Vet folk vad humaniora är?

I den nyligen utkomna rapporten Varför så dålig hum om humaniora? presenterar föreningen Vetenskap & Allmänhet resultaten av en undersökning om människors förtroende för humanistisk forskning. Ett av studiens främsta resultat är att många människor har en vag eller dålig uppfattning om vad humaniora egentligen är. Detta bekräftar något som jag själv, både i egenskap av mångårig humanistisk forskare och Humtankmedlem, länge misstänkt. Men det hade kunnat sägas i mer klartext än det görs i V&A:s rapport: Folk i allmänhet vet inte vad ordet ”humaniora” betyder. Om man hade frågat vad en arkeolog eller en litteraturvetare eller en historiker gör, hade svaret kanske inte varit lika osäkert.

Det är beklagligt att denna sektion av vetenskapen benämns med ett ord som sällan kommer in i dagligt tal. Till skillnad från orden medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik är humaniora inte ett ord som de flesta introduceras för i sin skolgång. Förutom medicin återfinns de övriga i namn på skolämnen eller gymnasieprogram, och ordet medicin stöter nog de allra flesta på i alla fall.

Inför det här blogginlägget gjorde jag en informell undersökning bland mina bekanta. Jag frågade också en och annan människa på stan. Min fråga var enkel: Vet du vad humaniora är? Av självklara skäl riktade jag mig inte till mina kollegor på den humanistiska enheten vid Örebro universitet. Om någon där till äventyrs skulle svara nej på frågan vill jag nog helst inte veta det.

Resultatet av min undersökning var talande och bekräftade ytterligare mina misstankar. Människor stöter på ordet ”humaniora” alltför sällan i sina liv för att bli förtrogna med det. I vissa fall har de en vag uppfattning om vad ordet inbegriper, men det är desto svårare att räkna upp konkreta ämnen som ingår i humaniora. I V&A:s rapport framgår det att många människor ”är osäkra på vad humaniora betyder”. En minoritet känner till begreppet men kan inte svara på vad som menas med forskning inom humaniora.

Vad kan man då göra åt det här? En upplysningskampanj? Ett namnbyte? Båda idéer känns kortsiktiga och svårgenomförbara. Ordet ”humanvetenskap” skulle kunna vara en mer begriplig synonym, om det inte hade varit för att detta ibland också innefattar samhällsvetenskaper och beteendevetenskaper. Men den egentliga lösningen på problemet tror jag handlar om hur humanioras utövare identifierar sig med begreppet. Inom humaniora finns en stor splittring i många olika och sinsemellan skilda typer av ämnen, och den som doktorerar i filosofi eller historia eller religionsvetenskap identifierar sig i första hand som filosof, historiker och religionsvetare snarare än som humanist.

I den nyutkomna antologin Människan i centrum (Votum förlag, 2022) försöker några av humanioras utövare råda bot på detta. Här presenterar framstående svenska representanter för nio humanistiska discipliner sina ämnen och hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen överlag. Redaktörer är historikern Arne Jarrick, konsthistorikern Görel Cavalli-Björkman och arkeologen Kerstin Lidén. I en avslutande reflektion funderar redaktörerna på vad som egentligen förenar de humanistiska ämnena. Efter att ha tillbakavisat olika vanliga påståenden om humaniora – som att dess utövare skulle hävda humana värden mer än utövare av andra discipliner, eller att humanister bör peka på komplexiteter snarare än lagbundenhet och strukturer – kommer författarna fram till en enkel och välbekant devis: de humanistiska ämnena har alla det gemensamt att de ”studerar människan som kulturvarelse”.

I denna diskussion använder de orden ”humanvetenskap” och ”humanvetare” mer än ordet ”humaniora”, vilket kanske antyder dessa begrepps större användbarhet gentemot den senare motsvarigheten. Men frågan är om deras tankar verkligen hjälper gemene man att få en klarare bild av denna vetenskapsgren. Jo, kanske blir det tydligare att tala om humanvetenskap än om humaniora, men det finns ju andra vetenskapsgrenar som ägnar sig åt människan. Med tillägget att humanvetarna studerar människan som kulturvarelse presenterar sig genast ett nytt problem – vad menas med ”kulturvarelse”?

Peter K. Andersson, medlem i Humtank och lektor i historia vid Örebro universitet.