SKBL 2.0 är på väg

BILD: SKBL

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades våren 2018 och samma år belönades Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson med Humtankpriset för sitt arbete med att synliggöra kvinnor och deras insatser i svensk historieskrivning. Nu har ytterligare medel erhållits för att fortsätta detta viktiga arbete och Maria Sjöberg berättar i detta blogginlägg om det fortsatta arbetet.

För ett och ett halvt år sedan lanserades Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL), ett digitalt lexikon i en strukturerad databas (www.skbl.se). I SKBL finns livsberättelser om 1 000 avlidna svenska kvinnor, från medeltid till nutid. Eftersom Riksbankens Jubileumsfond givit ekonomiskt stöd för en andra omgång där ytterligare 1 000 kvinnor ska dokumenteras, finns skäl att blicka både bakåt och framåt. Vilka lärdomar tar nuvarande projektgrupp med sig i det fortsatta arbetet? I det följande diskuteras några av erfarenheterna med den första omgången och på vilket sätt de tas till vara i det arbete som nu pågår.

SKBL är ett digitalt publicerat lexikon och samtidigt en strukturerad databas. De biografiska data som författarna sammanställer och som redaktionen sedan kontrollerar och kompletterar är avgörande för de socialhistoriska sökningar som är möjliga att göra. I nuläget är det möjligt att söka fram, kombinera och statistiskt sammanställa familjeförhållanden, föreningstillhörighet, verksamheter och de orter där de biograferade kvinnorna har levt sina liv. Nyckelorden, som konstrueras av projektgruppens bibliotekarier, är en annan möjlighet. I samarbete med Språkbankens systemutvecklare planeras för en vidareutveckling av de visuella funktionerna. Det ska vara möjligt att åskådliggöra vistelseorterna på kartor. Genom enkla grafiska illustrationer ska det bli tydligt vilka kvinnor som kände varandra eller vilka kvinnor som samtidigt utbildades vid några av de för kvinnor viktiga utbildningsinstitutionerna, som exempelvis Åhlinska eller Wallinska skolan. På motsvarande sätt ska det vara möjligt att illustrera vilka som var med i samma förening och bodde på samma plats med mera. Allt detta är redan nu möjligt att sammanställa statistiskt. Skillnaden ligger i visualiseringsmöjligheterna. De innebär en förstärkning av SKBL som ett pedagogiskt redskap, och bidrar till att SKBL ännu mer kan fungera som en resurs i grund- och gymnasieskola.

En överväldigande majoritet av de kvinnor som nu finns i SKBL har varit verksamma under 1800- och 1900-talen. Den kronologiska skevheten har flera förklaringar. En är att äldre lagstiftning i hög grad osynliggjorde kvinnors verksamhet, och det är bland annat det verksamheten SKBL dokumenterar. En annan förklaring, delvis samhörig med lagstiftningens diskriminering, är att arkivens principer för bevarande varit uttryck för normer som resulterat i att kvinnors handlingar inte har varit viktiga att dokumentera. En tredje förklaring ligger i urvalskriterierna. I SKBL prioriteras insatser för samhället, inte minst arbetet för jämställdhet mellan könen. Detta var inte så framträdande i svensk politik före sekelskiftet 1800. En fjärde förklaring är praktisk och har att göra med befintliga källor, som för alla tider men särskilt de äldsta begränsar urvalet.  

I allt som inte är fullständigt är urvalskriterier en utmaning. Ytterst handlar frågorna om vem som egentligen förtjänar en biografi och om det är praktiskt möjligt att dokumentera vad protagonisten har gjort. Arkiven har en avgörande betydelse som samhällets minnesbank. Det är inte bara så att de äldsta kvinnorna i SKBL utgör en mindre andel. Deras klasstillhörighet skilde sig också från det stora flertalet samtida kvinnor. Adliga och kungliga kvinnor har efterlämnat rikligare skriftlig dokumentation än andra. De har kunnat verka som konstnärer och författare och på så vis gjort avtryck i arkiven. Kvinnor i andra sociala grupper har inte haft denna möjlighet. Om de dokumenterats har det inte sällan varit då de brutit mot samhällets normer på sådant sätt att det krävt myndigheternas ingripande. Annorlunda förhåller det sig längre fram i tiden. I SKBL märks att det offentliga utrymmet vidgas och att vissa fält, till exempel facklig politik och populärkultur, blev arenor för arbetarkvinnor. Det kommer att märkas ännu mer i SKBL 2.0.

