Universitet och högskolor måste söka nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Inte minst måste man visa att humaniorautbildningar är viktiga, intressanta och att de leder till spännande yrken. Det skriver Camilla Brundin Borg, projektledare för Göteborgs universitets satsning Ett Hum om…
Just nu står samhället inför några svåra frågor att lösa: klimatet, resursfördelningen, global konflikthantering. Det är människan själv som har skapat problemen – och det är hon som måste finna lösningar. Som bekant har alla stora samhällsfrågor en humanistisk dimension – i tekniska problem och utmaningar finns till exempel alltid kulturella aspekter. Därför behöver framtiden många, välutbildade och helhetstänkande humanister som kan se den mänskliga och kulturella dimensionen i de riktigt stora problemen.
Tyvärr går söksiffrorna ner för humanistiska studier på högskolor och universitet landet runt. Att få nya grupper att satsa på en humanistisk utbildning är därför extra viktigt just nu. Men många unga ser kanske en humanistisk utbildning som ett osäkert kort i valet av framtida yrke. Mycket beror troligen på vår egen oförmåga att kommunicera hur en ”blir” ett yrke som inte har en legitimationstitel som slutmål. Vi bör också ställa oss frågan var och när unga personer kommer i kontakt med humanistisk verksamhet och har möjlighet att lyssna på humanister. Av tradition har vi synts på dagstidningarnas kultursidor där vi försett samhälls- och kulturdebatt med humanistiska kritiska perspektiv. Dessa kultursidor är numer delvis stängda bakom betalspärrar och lättheten att hitta annan förströelse på internet leder nog de flesta surfare någon helt annanstans. Kultursidorna är naturligtvis inte humanioras enda kanal men det är nyttigt att fundera över kommunikationen.
Därför tror jag att vi behöver hitta nya platser där vi kan tydliggöra vår roll i samhället. Vi behöver undersöka nya sätt att förklara hur man ”blir humanist” eftersom myten att humaniora är ”flummigt” och inte leder någonstans förefaller seglivad. Informationen måste ut om vilka utbildningsprogram som finns. Det finns anledning att återigen förklara hur förmånligt det är att kunna skapa sin egen utbildning och sin egen unika specialisering tack vare ett öppet fristående kurssystem som av tradition varit möjlig inom humanistiska studier. Vi måste berätta att det på humanistiska fakulteter just nu utbildar sig översättare, språkkonsulter, kulturentreprenörer, redaktörer, historiker, språkvetare, och att det finns många konkreta yrken att arbeta med efter en humanistisk utbildning förutom att sikta på en karriär som forskare. Och den riktigt stora utmaningen ligger i att kommunicera detta till unga och till de grupper där en studietradition inte redan finns i familjen.
Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet har under 2018–2019 gjort en särskild satsning för att undersöka och laborera med nya vägar att nå ut till unga och nya grupper. Jag är projektledare för denna satsning och har skapat flera offentliga föreläsningar och events under signaturen Ett HUM om… med ämnen som är tänkta att intressera en större grupp. Med exempelvis filosofisk miljökritik, språkkritiska zombiestudier och HBTQ-perspektiv på språket har vi från Humfak föreläst och informerat på Göteborgs offentliga platser så som bibliotek, kulturhus och museer. Syftet har varit att lyfta betydelsen av humanistiska perspektiv såväl i samhälle som i utbildning. Föreläsningarna introduceras alltid med information om vad humaniora är och kort om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Redan här försöker vi hitta ett nytt tilltal: humaniora ska vara viktigt, coolt, intressant och fullt möjlig att satsa på.
Vi arbetar också medvetet med att inkludera studenterna i våra informationstillfällen. De är de bästa ambassadörer vi kan få. Studenterna levererar alltid en engagerad berättelse med ett tilltal som riktar sig från de unga på insidan till andra unga. De hittar rätt nivå och skapar på så sätt en inblick i verksamheten som vi ”oldies” har svårt att producera. Studenterna är därför med tillsammans med med föreläsare och vägledare när vi besöker skolor. De berättar om hur det är att vara student, vad de brinner för och om olika praktiska aspekter av att vara student. Det är detta konkreta tilltal vi vill inkludera och som jag tror, bättre än något annat, kan förklara för en ung person att det går att välja en humanistisk bana, vad en kan läsa och varför! Om samtalstonen och retoriken på dagspressens kultursidor tenderar att vara exkluderande gentemot unga och en bredare krets i samhället så lyckas våra studenter göra sin utbildning begriplig, engagerande och spännande. Jag tror en större inkludering av studenternas perspektiv är en av många vägar att utforska för att nå utanför universitetets murar med information om vad humanister behövs till, vad vi gör och att det finns viktiga uppgifter i framtiden för den som studerar humaniora.
Den som är intresserad av att ytterligare ta del av arbetet med Ett HUM om.. är välkommen att gå in på Humanistiska fakulteten i Göteborgs hemsida: https://hum.gu.se/samverkan/ett-hum-om
Vi har exempelvis anordnat Humanistdagarna i Göteborg för första gången på många år. Både skolor och allmänhet fick vara med om ett två-dagars program på tema Humanistiska perspektiv på hållbarhet. Läs mer här: https://hum.gu.se/samverkan/ett-hum-om/humanistdagar-2019
Camilla Brudin Borg, forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för samverkansprojektet Ett hum om…