Meny

Om Humtank

Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora som har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan humanistiska fakulteter vid ursprungligen tolv och från och med hösten 2017 femton svenska universitet och högskolor. Syftet är att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Vi vill också i offentligheten visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället.

Humtank sjösattes 2014. Vi verkar på bred front och deltar i samhällsdebatten med syftet att få till stånd en humanioravänlig forskningspolitik och en rättvis fördelning av utbildningsresurser samt att förändra allmänhetens uppfattning om och attityder till humaniora.

Tankesmedjan arrangerar seminarier och panelsamtal, bland annat på Bokmässan i Göteborg och under Almedalsveckan i Visby. Humtank tar ställning i och belyser humaniorafrågor genom rapporter, debattartiklar i media och reflektioner och utspel på bloggen. Humtanks Facebook– och Twitterkonton bevakar omvärlden från humanioraperspektiv och lyfter fram ny humanistisk kunskapsbildning.

Under 2016 och 2017 var Humtanks profilfråga kvalitet, resurser och samverkan i humanistisk utbildning. Detta fokus har mynnat ut i en rad rapporter.

Vill du läsa mer om Humtank? Här finns:

Vill du kontakta oss? Skicka e-post till info@humtank.se eller hör av dig direkt till våra talespersoner: Isak Hammar [iisak.hammar@kansliht.lu.se] och Jenny Larsson [jenny.larsson@balt.su.se].

HUMTANKS MEDLEMMAR (från 1 juli 2018)

isak

Isak Hammar (verksamhetsledare för Humtank), fil. dr och forskare i historia vid Lunds universitet, har i sin forskning framförallt studerat antiken och antikens betydelse och roll under senare historiska epoker inklusive vår egen tid. Vid sidan om forskning och undervisning arbetar han även som koordinator för skriftserierna vid Lunds humanistiska och teologiska fakultet.

 

Jenny Larsson (verksamhetsledare för Humtank) är professor i baltiska språk, Stockholms universitet. Hennes forskning är språkhistoriskt orienterad och hon har bl.a. skrivit en bok om fornpreussiska, undervisat i gotiska och forskat om det språk som profeten Zarathustra talade. Forskningen har också ett tvärvetenskapligt perspektiv: genom att kombinera språk, arkeologi och naturvetenskaplig forskning kring förhistorisk migration (aDNA) försöker hon förstå mer om de indoeuropeiska språkens ursprung och spridning. Innan hon kom till Stockholm var hon knuten till forskningsprojektet Roots of Europe – Language, Culture and Migrations vid Köpenhamns universitet. 2015-1016 var hon ordförande för Sveriges unga akademi.​


Daniel Brodén, Göteborgs universitet.
 

Peter Degerman, Mittuniversitetet.
 

Katherina Dodou är lektor i engelska vid Högskolan Dalarna. Hennes forskningsintressen är inriktade mot litteraturvetenskap och litteraturdidaktik. Hon forskar för närvarande om litteraturstudiers värde inom akademiska språkutbildningar, litteraturstudiers pedagogiska praktiker och litteraturvetares bidrag i språklärarutbildningen. Hon har tidigare bl a forskat om litterära skildringar av barndomen och även av katastrofala historiska händelser, såsom terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 och den irländska hungersnöden 1845-52. Hon undervisar i engelskspråkig litteratur på grund- och avancerad nivå och är även ordförande för Områdesnämnden Humaniora och Språk.


Jesper Enbom är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskning är inriktad på strategisk kommunikation i skola, socialtjänst och polis. Andra intressen är politisk kommunikation i digitala medier och sportjournalistik. Han undervisar huvudsakligen i strategisk kommunikation, inklusive Public relations och organisationskommunikation.


Marie Gelang är lektor i retorik vid Örebro universitet samt samverkanskoordinator vid Örebro universitets Enterprise AB. Hennes forskning handlar om mellanmänsklig kommunikation med fokus på kroppsspråkets betydelse. För närvarande forskar hon om förhållandet mellan den mätbara och upplevda tiden med särskilt intresse för hur känslan för tajming uppstår. Hon ingår dessutom i ett forskningsprojekt om skyltdockors betydelse för identitetsskapande i det offentliga rummet. Gelang undervisar i retorik på grund- och avancerad nivå.