Den kronologiska tyngdpunkten i SKBL 2.0 kommer att kvarstå. Redaktionen anstränger sig dock för att särskilt söka fram kvinnor från äldre århundraden. Utifrån urvalskriterierna, där bidrag till samhällsutvecklingen är det centrala, bör det inte vara svårt att i någon mån jämna ut kronologin. Samtidigt finns ett tungt vetenskapligt skäl för att också i det fortsatta särskilt betona 1800- och 1900-talens jämställdhetsarbete. Mot bakgrund av att såväl lagstiftning som de statliga institutionerna länge diskriminerade kvinnor visar skildringarna i SKBL att många kvinnor ändå förmådde uträtta ting av stor betydelse för andra än sig själva. De trotsade samhällets förväntningar på vad kvinnor borde ägna sig åt, utbildade sig och skaffade sig yrkespositioner vid sidan om de vägar som stod öppna för män. Utöver framgångsrika yrkeskarriärer bidrog de ideellt i ett omfattande välgörenhetsarbete och de engagerade sig politiskt för att åstadkomma förändring. I SKBL skildras hur de bar sig för att forcera hinder på vägen mot ett rättvisare samhälle. Förbises deras insatser negligeras också väsentliga aspekter av Sveriges historia. Utan dem blir det faktiskt mycket svårt att förklara hur det kom sig att Sverige så småningom blev ett av världens mest jämställda samhällen. Samtidigt påminns vi om att välfärd och demokrati är värden som inte kan tas för givna. De har krävt självuppoffrande insatser av många i det förflutna, både kvinnor och män. Sådana behövs även i framtiden och i SKBL 2.0 kommer åtskilliga fler att dokumenteras.

Det digitala formatet möjliggör ständig påfyllning och vidareutveckling. Tack vare biografierna i kombination med de sökbara funktionerna kan SKBL fungera som ett väl ordnat och transparent kvinnohistoriskt arkiv, en forskningsresurs och en minnesbank för framtiden. Samtidigt är SKBL också en del i en analog trend där  lexikonformatet fått en renässans i flera bokverk. Litteraturvetaren Lisbeth Larsson, en av initativtagarna till SKBL, har utkommit med en bok som baseras på ett personligt urval om 200 kvinnor i SKBL: Märkvärdiga svenska kvinnor. 200 kvinnor som förändrat våra liv (2019). Likaså kan nämnas Anna Charlotta Gunnarsons bok Kvinnorna som formade pophistorien (2019). Även utomlands finns liknande bokprojekt, The New Biographical Dictionary of Scottish Women (red. Elisabeth Ewan, Rose Pipes, Jane Rendall, Sian Reynolds) kom ut i oktober 2018. Och det finns fler.

Lexikalt upplagda böcker fyller delvis liknande funktioner som SKBL. Genom att producera ett samlat underlag för kommande forskning ger de forskarna möjlighet att komplettera, nyansera och korrigera en historieskrivning som alltför länge förbisett vad kvinnor har bidragit med. Nästa steg är att förstås att verka för att underlaget också används. Som Lisbeth Larsson påpekade i en intervju i Göteborgsposten den 8 mars 2018: ”historien ändrar sig långsamt, men historieskrivningen ändrar sig faktiskt ännu långsammare”. Det är dags att öka hastigheten nu.

 

Maria Sjöberg, professor i historia

Projektledare för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 2.0

Besök på www.skbl.se

Denna text är ett gästinlägg på Humtankbloggen. Den har genomgått en redaktionell granskning av Humtank, men åsikterna är skribentens egna.