Språkkunskaper står i centrum för det europeiska utbildningsområdet. EU har som målsättning att unga i Europa ska kunna två språk utöver sitt modersmål. Flerspråkighet är också en av nyckelkompetenserna i…
En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer: betraktaren ser platsen genom dessa språkliga raster. Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts…
Språket säger något om hur vi ser på världen. När språket börjar glida och ord omdefinieras kan det vara ett tecken på politisk instabilitet. Lena Berggren, universitetslektor i historia vid…
När tre kulturjournalister på Studio Ett summerar kulturåret 2022 handlar det om rallarsving och en kändisskilsmässa. Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi på Linnéuniversitetet, blir irriterad över samtalets begränsade tunnelseende.…
Frågan om de moderna universitetens betydelse och roll i samhället har varit ett huvudtema i utbildningsdebatten sedan 1800-talet. Den tycks vara en del av det moderna samhällets grundproblem. Universitetens relation…
Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad…
Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de…
Gästskribent