Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona.

I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska ramar är det många gånger den humanistiska forskningen som får se nedskärningar – det visar europeiska erfarenheter från finanskrisen 2008. Samtidigt öppnar dagens ekonomiska kris i spåren efter corona möjligheter för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen att spela väsentliga roller i nya tvärvetenskapliga sammanhang.

Inte minst har debatten omkring covid 19 i Sverige – både vad gäller ekonomiska och hälsomässiga överväganden – visat behovet av humanistiska perspektiv i framtida tvärvetenskaplig forskning. Hanteringen av pandemin har blottlagt sprickor både mellan skilda naturvetenskapliga områden och inom dessa – sprickor som naturligtvis alltid funnits där som delar av skilda epistemologiska utgångspunkter, men som har blivit bestickande när de nått dagens ljus. De bråk om olika infallsvinklar på ett vetenskapligt problem som tidigare hållits inom akademins väggar och som där är naturliga delar av en kunskapsutveckling har nu förts inför öppen ridå, och då på ett olyckligt sätt tagits som intäkt för vetenskapens relativitet eller godtycklighet. Skilda synsätt på ett vetenskapligt problem – i det här fallet hur covid 19 ska hanteras – spär därmed på en ökad misstro mot det som brukar kallas ”vetenskaplig fakta”. Vetenskapssamfundets sätt att bemöta en sådan misstro, åtminstone i ett offentligt sammanhang, är vanligen att understryka den vetenskapliga sanningen som någonting fast och entydigt i förhållande till vidlyftiga spekulationer eller så kallad fake news.

Behovet av humanistisk kunskap för att problematisera en sådan enkel uppdelning mellan å ena sidan vetenskaplig fakta och å andra sidan lösa spekulationer, villfarelser eller pseudovetenskap har alltså blivit tydlig i diskussionerna om effekterna av covid 19. För att citera Timothy Morton, den ekokritiska forskaren, från en nyligen genomförd zoomföreläsning: ”ambiguity is the truth”. Ju mer vi närmare oss kärnan i ett problem desto mer ökar mångtydigheten. Tänker vi efter förstår vi att sann journalistisk inte handlar om en oomkullrunkelig sanning utan om en förståelse för det mångtydiga. Tänker vi efter inser vi att vetenskapliga fakta sällan är entydiga. Det är för att hålla denna mångtydighet, denna ambiguitet, levande i de vetenskapliga samtalen som humanistisk forskning behövs och kan bidra till tvärvetenskapliga projekt, inte minst sådana som aktualiserats av pandemin.

I den nya europeiska forskningsstrategin som implementeras under 2021 införs en rad nya så kallade cross-cluster synergies som kanske något understryker detta behov av humanistisk forskning i tvärvetenskapliga projekt. Liksom i Horizon 2020 är det i den nya strategin framför allt Kluster 2 som är tänkt att härbärgera den humanistiska forskningen – det vill säga profilen Culture, Creativity and Inclusive Society – men The European Research Council pekar nu på möjligheter för samarbeten också med andra kluster. Som exempel kan nämnas möjligheten till humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinslag i kluster som rör folkhälsosystem, men också inom forskning som rör möjligheter att bygga upp samhällsmässig motståndskraft mot desinformation, antidemokratiska tendenser och extremism. I så pass komplexa och mångfacetterade frågor öppnas därmed vägar för humanistisk forskning. I förlängningen kan det förhoppningsvis innebära att vi får ett offentligt samtal som ger möjlighet att hålla flera åsikter i luften samtidigt, och som går bortom förenklade uppfattningar om rätt och fel. Det bör i så fall räknas som en positiv effekt av pandemin; en mer eftertänksam värld post-corona.

Humtank är sedan drygt ett år tillbaka medlemmar av EASSH, en sammanslutning i Bryssel av för närvarande 108 organisationer, alltifrån fakulteter till mindre lobbygrupper inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Timothy Morton höll sitt zoomföredrag med titeln ”All Literature is Ecological” under den nationella ämneskonferensen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, 3/12 2020.