Aktivismens relation till vetenskapen har på senare tid varit en hett debatterad fråga. 2023 års mest lästa artikel i tidningen Curie hade rubriken ”Får en forskare vara aktivist?” De flesta representanter för natur- och samhällsvetenskaperna svarar ja på frågan, med hänvisning till att vissa frågor är politiska i sig. På senare tid har det även…
Som Linus Salö påpekar så behöver barometrar kalibreras för att utvärdering ska vara en meningsfull aktivitet i relation till forskningspolitik och policy. Vetenskapsrådet må använda och eventuellt justera dessa vartannat år, men när det gäller publiceringspraktiker och karriärskapande så är utvärdering en del av de flesta forskares vardag. Då är det ingen barometer man behöver…
Forskningsbarmetern 2023 visar att humaniora är det forskningsområde i Sverige med högst andel högciterade publikationer i internationell jämförelse – samtidigt som pengaflödet som gått till området legat förhållandevis oförändrat och lågt de senaste åren. Humtanks Linus Salö ger här en kommentar. Grannlandet Norge har en sak vi kan avundas. På tal om barometrar tänker jag…
Behovet att förstå och kommunicera samhällets multipla kriser och människans reaktioner är enorma. Trots det sker det en konsekvent nedprioritering av utbildning och forskning inom de två områden som kan möta dessa behov bäst – humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar rapporten Att förstå och förklara samhället som DIK, fackföreningen för kultur, kommunikation & kreativ sektor har…
Svenskarnas språkintresse är stort, samtidigt kämpar lärosätena med svikande studentunderlag i kurser och utbildningar som behandlar språk. Susanna Karlsson är utbildningsansvarig och proprefekt vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Hon är också docent i nordiska språk och språkexpert i Språket i P1. Här resonerar hon om behovet av att det fortsatt finns…
I läroplaner för grundskolan ges de humanistiska ämnena en särställning då det är här som mycket av skolans demokratiska uppdrag förväntas realiseras och komma till uttryck. Pontus Larsen, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik, ger sin syn på relationen mellan humanistisk forskning och skolans utbildningspraktiker. Som påtalats i Humtanks rapport Humaniora i…
Humtank släppte nyligen rapporten Forskningsförmedling: en humanistisk paradgren som handlar om vikten av och förutsättningarna för att den kunskap som produceras på lärosätena kommer samhället till del. Under hösten och våren publiceras inlägg som anknyter till rapporten. Kristian Petrov, medlem i Humtank och lektor i kulturstudier vid Karlstads universitet, reflekterar över förmedling och samverkan i en ideologisk…
Evelina Bäck, masterstudent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, skriver om sina erfarenheter från årets Bokmässa. Trots en mörk tid, både sett till årstiden och politiken, är hennes högtidliga och romantiska känsla för Bokmässan som en inspirerande ljuspunkt fortfarande intakt. Så har ännu en sista helg i september kommit och gått. Sedan jag…
Mitt i debatten om nedmonteringen av kommunalt kulturstöd i Norrköpings kommun påminns jag om ett tyskt talesätt: ”Ist das hier Kunst – oder kann das weg?” ”Är detta konst – eller kan det [tas] bort?” Talesättet syftar på flera verkliga händelser när skulpturer som inte kändes igen som konst oavsiktligt städades undan. Det används ofta…
Humtank släppte nyligen rapporten Forskningsförmedling: en humanistisk paradgren som handlar om vikten av och förutsättningarna för att den kunskap som produceras på lärosätena kommer samhället till del. Under hösten och våren har vi bett några skribenter att kommentera rapporten. Stefan Arvidsson är professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet och frågar sig om det inte är kulturrelevans…
Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2023. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Forskningsförmedling är viktigt för att den kunskap som produceras på lärosätena ska komma samhället till del. Samtidigt upplever många forskare – inte minst inom humaniora – att förutsättningarna för att förmedla sin forskning inte är gynnsamma. Hur kommer det sig och vad kan göras åt det? Detta är kärnfrågorna i Humtanks senaste rapport, Forskningsförmedling –…
I detta inlägg resonerar Humtanks Linus Salö om humanioras betydelse, och om det fortsättningsvis alls är angeläget att framhålla att området är betydelsefullt. En annan väg, menar Salö, är en fokusförflyttning från huruvida till hur, som ett sätt att inlemma den egna betydelsen i områdets självbild, flytta fram positionerna och samtidigt lära oss mer om…
Publish or perish har under många år fungerat som ledord för en stor del av världens forskare. Samtidigt hörs inte minst bland humanister röster som lyfter fram behovet av mer tid för att tänka och reflektera, att skriva med eftertänksamhet och – föga förvånande – att det är viktigare att främja kvalitet än kvantitet. Till…
Tankesmedjan Humtank är nyss hemkommen från Bryssel, som varit slutmålet för 2023 års studiebesök. I detta inlägg – det första sedan forumet uppkallats Humtankar – avlägger verksamhetsledarna en kort rapport från resan. Humtank har varit i Bryssel, en kunskapspolitisk nod men också – och detta skadar ju inte – vackra parker och katedraler, dyr men…
Nästan halva jordens befolkning deltar i politiska val under 2024. I många av dessa val är humanistiska frågor centrala – om identitet, kultur, religion och språk. Hur kan man förstå ”supervalåret 2024”? Ämnen som nationalism, immigration, yttrandefrihet, brottslighet och utbildningsfrågor används av politiker för att driva opinion och mobilisera väljare. Hur kan vi förstå sådana…
Till försvar för demokratin och i kampen mot totalitära krafter hävdar vi samstämmigt kunskap, likvärdighet i skolan och tillgång till adekvata läromedel. Enigheten i hotbild och motgift gör att begreppen får tala för sig själva. Men vad innebär egentligen demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Arrangeras tillsammans med Läromedelsförfattarna.
Högskolepolitikens stora utmaning är att förutse behovet av strategiska satsningar och fatta snabba beslut. Samtidigt ska lärosätena både formulera egna styrkeområden och förhålla sig till styrsignaler och uppdrag. Men hur skapar vi bäst starka forskningsmiljöer, och vilka är humanioras bidrag? Arrangeras tillsammans med Göteborgs universitet.