Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström,…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…
Hur vet man att man vet det man vet? Svaret handlar inte bara om hur vi filosofiskt ser på kunskapen eller dess källa. Det finns också en mer handgriplig sida: att ha kunskap är att kunna, att uthålligt förmå något. Men vad kan vi egentligen? Kristian Petrov söker ett svar genom ett humanistiskt tankeexperiment. Humanistiska…
Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid Umeå universitet, reflekterar runt vikten av humanistiska perspektiv i debatter om demokrati. En av världens kanske mest kända politiska dystopier är George Orwells roman 1984…
När tre kulturjournalister på Studio Ett summerar kulturåret 2022 handlar det om rallarsving och en kändisskilsmässa. Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi på Linnéuniversitetet, blir irriterad över samtalets begränsade tunnelseende. Var är den djupare analysen som gör kulturjournalistik så intressant? På en vintermörk väg någonstans i Skåne den 30 december 2022: Ur bilradion strömmar ett…
Sen AI-funktionen ChatGPT blivit nyhetsstoff har väl i princip varje tidning, tv-program och nyhetssajt publicerat en debattartikel om framtiden för den mänskliga kreativiteten. Två tankar, som mig veterligen inte vädrats, har slagit mig. Att ChatGPT gett upphov till oro är inte konstigt. Vi lever i en tid som värdesätter upphov och äkthet extremt högt. Historiska…
Humaniora handlar traditionellt om människor och det mänskliga, men även djur har betydelse för mänskligt liv och mänskliga relationer. Dödandet av schimpanserna vid Furuviks djurpark och de reaktioner händelsen väckte ger anledning till reflektion över vilka som kan inkluderas i ett Vi tillsammans med oss människor. Kan även apor vara sörjbara och hur är det…
I likhet med de flesta samhällsområden blir den högre utbildningen i Sverige alltmer detaljreglerad. Det må leda till transparens, mätbarhet och likvärdighet, men gör det också allt svårare att försvara humanioras traditionella undervisningsformer. Sedan gjorde de omtalade chatbotarna sin entré. Skulle de möjligen kunna leda till en renässans för de undervisningsformer som var på väg…
”Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid”. Med den formuleringen inleds det förslag till ny ämnesplan för gymnasiet som Skolverket presenterade för regeringen tidigare i höst. Definitionen torde varken överraska eller uppröra någon. Historia har ofta beskrivits som en disciplin med två huvudsakliga kunskapsanspråk: Dels…
I den nyligen utkomna rapporten Varför så dålig hum om humaniora? presenterar föreningen Vetenskap & Allmänhet resultaten av en undersökning om människors förtroende för humanistisk forskning. Ett av studiens främsta resultat är att många människor har en vag eller dålig uppfattning om vad humaniora egentligen är. Detta bekräftar något som jag själv, både i egenskap…
Frågan om de moderna universitetens betydelse och roll i samhället har varit ett huvudtema i utbildningsdebatten sedan 1800-talet. Den tycks vara en del av det moderna samhällets grundproblem. Universitetens relation till religion och andlighet har dock inte varit föremål för debatt i lika hög utsträckning. Tydligt är att ett brott skett mellan det sekulära universitetet…
Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad humaniora är eller vad humanister gör. Vi behöver därför fler, inte färre, som beskriver den humanistiska kunskapens praktiska betydelser. Klara Müller, doktorand vid avdelningen för…
Enligt föreningen Vetenskap & Allmänhets nyligen utkomna rapport Varför så dålig hum om humaniora? är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska känna förtroende för humanistiska forskare att de ”förstår hur människor i allmänhet har det”. En enkätundersökning bland drygt femhundra människor innehöll bland annat frågan om vad som är viktigt för att…
Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de stora problem som det moderna samhället står inför vad gäller klimat, miljö och dess konsekvenser. Fredrik Bertilsson, en idéhistoriker med inriktning mot policyforskning som driver…
Humtank släppte nyligen rapporten Humaniorastrategier i Sverige, som handlar om lärosätenas strategiska arbete med och tänkande kring humaniora. Under hösten och våren har vi bett några forskare och skribenter att kommentera rapporten utifrån sina perspektiv. Här tar sig Eugenia Perez Vico an frågan om hur humanister kan formulera strategier som erövrar samverkansbegreppet. Perez Vico är…
2023 års Humtankpris delades ut till professor Annelie Bränström-Öhman. Prisutdelningen skedde vid Umeå universitet den 21 november. Mer om årets pristagare samt motiveringen till priset hittar du här.
Hur kan vi stärka förtroendet för humanistisk forskning och se till att kunskapen kommer samhället till del? Och till vilken nytta talar vi om forskningens nytta? Den 5 december sätter vi humaniora i centrum på Södertörns högskola – välkommen! Forskning i humaniora berör fundamentala frågor om människa, samhälle och kultur och spelar därför en viktig roll för att…
Hur kan vi stärka förtroendet för humanistisk forskning och se till att kunskapen kommer samhället till del? Och till vilken nytta talar vi om forskningens nytta? Den 21 november sätter vi humaniora i centrum på Umeå universitet – välkommen! Forskning i humaniora berör fundamentala frågor om människa, samhälle och kultur och spelar därför en viktig roll…