Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i EU. Mitt under Sveriges ordförandeskap i EU, och under Europaåret för kompetens, kommer nu Eurydikerapporten om språkundervisning i Europas grund- och gymnasieskolor. Enligt Jenny Lindström, utredare vid Universitets- och högskolerådet, är det tydligt att språkundervisning i Sverige på flera sätt halkar efter många andra europeiska länder.
Att ha goda språkkunskaper betyder bland annat att det blir lättare att konkurrera på en internationell arbetsmarknad, lättare att ta till sig global forskning och att våra relationer med omvärlden underlättas.
Medan kraven på att studera minst två språk i grundskola och gymnasiet har ökat i europeiska länder de senaste 20 åren, är Sverige ett av sex länder där det inte är obligatoriskt. Eurydikerapporten visar att Sverige ligger relativt lågt i det sammantagna antalet undervisningstimmar i engelska och moderna språk per år, färre än bland annat Danmark och Estland. Svenska elever läser i mycket större utsträckning spanska, medan det i övriga länder är vanligare med franska och tyska. På gymnasienivå är det särskilt elever på yrkesprogrammen som halkar efter. Endast fyra procent studerar ett annat språk utöver engelska, vilket är avsevärt lägre än EU-genomsnittet på runt 35 procent.
Bristande språkkunskaper kan leda till att färre unga intresserar sig för att praktisera och arbeta i andra delar av världen, exempelvis EU. Att arbeta i EU:s förvaltning ger möjligheter till insyn och att bidra med svenska perspektiv. Det är också en fråga om EU:s legitimitet och förtroende för institutionerna, då sammansättningen av anställda inom EU:s förvaltning ska avspegla sammansättningen av själva EU. I en kartläggning som UHR gjorde 2020 bland svenska tjänstepersoner i EU betonar de flesta språkkunskaper som viktigt för att kunna få praktik och anställning inom EU:s institutioner. Främjande av språk är därför en av insatserna de föreslår för att öka andelen svenskar i EU:s förvaltning. Den franskspråkiga arbetsmiljön kan avskräcka och försämra möjligheterna till tjänstgöring för de som har bristande kunskaper. För EU-domstolen är det ett krav att kunna franska, likaså för College of Europe, som är en utbildning på mastersnivå som ofta leder till jobb inom EU.
I en debattartikel i DN från 2022 skriver företrädare för Tysk-svenska handelskammaren att Sverige håller på att dräneras på tyska språkkunskaper. Debattartikeln lyfter hur förmågan att kunna förhandla med tyska handelspartners försämras då handelsspråket alltmer övergår till engelska. Bland annat lyfts att tyskkunniga utländska beslutsfattare exempelvis söker sig mer till tyska originalkällor och får på så vis bättre information om Tysklands ekonomiska, tekniska och institutionella utveckling. Fenomenet antas vara det samma för andra språk och länder. Artikelförfattarna efterfrågar mer forskning på området.
Högskolan har en viktig roll att spela för ungas språkkunskaper. Där utbildas de framtida språklärare som ska undervisa skolelever och väcka deras språkintresse. Möjligheten att rekrytera språklärare har de senaste åren försvårats för många skolhuvudmän. Detta speciellt sedan lagändringen om att språkval är förlagda till mellanstadiet i den stadieindelade timplanen. Utmaningen att hitta lärare i moderna språk har slagit särskilt hårt mot huvudmän med F–6-skolenheter utan närhet till en högstadieskola. Redan innan lagändringen rådde det språklärarbrist. Eurydikerapporten visar vidare att det i några länder är obligatoriskt att förlägga en del av sin lärarutbildning utomlands. Majoriteten av alla språklärare på högstadienivå i Europa, ca 70 procent, rapporteras ha varit utomlands för professionella syften under sin lärarutbildning eller i arbetslivet. För svenska språklärare är andelen lägre. Lärosätena skulle här kunna arbeta för att ytterligare främja mobilitet för språk- och språklärarstudenter.
Möjligheten till att kunna förlägga delar av sin utbildning i ett annat land skulle kunna locka fler att läsa språk och språklärarutbildningar. Utbyten redan i skolåldern kan väcka intresse för språk och andra kulturer och bidra till intresse att läsa språk även senare i utbildningskedjan. Förutom att bygga på våra språkkunskaper kan internationalisering i utbildningskedjan öka vår förståelse av omvärlden, förbättra vår sociala kompetens samt ge samband och öka vår kreativitet – det är bildande.
Jenny Lindström, utredare vid avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor vid
Universitets- och högskolerådet.
Denna text är ett gästinlägg på Humtankbloggen. Den har genomgått en redaktionell granskning av Humtank, men åsikterna är skribentens egna.
Referenser:
Eurydikerapporten: https://www.uhr.se/internationella-mojligheter/Eurydike—om-utbildning-i-Europa/eurydikenatverkets-studier/sprakkunskaper-ar-en-nyckel-for-europas-framtid/
Bohman, Staffan, Fromlet, Hubert. Tyska språket är vägen till ökad svensk export. Dagens Nyheter. 2022-07-09.
Universitets- och högskolerådet. Svenskar inom EU:s institutioner: sammanställning av kartläggning, 2021. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/internationellt/praktik-inom-eu/rapport-kartlaggning-av-svenska-eu-tjanstepersoner-pdf.pdf
Skolverket, Språkval i mellanstadiet En utredning av att 48 timmar i språkval är förlagda till mellanstadiet i den stadieindelade timplanen, 2022 https://www.skolverket.se/download/18.5a061df817791f8257b175a/1616685597614/pdf7932.pdf