Frågan om de moderna universitetens betydelse och roll i samhället har varit ett huvudtema i utbildningsdebatten sedan 1800-talet. Den tycks vara en del av det moderna samhällets grundproblem. Universitetens relation till religion och andlighet har dock inte varit föremål för debatt i lika hög utsträckning. Tydligt är att ett brott skett mellan det sekulära universitetet…
Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad humaniora är eller vad humanister gör. Vi behöver därför fler, inte färre, som beskriver den humanistiska kunskapens praktiska betydelser. Klara Müller, doktorand vid avdelningen för…
Enligt föreningen Vetenskap & Allmänhets nyligen utkomna rapport Varför så dålig hum om humaniora? är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska känna förtroende för humanistiska forskare att de ”förstår hur människor i allmänhet har det”. En enkätundersökning bland drygt femhundra människor innehöll bland annat frågan om vad som är viktigt för att…
Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de stora problem som det moderna samhället står inför vad gäller klimat, miljö och dess konsekvenser. Fredrik Bertilsson, en idéhistoriker med inriktning mot policyforskning som driver…
De historiska perspektiven ligger alltid där och lurar, som en bakgrund. Men vilken mekanism är det som flyttar in dem i nuet? I detta inlägg reflekterar mediehistorikern Jonas Harvard över parallellerna mellan inflationen under första världskriget och dagens ekonomiska utmaningar. Historiker är ofta skeptiska till att vi kan lära oss av historien. Med rätta, kan…
Det är något som skaver. Jag lyssnar på forskare från innovationscentret Accenture The Dock som talar om metaverse, framtidens internet, en vision om ett parallellt universum, det som Mark Zuckerberg talat om och prisat för dess ändlösa nya möjligheter när Facebook bytte namn till Meta. Forskarna från The Dock talar visserligen om utmaningarna som teknikutvecklare, formgivare…
Visan om hur humaniora är onyttigt jämfört med andra hårdare och ekonomiskt mer mätbara kunskapsområden har vi hört många gånger. Vi humanister tror förstås på vårt eget existensberättigande, men kanske är vi inte alltid bra på att artikulera det. Den svenska efterkrigstiden ses ofta som en period definierad av ett rationellt kunskapsideal som prioriterade andra…
Epidemier har fler dimensioner än de som direkt relaterar till kunskaper inom natur- och samhällsvetenskap. De berör också människan som kulturell och psykologisk varelse. Ett sätt detta kommer till uttryck på är i hur vi försöker begripliggöra och tolka infektionssjukdomar och deras förlopp och att det då finns en risk att de som uppfattas som…
Coronapandemin fick nutidsmänniskan att se sig själv i spegeln. Men vad var det hon såg? Kanske gick det upp för henne att medmänsklighet på ett märkligt sätt hade blivit en fråga om att isolera sig. Men ensamheten fick henne också att fundera djupare över vad det innebär att vara människa, och om människans relation till…
Den 1 juli tillträder Christer Nordlund som dekan för humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. I detta inlägg blickar han tillbaka på fakultetens framväxt och resonerar om det både lockande och hopplösa med att detaljplanera akademisk verksamhet. Det var inte givet att Umeå universitet skulle ha en humanistisk fakultet. Anledningen till det var en oro för…
I filmen Footnote (He’arat Shulayim på hebreiska) från 2011 möter vi en far och hans son som båda har dedikerat sina liv åt att forska om Talmud. Det gemensamma intresset till trots lider deras relation sedan många år av en djup konflikt om hur forskningen ska gå till. Fadern är minutiös och har tillbringat sitt…
Folk som vill humaniora väl står inför en svår avvägning. I vad mån ska man, i det kvitter som omger vår samtid, framhålla områdets ogynnsamma villkor? I vilken utsträckning ska man snarare dra axlarna tillbaka, höja blicken, vädra optimismen? Denna strategiska avvägning präglar många sociala rörelser – man vill inte vill fastna i en ensidigt…
Hade du inte möjlighet att delta i panelsamtalet Med tvivel och eftertanke genom krisen? Nu kan du lyssna på det här! Leif Runefelt och Beate Schirrmacher (båda Humtank) diskuterar med Kersti Forsberg (medieinstitutet Fojo) om konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hur man kan ge utrymme för tvivel, eftertanke och komplexa sammanhang – och ändå få genomslag?…
Är det så att vi människor lider av ambiguitetsintolerans? Att vi ogillar att konfronteras med sådant som inte kan tolkas på ett entydigt sätt, framför allt när vi ska ta beslut? Inom ramen för årets forskarfredag den 27 november organiserar Humtank ett digitalt panelsamtal som handlar om ambivalens, tvivel och eftertanke som redskap för att…
Evidens har blivit ett allt trendigare ord inom många sektorer. Det talas om evidensbaserat ledarskap, evidensbaserad personaladministration (HR), evidensbaserat lärande, ja, rent av om evidensbaserad politik. Men som med alla trender finns ett behov av reflektion, då det annars finns en risk att barnet kastas ut med badvattnet. I det följande anlägger idéhistorikern Kristian Petrov…