Vid en prisceremoni i Lund mottog Magnus Bremmer den 10 december årets Humtankpris. Bremmer, litteraturvetare vid Stockholms universitet, fick priset för sitt arbete med Anekdot som samlar Bildningspodden, Verket och Studio Anekdot. I Bildningspodden samtalar Bremmer otvunget med humanistiska forskare kring deras specialområden, Verket belyser klassiker i konst och litteratur medan Studio Anekdot dryftar aktuella frågor. Inför de stundande helgerna tipsar Humtanks medlemmar om sina favoritavsnitt av Bildningspodden att lyssna på under ledigheten.
Jens Borgland drogs, möjligtvis av sina norska fördomar, till avsnittet om den svenska synden där ekonomihistorikerna Niklas Glover och Klara Arnberg för ett informativt, men också mycket underhållande samtal, om hur myten om svenskarnas omoraliskt frigjorda förhållande till sex uppstod och utvecklades genom tiden.
Lovisa Brännstedt har under tågresor i midvintertid lyssnat på avsnitten om universum med Erik Zackrisson och Johan Kärnfelt och om månen med Anna Blennow och Lars Nordgren och önskar sig nu en månglob i julklapp.
Fragmentet som historisk källa, som poetiskt universum och som utgångspunkt för vildvuxen mytbildning fascinerade litteraturvetaren Peter Degerman i det avsnitt av podden i vilket Niklas Haga och Matilda Amundsen Bergström diskuterar den lyriska diktningens portalgestalt Sapfo.
Anna Friberg blev, kanske motsägelsefullt nog, mycket glad när hon under höstens pendlande hittade ett av poddens tidigare avsnitt som rörde alltings slut, om idéer om undergång och mänsklig förödelse under historien. I avsnittet samtalar etnologerna Helena Hörnfeldt och Jonas Engman om både historiska och mer samtida undergångsberättelser på ett förtjänstfullt vis vilket ger en intressant historisk fond till dagens tal om en kommande klimatapokalyps.
Konsten och arkitekturen lockar Katrin Holmqvist Sten till den franska huvudstaden men i och med pandemin så får resandet vila och ersättas av Bildningspoddens avsnitt om Paris, i vilket bland annat frågan om varför staden haft en sådan dragningskraft besvaras.
I en tid där mycket av den offentliga debatten tycks präglas av högljutt tyckande, otålighet och tummar som pekar upp eller ner, uppskattade Anders Persson särskilt det pluralistiska och eftertänksamma samtalet mellan Anders Burman och Shamal Kaveh om Hannah Arendts tänkande.
Leif Runefelt vill lyfta fram ett avsnitt om 2021 år favorithatobjekt, staden. Avsnitt 126, då urbanhistorikern och stads-bloggaren Håkan Forsell talar om vad städer är och har varit, och varför det inte går att definiera vad en stad egentligen är, är perfekt i lurarna på en promenad genom stenstaden. Men det funkar också bra i mindre urbana miljöer.
Linus Salö, bördig från IOGT-NTO-rörelsens högsäte i Ångermanland, uppskattade mycket ett tidigt avsnitt av podden (2015), där nykterhetsrörelsen diskuterades i historiskt perspektiv. Kerstin Rydbeck och Ronny Ambjörnsson samtalar där insiktsfullt om rörelsens kopplingar till kafferep och andra inslag i vår studiecirkelsdemokrati.
Lina Samuelsson tycker att avsnittet om DNA var väldigt intressant och samtalet mellan genetikern Mattias Jakobsson och litteraturvetaren Andreas Nyblom ett bra exempel på behovet av både humanistiska och naturvetenskapliga perspektiv på nya forskningsområden.
Beate Schirrmacher drogs till sitt forskningsintresse i gränslandet mellan musik och litteratur och mellan nu- och dåtid när hon fastnade för Matthias Lundbergs essä om musik i pestens Europa.