Har vi råd med ett samhälle utan humaniora?

Behovet att förstå och kommunicera samhällets multipla kriser och människans reaktioner är enorma. Trots det sker det en konsekvent nedprioritering av utbildning och forskning inom de två områden som kan möta dessa behov bäst – humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar rapporten Att förstå och förklara samhället som DIK, fackföreningen för kultur, kommunikation & kreativ sektor har släppt i veckan. Nedprioriteringen av humaniora är inte endast är en fråga som rör forskare, lärare och studenter inom humaniora, betonas i rapporten, utan det får konsekvenser för samhället i stort. I en debattartikel efterlyser rapportförfattarna och Humtank därför en strategisk satsning på humaniora och samhällsvetenskap.   

Humanistisk utbildning och forskning kan bidra till att stärka samhällets resiliens. Det sker inte automatiskt utan det bygger på ett förmedlingsarbete som Humtanks årliga rapport har lyft fram. Humtanks rapport pekar på  vikten, bredden och genomslag av humanistisk forskningsförmedling. I samtal, essäer, läroböcker, poddar och på många andra sätt förmedlar humanister en förståelse för det komplexa i det till synes enkla. De erbjuder nya, oväntade perspektiv och tar fram begrepp som exempelvis ”könsidentitet”, ”ideologi”, ”källkritik” som gör det möjligt att diskutera frågor som dessförinnan inte varit synliga. Humaniora tar fram denna form av begreppsliga infrastruktur utan patentavgift eller copyright. 

Att bemöta dagens och framtidens utmaningar kräver inte endast nya tekniska lösningar, medicinska landvinningar. Det krävs också ett kommunikativt förmedlingsarbete som humanister kan utföra. Det gäller att satsa på dem.

Beate Shirrmacher, intermedial litteraturvetare vid Linnéuniversitetet och medlem i Humtank.