Fyra svar på en fråga om Medelhavet

Jonas Ingvarsson, Humtank

Humtank skrev en fråga till Medelhavsinstituten och till Världskulturmuséerna: »Vad har ni att säga om den pågående krisen i Medelhavet?». Någon av mina bekanta tyckte det var nästan oförskämt att ställa den frågan, det var väl mer en ordvits än en seriös undran? »De flesta som är verksamma där är väl antikvetare!?»

Jag har inte detaljstuderat vilka som arbetar vid eller är knutna till instituten men jag vet att vi var många som tillsammans med dem i ord och underskrifter lyckosamt kämpade för att avvärja nedläggningshotet i den gångna höstens budgetproposition. Jag vet också att nästan alla pekade på humanioras betydelse för att förstå vår egen samtid. Detta var en av premisserna för den fråga som ställdes på Humtanks blogg för ett par veckor sedan.

Och vad hände? Jo: vi fick svar! Från institutet i Rom kom två svar och från Världskulturmuséerna likaså, reaktioner som vi nu publicerar på dessa sidor. Vi väntar fortfarande med spänning på reaktioner från Aten och Istanbul, men visst: Humtank är ingen myndighet, ingen kan avkrävas redovisning för vår skull. Kanske ser de snart en möjlighet i denna inbjudan – vi får hoppas!

Med detta sagt vill Humtank rikta ett stort tack till de som tagit sig tid att författa några reflektioner som svar på vår fråga. Anna Blennow, projektledare vid institutet i Rom skriver en betraktelse över guideboken och de subjekt den skapar: »Ju mera pengar vi har, desto mindre främmande riskerar vi att bli. Har vi inga pengar alls, kan vi aldrig bli annat än främmande». Direktören för samma institut, Kristian Göransson påminner om konferensen som avhölls där i höstas och betonar Medelhavets historiska roll som en väg för möten snarare än som gräns. Tillförordnade museichefen vid Medelhavsmuséet, Christian Mühlenbock, reflekterar över migration i ett globalt och historisk perspektiv. Slutligen påpekar Världskulturmuséets intendent Klas Grinell att »människors kraft att själva välja sin väg är obändig och i längden ostoppbar».

Det är perspektiv som manar till reflektion och inger hopp.

(Klicka på bilderna för att komma till inläggen)