Meny
    Humtankar

Humanister i offentligheten

Visan om hur humaniora är onyttigt jämfört med andra hårdare och ekonomiskt mer mätbara kunskapsområden har vi hört många gånger. Vi humanister tror förstås på vårt eget existensberättigande, men kanske är vi inte alltid bra på att artikulera det. Den svenska efterkrigstiden ses ofta som en period definierad av ett rationellt kunskapsideal som prioriterade andra…

    Humtankar

Bör humanister twittra?

Under det senaste året har jag kommit att profilera mig allt starkare på Twitter. Är detta något som vi humanister bör göra? Jag ska här reflektera lite kring mina erfarenheter av att bedriva historisk källkritisk granskning och folkbildande verksamhet i detta medium. I mars 2021 blev jag mer eller mindre utmanad av Aron Flam att…

    Humtankar

Minnesord över Lisbeth Larsson

”Ännu en lysande stjärna har gått oss förlorad. Lisbeth Larsson, outsägligt saknad, som knivskarp och kraftfull kollega och som varm och trofast vän.” Så skrev Johan Fornäs på Facebook den 18 oktober 2021, två dagar efter Lisbeth Larssons frånfälle. Fornäs slutsats är också min, en uppfattning som jag delar med många. Lisbeth Larsson, Humtanks pristagare…

    Humtankar

Humanistiska utbildningar nedläggningshotade i Gävle

Ledningen för Högskolan i Gävle är på väg att lägga ned humaniora helt. Men några demokratiska konsekvensanalyser har inte gjorts, skriver Jan Sjölund, utbildningsledare för en av de nedläggningshotade utbildningarna. Nu sker den analysen istället inför öppen ridå i en regional mediestorm till försvar för humaniora som är på väg att utvecklas till en riksangelägenhet….

    Humtankar

Vi behöver ord för att tala om hållbarhet

Språkrådets Linnea Hanell skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Hon betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar hon också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en…

    Humtankar

Specialpedagogik och humaniora

När jag för några år sedan lämnade min tjänst som specialpedagog på en gymnasieskola med teknisk inriktning för att doktorera inom didaktik och flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling blev jag tillfrågad av skolans rektor om jag inte kunde komma tillbaka och berätta för eleverna om hur det är att forska inom humaniora. Inte hur vardagen ter sig…

    Humtankar

Vikten av digital humaniora

Den 16–17 november 2021 arrangerade Humlab konferensen Digital Transformations: The Humanities in Challenging Times. Vi lever i en tid av omställningar i stort och smått både vad gäller människors vardagspraktiker, sociala relationer och gemenskaper, såväl som på politiska och ekonomiska plan, men också vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Vilken relevans har digital humaniora här och nu och i den framtid som väntar?…

    Humtankar

Glädjen och raseriets estetik: Fridays for Futures affektiva uttryck

Klimatrörelsen Fridays for Future är inte bara ett politiskt fenomen som samhällsvetarna bör försöka förstå, utan den består också av en ung generation som brottas med frågor om världslig förändring. För att förstå rörelsens kreativa och existentiella uttryck behövs filosofiska, estetiska och retoriska perspektiv på barns aktörskap och deras berättelser om att växa upp i…

    Humtankar

Arvet efter HUMEÅ

Den 1 juli tillträder Christer Nordlund som dekan för humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. I detta inlägg blickar han tillbaka på fakultetens framväxt och resonerar om det både lockande och hopplösa med att detaljplanera akademisk verksamhet. Det var inte givet att Umeå universitet skulle ha en humanistisk fakultet. Anledningen till det var en oro för…

    Humtankar

Fokus under strecket

I filmen Footnote (He’arat Shulayim på hebreiska) från 2011 möter vi en far och hans son som båda har dedikerat sina liv åt att forska om Talmud. Det gemensamma intresset till trots lider deras relation sedan många år av en djup konflikt om hur forskningen ska gå till. Fadern är minutiös och har tillbringat sitt…

    Humtankar

Humaniora 2050

Cornelia Andersson, Kristina Cekanovic och Linnea Karlsson är studenter vid Lunds universitet och är engagerade i frågor om humaniorautbildningen och humanioras roll i samhället. I detta blogginlägg skriver de om lärarledd tid och humanioras finansiering. “Jag är de studenter som ett lånekort fått, sitter här på UB men förstår inte nåt. Vad ska vi då…

    Humtankar

Humanistisk forskning i samverkan – mot extremism i lokalsamhället

Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…

    Humtankar

Bara tomma ord? Språkvetenskapliga perspektiv på värdegrundstexter

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…

    Humtankar

Coronakrisens tidsskalor

I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…

    Humtankar

Vad kan science fiction lära oss om pandemier?

Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…

Humtank i sociala medier