Meny
    Blogg

Humtank kommenterar forskningspropositionen

Den nya forskningspropositionen fokuserar, utöver en ganska given satsning på förstärkta anslag till pandemiforskning, särskilt fem samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Givetvis har vart och ett av dessa områden en humanistisk dimension. Det är särskilt några saker som från Humtanks perspektiv är värda…

    Blogg

Ambiguitet = sanning

Om möjligheter för humanistisk forskning post-corona. I ett europeiskt perspektiv kan den pågående pandemin vara såväl en nackdel som en fördel för den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Det framkom vid det årsmöte som European Alliance for the Social Sciences and Humanities (EASSH) höll i november och där Horizon 2021-2027 diskuterades. I tider av trängda ekonomiska…

    Blogg

Ugglepriset till Humtank

Humtank har tilldelats 2020 års Ugglepris, som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet. Priset ska gå till en person eller organisation ”som i sin verksamhet givit prov på klassiska humanistiska dygder såsom bildning, fördomsfrihet, samhällsengagemang, tolerans och genomtänkt kritik.”   Humanistiska föreningens motivering till att ge priset till oss i år lyder som…

    Blogg

Humtankpriset 2020 till Kungliga biblioteket

Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för sjätte året i rad Humtankpriset till akademiker eller institutioner som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. Årets pristagare är Kungliga Biblioteket, och så här lyder motiveringen: Kungliga Biblioteket (KB) har genom att öppna upp hela sitt…

    Blogg

Bara tomma ord? Språkvetenskapliga perspektiv på värdegrundstexter

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…

    Blogg

Evidensparadigmet

Evidens har blivit ett allt trendigare ord inom många sektorer. Det talas om evidensbaserat ledarskap, evidensbaserad personaladministration (HR), evidensbaserat lärande, ja, rent av om evidensbaserad politik. Men som med alla trender finns ett behov av reflektion, då det annars finns en risk att barnet kastas ut med badvattnet. I det följande anlägger idéhistorikern Kristian Petrov…

    Blogg

Coronakrisens tidsskalor

I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…

    Blogg

Vad kan science fiction lära oss om pandemier?

Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…

    Blogg

Historiska perspektiv på svensk krisberedskap

Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…

    Blogg

Humanistisk kunskap och pandemier

Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med.  Mer än någonsin befinner vi människor här…

    Blogg

Humanioras pluralistiska publiceringslandskap är dess styrka

Hur publicerar sig egentligen humanister och med vilka konsekvenser? Vad har publicering med humanioras värde att göra?  Med anledning av en inställd konferens lyfter Humtanks Isak Hammar några reflektioner om det svenska humanistiska publiceringslandskapet. I dessa coronatider avbokas akademiska konferenser och workshops på löpande band. Ett exempel är en konferens om publicering som jag och…

    Blogg

Desto fler kockar desto bättre soppa – om vikten av tvärvetenskap

Den pågående coronapandemin visar tydligt att den medicinska vetenskapen inte räcker till för att lösa krisen. Människan är socialt, historiskt och kulturellt förankrad vilket gör att förståelse för mänskligt handlade och kunskap om hur samhällen är politiskt och ekonomiskt organiserade är nödvändigt för att lösa stora samhällsproblem. Förhoppningsvis leder insikterna om behovet av flervetenskaplig kunskap…

    Blogg

Humaniora – golv, tak eller byggmaterial?

Vilken roll spelar humaniora i universitetets helhet? Hur har värderingen av humanistisk forskning och undervisning sett ut historiskt? Varför har området så ofta fått spela rollen av utanförstående samhällskritisk instans? Thomas Karlsohn resonerar kring dessa frågor med utgångspunkt i ett klas­­siskt universitetspolitiskt debattinlägg som snart utkommer på sven­ska. Det finns en välkänd metafor för de…

Humtank i sociala medier