning? Och vad kan läsningen av skönlitteratur betyda och erbjuda i…
Gästskribent
Henrik Bohlin: Framtidens lärare – effektivare eller mer bildade?
Tidigare statssekreteraren Peter Honneth har utrett lärarutbildningarna på uppdrag av Tidöregeringen. I SOU 2024:81 ”Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning” föreslår han att de teoretiska och historiska inslagen i…
Staffan Bergwik: En tidsfråga – humaniora i den politiska samtiden
Vet vi vilken tid som är vår? Dagens samhällsdebatt präglas av en bristande överenskommelse kring tidens riktning och hastighet. Det är oklart om lösningen till våra problem finns i framtiden…
Hampus Östh Gustafsson: Humanisternas enastående karriärer – allt var inte bättre förr
I Sigfrid Siwertz bildningsroman Jonas och draken(1928) får vi följa Jonas von Dankvarts studieår i det tidiga 1900-talets akademiska Uppsala. En av hans studiekamrater bär namnet Vergelin. När huvudkaraktären så…
Mats Benner och Thomas Kaiserfeld: Fokus på forskningspolitiken – vad är verkligen viktigt att veta?
Senare i vinter kommer forsknings- och innovationspropositionen, och Humtank kommer att bevaka händelserna noggrant – bland annat med ökat forskningspolitiskt fokus på Humtankar. I det här gästinlägget reflekterar Mats Benner…
Carla Jonsson: Flerspråkighet som norm i undervisningen och i lärarutbildningen
Idag används runt 200 språk i Sverige. Av dessa har fem status som nationella minoritetsspråk. Men trots en flerspråkig verklighet i Sverige – där cirka 30 procent av eleverna i…
Klara Müller: Dekonstruktion, eller sjunga våra egna sånger? Rapport från en internationell konferens om humanioras historia
I humanioras historia finns mycket att hämta. Klara Müller, doktorand vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på KTH, rapporterar från en internationell konferens om humanioras historia…