Humtankrapport #7: Humaniorastrategier i Sverige

“Det viktigaste strategiska arbetet tror jag till stora delar återstår, det handlar om att utveckla och kommunicera värdet av humaniora i en föränderlig värld.” Humtanks senaste rapport, Humaniorastrategier i Sverige, släpptes under Almedalsveckan 2022. Rapporten handlar om det strategiska tänkande som finns kring humaniora vid svenska lärosäten, och har som mål att utveckla detta. Här presenterar vi rapporten i korthet, och berättar om den bloggserie på temat vi kommer att ha under hösten.

Humtanks nya rapport, Humaniorastrategier i Sverige, kartlägger och undersöker de strategier och det tänkande kring humaniora som finns vid svenska lärosäten. Bakgrunden för rapporten är dels den ambitiösa 10-åriga humaniorastrategin som publicerades av Universitetet i Oslo 2020, dels  de senaste års omfattande nedskärningar av humaniora i Danmark. Med så olika utvecklingar i Norden blir det angeläget att undersöka: i vilka avseenden existerar explicita eller implicita  humaniorastrategier och strategiskt tänkande kring humaniora vid svenska lärosäten? Hur bärkraftiga är de? Och vad består de av?

Resultaten, i korthet, visar att bara några få svenska lärosäten har en antagen eller explicit strategi för humaniora. Däremot finns ett mycket mångfaldigt uttalat strategiskt tänkande i andra typer av dokument. 

Rapporten bygger i huvudsak på enkätsvar från dekaner vid 13 lärosäten, men börjar med att beskriva innehållet i de förhållandevis få strategidokument som redan finns. Lejonparten består sedan av en genomgång av de återkommande teman och problem som lyfts fram i enkätsvaren. Dessa enkätsvar visar på de olika arbeten som pågår ute på lärosätena, vilka diskuteras tematiskt under rubriker såsom Utbud och sammansättning av undervisningen, Anställningsbarhet , Tvär- och mångvetenskap, Profilarbete, Forskningskommunikation, Publicering och Samverkan.

Allra sist lyfter vi ett antal frågor som enkätsvaren från lärosätena väcker.

• Hur skulle en humanistisk strategi för ett mindre lärosäte kunna se ut?
• Hur kan lärosätena formulera strategier som lyfter fram humanisters anställningsbarhet?
• Hur kan strategier formuleras som förenar anställningsbarhet med humaniora som bildning och humaniora som svar på samhällsutmaningar?
• Hur ska man agera för att upprätthålla de traditionella starka ämnesmiljöer som är en förutsättning för mer nätverksbaserad tvärvetenskaplighet?
• Hur ska humanister kunna sprida sin forskning både i det omgivande svenska samhället och i ett internationellt forskningssammanhang?
• Hur kan humanister formulera strategier som erövrar samverkansbegreppet?
• Hur, slutligen, kan vi kommunicera värdet av humaniora i en föränderlig värld?

Vår förhoppning är att frågorna och reflektionerna kring dessa ska inspirera lärosäten som vill inleda ett strategiskt arbete utifrån de prioriteringar de har och de villkor de lyder under. Under hösten planerar vi att publicera en serie blogginlägg där olika personer reflekterar över en eller flera av dessa frågor.