Michael Godhe, Linköpings universitet.


Thomas Karlsohn är docent och lektor i idé- och lärdomshistoria, verksam vid Uppsala universitet. Där är han bland annat ansvarig för heminstitutionens masterprogram och studierektor för forskarutbildningen. Karlsohns forskning inkluderar utbildningshistoria, filosofihistoria och sekularisering. Hans arbete har under det senaste årtiondet främst handlat om de akademiska institutionernas förflutna. Karlsohn engagerar sig också regelbundet i debatten om universitetets samtida belägenhet och framtida utveckling. Han verkar även som översättare och kulturskribent.


Kristian Petrov, Karlstads universitet.


Petra Ragnerstam är lektor i kulturvetenskap på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation (K3) på Malmö högskola. Hon är också enhetschef på institutionen där hon ansvarar för program så som Medie- och kommunikationsvetenskap, Communication for Development, och English studies. Hennes forskningsintressen är storytelling i stort och trans/intermedia storytelling mer specifikt. Hennes nuvarande forskning fokuserar på olika former av interaktivt, deltagande berättande—framförallt förkroppsligat berättande—där hon studerar hur kroppen inbegrips i berättandet och hur en berättelse utvecklas när människor interagerar kroppsligen i ett materiellt rum.


annasofiarossholm1

Anna Sofia Rossholm är lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet. Rossholm är del av Linnéuniversitets intermediala forskningscentrum IMS. Hon forskar och undervisar för närvarande bland annat om transmedialitet och det antropocena, filmmanus och kreativt skrivande, hur man kan använda film i skolundervisning och bilden av HIV i rörliga bilder. Framtidens humaniora möter big data med tolkning, förenar konst med vetenskap och rör sig mellan utställningsrum, laboratorier och klassrum.   


Leif Runefelt, Södertörns högskola.

 

roinehumtank

Roine Viklund är lektor och ämnesansvarig för teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet. Hans forskning är inriktad på sociotekniska system och naturresursanvändning i ett historiskt perspektiv, framförallt kopplat till gruvnäringen och järnväg. Andra intressen är platsens sociala/kulturella betydelse  och hur den påverkar ställningstaganden gällande hållbar utveckling. Viklund undervisar huvudsakligen i allmän historia men även metodkurser på grund- och avancerad nivå. 


Marie Öhman är docent i litteraturvetenskap och verksam vid Mälardalens högskola. Hennes forskningsintressen rör sig huvudsakligen inom områdena ekokritik och miljöhumaniora. Hon forskar för närvarande om begreppet materialitet och hur det förhåller sig till begrepp som sanning, fiktion och autenticitet. Hon leder också ett projekt som utvärderar en omfattande lässatsning i Eskilstuna kommun. Hon har tidigare drivit ett VR-finansierat projekt om posthumanistiska tendenser i samtidslitteratur. Marie är vetenskaplig ledare för forskningsmiljön Språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik, och ansvarig för forskargruppen Ekokritiskt forum. Hon är även lektorsrepresentant i Mälardalens högskolas styrelse. 


TIDIGARE MEDLEMMAR I HUMTANK*

Marie Cronqvist (Lunds universitet)

Fanny Forsberg Lundell (Stockholms universitet)

Helen Fuchs (Högskolan i Halmstad)

Jonas Harvard (Mittuniversitetet)

Jonas Ingvarsson (Karlstads universitet/Högskolan i Skövde)

Lina Nyroos (Uppsala universitet)

Jesper Olsson (Linköpings universitet)

Josefin Rönnbäck (Luleå tekniska universitet)

Andrej Slávik (Göteborgs universitet)

David Thurfjell (Södertörns högskola)

Sofia Wijkmark (Karlstads universitet)

Kristin Zeiler (Linköpings universitet)

Magnus P. Ängsal (Göteborgs universitet)

*I parentes står de lärosäten som medlemmarna representerade under sin tid i Humtank.

Humtank i sociala medier