Vetenskapsrådet har släppt en kompletterande bilaga till Forskningsbarometern 2025. Rapporten visar att svensk humaniora står sig starkt i en internationell jämförelse. Den understryker också potentialen i alternativa mått för att mäta humanioras genomslagskraft. Samtidigt lider rapporten av kvarvarande problem med underliggande data.
Det hör inte till vanligheten att Vetenskapsrådet särredovisar data om humaniora. När det nu görs så blir det tydligt att vanligt förekommande uppfattningar om humaniora som improduktivt och med liten relevans helt enkelt inte stämmer. Svensk humanioras genomslag är stort i en internationell jämförelse. Att felaktiga föreställningar fortfarande cirkulerar beror delvis på att tillförlitlig data för humaniora ofta saknas. När VR släppte sin Forskningsbarometer 2025 så uteslöts humaniora ur majoriteten av statistiken med hänvisning till att det tillgängliga underlaget var för osäkert. Denna uteslutning av humaniora möttes av kritik, dels för att det signalerade att området inte antas vara viktig vetenskap, och dels för att det omöjliggör en utvärdering av humanioras faktiska bidrag. Därför välkomnar Humtank att VR nu har tagit fram en kompletterande bilaga om humanioras citeringsgenomslag.
Vetenskapsrådet är svensk forsknings expertmyndighet, och uteslutningen av humaniora i forskningsbarometern är därför extra olyckligt och riskerar olika följdverkningar. Exempelvis användes forskningsbarometern som underlag för ett symposium som VR och KVA i höstas arrangerade om det svenska forskningsfinansieringssystemet, med konsekvensen att humaniora inte heller inkluderades i programmet. Att humaniora uteslöts ur forskningsbarometern uppmärksammades av flera olika debattörer, bland annat av oss här på Humtank. Nu visar VRs nyligen släppta bilaga att det är möjligt att utvärdera humanistiskt genomslag, men med mått som bättre lämpar sig för våra discipliner. Bilagan använder alternativa mått för citeringsstatistik och är ett välkommet bidrag till en fortsatt utveckling av verktyg för att bäst utvärdera humanioras genomslag. Humtank ser positivt på att införliva alternativa mått även i framtida övergripande barometrar.
Så vad visar den nya bilagan till forskningsbarometern? Dess underliggande data kommer från Web of Science (WoS) och dras därför med det grundläggande problemet att humanistisk forskning i liten grad katalogiseras i databasen. Bilagan redovisar resultat för 31 ämnesområden som ingår i VRs klassificering av ämnen inom fältet humaniora. Klassificeringen är baserad på ämnesuppgifter angivna av tidskrifter i WoS, och man har valt att enbart titta på publikationer med fler än fem citeringar. Ett betydande problem är att WoS huvudsakligen listar tidskrifter på engelska, och alltså utesluter såväl monografier som tidskrifter på andra språk. Inte nog med att publikationer på andra språk osynliggörs, även citeringar i sådana publikationer försvinner från granskningen. Det får till resultat att exempelvis språkämnena visar lågt genomslag i bilagan, troligtvis för att de i hög grad publicerar på det språk forskningen gäller.
Det finns också andra osäkerheter i bilagan. Man kan exempelvis ifrågasätta den ämnesklassificering som VR valt att göra baserat på WoS, vilken inte korresponderar mot de vedertagna eller faktiska humanistiska ämnen som finns vid svenska universitet och högskolor. Ämnen som historia, filosofi och konstvetenskap är representerade, men också medeltids- och renässansstudier och ”film, radio och tv”. Folkloristik listas som enskilt ämne trots dess förhållandevis begränsade storlek jämfört med exempelvis etnologi, som inte finns med i statistiken. Inkluderingen av litteraturvetenskap görs jämte separata poster som de överlappande kategorierna poesi samt litteraturteori och litteraturkritik.
Trots denna kritik så framstår det reviderade måttet för att mäta publikationer och citeringar som ett rimligt sätt att hantera den nu nämnda osäkerheten kring data i WoS. Istället för att jämföra olika ämnens publikationer och citeringar i absoluta tal, jämförs här humanistiska discipliner med internationell publicering, Det innebär att även om WoS inte är representativt för humanioras publikationer så kan resultaten ändå peka på svensk humanioras komparativa genomslag i internationell humanistisk forskning, eftersom all humanistisk forskning kan antas dras med samma underrepresentation (möjligen med undantag för humaniora i engelskspråkiga länder).
Rapporten visar att svensk humaniora står sig starkt i en internationell jämförelse, då 6,6% av publikationerna i fältet har genererat fler än fem citeringar, att jämföra med 3,8 % för världsgenomsnittet. Det är nästan dubbelt så mycket som världsgenomsnittet. Bilagan visar dessutom på stor variation inom olika discipliner. Ledande är etik och lingvistik där 20% respektive 15% av publikationerna har över fem citeringar. Även kulturstudier, vetenskapshistoria och vetenskapsteori, arkitektur, arkeologi, språkvetenskap och multidisciplinär humaniora står sig starkt. Värt att notera är att nästan samtliga ämnen som finns representerade på svenska universitet ligger över världsgenomsnittet.
Också när det gäller antalet totala publiceringar gör svensk humaniora bra ifrån sig, där hamnar vi på 27e plats, vilket kan jämföras med övriga vetenskapsområdens 24e plats. Det skall dock noteras att forskningsanslagen som går till exempelvis naturvetenskap, teknik och medicin är betydligt mer omfattande än för humaniora. Under 2025 fördelades 18% av de statliga forskningsanslagen till samhällsvetenskap, 23% till medicin och hälsa, och 27% till naturvetenskap medan endast 9% avsattes till humaniora. En sådan här jämförelse bör därför i framtiden kompletteras med analyser av hur mycket som produceras i relation till tilldelade medel. Sammantaget producerar alla mätta universitet i Sverige ändå fler publikationer med mer än fem citeringar än världsgenomsnittet.
Det finns en envis myt om att humaniora inte är internationellt genomslagskraftigt, och att det inte producerar samhällsnyttig kunskap. Den här bilagan visar tydligt att svensk humaniora har ett starkt internationellt genomslag givet sina förutsättningar. Nu ser vi fram emot att det utvecklas ytterligare metoder för att utvärdera humanioras genomslagskraft som tar fasta på områdets heterogena publiceringsstrategier men också dess samhällsnytta. Det skulle exempelvis vara möjligt att mäta humanioras bidrag till att upprätthålla den offentliga sfären och till att utbilda yrken som är avgörande för demokratisk resiliens, eller att mäta hur humanister bidrar till kulturindustrin i Sverige. Vi behöver ta fram ny statistik över humanisters del av den svenska bokmarknaden och data över utbildningsbakgrunden för yrken som museeipedagog, intendenter, journalister, kulturskribenter, lärare och egenföretagare inom humanistiska och konstnärliga näringar. Det är också lovande att VR planerar en övergång till databasen OpenAlex för framtida utvärderingar av forskningsgenomslag. Den databasen förväntas vara mer representativ för humaniora eftersom den katalogiserar forskning på många språk, inklusive svenska.
Utvärderingar av humanioras genomslagskraft är viktiga källor till strategi- och policyarbete, och vi ser fram emot framtida forskningsbarometrar som i högre grad omfattar humanioras olika publiceringskulturer.
Karolina Enquist Källgren och Adam Hjorthén, verksamhetsledare i Humtank
Gästskribent 
Henrik Andersson