Evelina Bäck, masterstudent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, skriver om sina erfarenheter från årets Bokmässa. Trots en mörk tid, både sett till årstiden och politiken, är hennes högtidliga och romantiska känsla för Bokmässan som en inspirerande ljuspunkt fortfarande intakt. Så har ännu en sista helg i september kommit och gått. Sedan jag…
Mitt i debatten om nedmonteringen av kommunalt kulturstöd i Norrköpings kommun påminns jag om ett tyskt talesätt: ”Ist das hier Kunst – oder kann das weg?” ”Är detta konst – eller kan det [tas] bort?” Talesättet syftar på flera verkliga händelser när skulpturer som inte kändes igen som konst oavsiktligt städades undan. Det används ofta…
Humtank släppte nyligen rapporten Forskningsförmedling: en humanistisk paradgren som handlar om vikten av och förutsättningarna för att den kunskap som produceras på lärosätena kommer samhället till del. Under hösten och våren har vi bett några skribenter att kommentera rapporten. Stefan Arvidsson är professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet och frågar sig om det inte är kulturrelevans…
Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2023. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Forskningsförmedling är viktigt för att den kunskap som produceras på lärosätena ska komma samhället till del. Samtidigt upplever många forskare – inte minst inom humaniora – att förutsättningarna för att förmedla sin forskning inte är gynnsamma. Hur kommer det sig och vad kan göras åt det? Detta är kärnfrågorna i Humtanks senaste rapport, Forskningsförmedling –…
I detta inlägg resonerar Humtanks Linus Salö om humanioras betydelse, och om det fortsättningsvis alls är angeläget att framhålla att området är betydelsefullt. En annan väg, menar Salö, är en fokusförflyttning från huruvida till hur, som ett sätt att inlemma den egna betydelsen i områdets självbild, flytta fram positionerna och samtidigt lära oss mer om…
Publish or perish har under många år fungerat som ledord för en stor del av världens forskare. Samtidigt hörs inte minst bland humanister röster som lyfter fram behovet av mer tid för att tänka och reflektera, att skriva med eftertänksamhet och – föga förvånande – att det är viktigare att främja kvalitet än kvantitet. Till…
Tankesmedjan Humtank är nyss hemkommen från Bryssel, som varit slutmålet för 2023 års studiebesök. I detta inlägg – det första sedan forumet uppkallats Humtankar – avlägger verksamhetsledarna en kort rapport från resan. Humtank har varit i Bryssel, en kunskapspolitisk nod men också – och detta skadar ju inte – vackra parker och katedraler, dyr men…
Humtank har bestämt att ge bloggen ett namn: Humtankar. Ett skäl är att detta forum för humaniorareflektioner aldrig haft ett riktigt namn. Ett annat skäl är att ”blogg” ofta leder tankarna till mer tillfälliga och spontana texter – inte det slags essäer, reflektioner och analyser vi publicerar. Humtankar, tankar om humaniora, passar bättre. I övrigt…
Det er ved at være forår. Træerne på Assistens Kirkegård i København er sprunget ud, farverne lyser mod himlen. De unge sidder på Dronning Louises Bro, med rose i vinglassene og musik i højtalerne. Turisterne prøver at undgå at falde foran en af de vildtkørende cykler, som farer forbi. Dette er Nørrebro. Dette er København….
Medicinsk humaniora är ett forskningsfält som verkar ha kommit för att stanna. Bara under de senaste tre åren har det etablerats tre centrumbildningar för medicinsk humaniora vid svenska universitet: i Uppsala, Linköping och Lund. Jelmer Brüggemann och Maria Björkman, båda verksamma vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet, reflekterar här över humanioras…
I dagarna utkommer en ny informationsbroschyr framtagen av Humtanks medlemmar. Fantastiska ämnen och varför man studerar dem är riktad mot högstadie- och gymnasieelever och har som avsikt att ge insikt i humaniora och vad det innefattar. Broschyren är en följd av Humtanks tidigare arbeten, som delvis lett fram till slutsatsen att många saknar en tydlig…
Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström,…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla även den inhemska blicken. Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier vid Umeå universitet, betraktar Norrland förr och nu utifrån…
Hur vet man att man vet det man vet? Svaret handlar inte bara om hur vi filosofiskt ser på kunskapen eller dess källa. Det finns också en mer handgriplig sida: att ha kunskap är att kunna, att uthålligt förmå något. Men vad kan vi egentligen? Kristian Petrov söker ett svar genom ett humanistiskt tankeexperiment. Humanistiska…
I rapporten Forskningskommunikation – en humanistisk paradgren understryker tankesmedjan Humtank (2023) att humanister utgör en drivande kraft i det offentliga samtalet. Emellertid upplever många att aktiviteten är förbunden med vissa problem. Ett sådant är att forskningskommunikation konkurrerar med andra tjänsteuppgifter som har högre prioritet genom de tjänsteplaneringar som styr forskarnas vardag. Ett annat är det…
Humtanks verksamhetsledare Lovisa Brännstedt medverkar på webinarium med fackförbundet DIK. Evenemanget anordnas utifrån DIK:s nya rapport om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar att humaniora och samhällsvetenskap får betydligt mindre resurser för både forskning och utbildning än andra ämnen. Samtidigt är det där som mer än hälften av studenterna utbildas. Bristen på finansiering får…
2023 års Humtankpris delades ut till professor Annelie Bränström-Öhman. Prisutdelningen skedde vid Umeå universitet den 21 november. Mer om årets pristagare samt motiveringen till priset hittar du här.