Hur ser förutsättningarna ut för universitetslärares pedagogiska utveckling? Har vi lärare möjlighet att lära av varandra? På humanistiska fakulteten vid Umeå universitet pågår ett nyligen startat pedagogiskt utvecklingsprojekt, Umanista. Målet är att skapa en flexibel, öppen, kontinuerlig och kollegial form av högskolepedagogisk kompetensutveckling. Umanista kom till som en respons på problemet att många universitetslärare inte…
De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen. Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…
Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Universitet och högskolor måste söka nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Inte minst måste man visa att humaniorautbildningar är viktiga, intressanta och att de leder till spännande yrken. Det skriver Camilla Brundin Borg, projektledare för Göteborgs universitets satsning Ett Hum om… Just nu står samhället inför några svåra frågor att lösa:…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
I rapporten Forskningskommunikation – en humanistisk paradgren understryker tankesmedjan Humtank (2023) att humanister utgör en drivande kraft i det offentliga samtalet. Emellertid upplever många att aktiviteten är förbunden med vissa problem. Ett sådant är att forskningskommunikation konkurrerar med andra tjänsteuppgifter som har högre prioritet genom de tjänsteplaneringar som styr forskarnas vardag. Ett annat är det…
Humtanks verksamhetsledare Lovisa Brännstedt medverkar på webinarium med fackförbundet DIK. Evenemanget anordnas utifrån DIK:s nya rapport om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar att humaniora och samhällsvetenskap får betydligt mindre resurser för både forskning och utbildning än andra ämnen. Samtidigt är det där som mer än hälften av studenterna utbildas. Bristen på finansiering får…
2023 års Humtankpris delades ut till professor Annelie Bränström-Öhman. Prisutdelningen skedde vid Umeå universitet den 21 november. Mer om årets pristagare samt motiveringen till priset hittar du här.