Humtank fortsätter diskussionen om forsknings- och högskolepolitiken i Sverige. Nyligen anordnades ett rundabordssamtal med nyckelpersoner inom sektorn för att diskutera hur en humanistiskt präglad forskningspolitik skulle kunna se ut. I detta inlägg ges en kort rapport om samtalet och dess roll i Humtanks pågående arbete.
För en vecka sedan samlade Humtank ett antal personer från den svenska högskolesektorn till ett rundabordssamtal i Stockholm. Temat för samtalet var forskningspolitik, och mer specifikt frågan hur en humanistiskt präglad forskningspolitik skulle kunna se ut. Vad behöver från politiskt håll värnas när det gäller humanistisk forskning och utbildning? Vad måste en bra forskningspolitik satsa på, och vad är önskvärt att utveckla?
Dessa frågor, och andra, diskuterades av våra inbjudna gäster utifrån deras olika perspektiv och erfarenheter. Deltagarna kom från kommunikationsbolaget Fabel, Institutet för framtidsstudier, Riksbankens jubileumsfond, Sveriges unga akademi, Sveriges förenade studentkårer, Södertörns högskola, Totalförsvarets forskningsinstitut, Uppsala universitet, Vetenskap & Allmänhet och Vetenskapsrådet.
Den omedelbara bakgrunden till Humtanks initiativ till rundabordssamtalet är den forsknings- och innovationsproposition som regeringen presenterade i december 2024. Som vi tidigare framhållit så saknade forskningspropositionen uppriktiga satsningar på humaniora. Men nästan än mer besvärande så visade propositionen inte heller en förståelse för det faktum att alla vetenskapsområden behövs för att på allvar hantera de samhällsutmaningar som regeringen pekar ut och avsätter forskningsmedel till. Istället överlämnade regeringen till forskningsråden—genom en ökad andel konkurrensutsatta forskningsmedel—att definiera vilka vetenskapsområden som ska omfattas av den växande mängden detaljstyrda satsningar.
Ett särskilt stort ansvar lades på Vetenskapsrådet, som hanterar de flesta av dessa utlysningar. Huruvida Vetenskapsrådet varit förberett, och haft kapacitet, för att ta detta ansvar har därför varit en viktig fråga. Och kanske har vi fått en fingervisning om svaret i form av Forskningsbarometern 2025 som presenterades förra veckan, där humaniora exkluderats från all statistik om citeringsgenomslag – ett område där humaniora i 2023 års barometer utklassade alla andra forskningsområden. Linus Salö och Mats Benner har i en gediget underbyggd kommentar för Humtank framhållit att Vetenskapsrådet i sin undersökning inte förmått hantera humanioras komplexitet, bredd och mångfald. När humaniora faktiskt inkluderas i barometern, i ett litet avsnitt om publiceringsvolym, så framstår utfallet som ofördelaktigt för humaniora. Som Salö och Benner påpekar så skickar detta en ”rätt besk” signal om att ”problemet är humanioras, inte databasens eller metodens”.
Forskningspolitikens verkningar är långsiktiga, och det finns bevisligen ett behov av en ihärdig och utvecklad diskussion om humaniora inom svensk forsknings- och högskolepolitik. Humtank vill dra sitt strå till denna stack, och bidra till att främja samtalet om hur en annan form av forsknings- och högskolepolitik kan se ut.
Dessa diskussioner pågår redan inom sektorn, och under vårt samtal lyfta deltagarna exempel på pågående satsningar. Viktig forskning om humanioras utveckling och förutsättningar i Sverige har gjorts inom det kunskapshistoriska fältet, och ett pågående projekt—finansierat av Riksbankens jubileumsfond—tar i skrivande stund fram kunskapsunderlag om humanistisk forskning och utbildning som i framtiden kommer kunna användas av bland annat forskningsfinansiärer, men förhoppningsvis också av politiker. Vi välkomnar också initiativet KRAFT (Kunskap, Rådgivning, Analys, Forskning, Tillämpning) som initierats av Stefan Svallfors och är under uppbyggnad vid Institutet för framtidsstudier. Med målsättningen att främja det forskningspolitiska samarbetet inom humaniora och samhällsvetenskap kan KRAFT bli en viktig arena för mötet mellan högskolesektorn och politiken.
Deltagarna vid rundabordssamtalet framhöll samtidigt att ökade insatser behövs. Framför allt konstaterades att arbetet med att utveckla den svenska forsknings- och högskolepolitiken behöver göras i samspel och genom gemensamma insatser. Humtanks rundabordssamtal är en liten del i detta pågående arbete. Vi vill rikta ett varmt tack till alla deltagare i samtalet, och ser fram emot fortsatt samverkan, diskussion och idéutveckling.
Adam Hjorthén och Kim Silow Kallenberg, verksamhetsledare för Humtank
Karolina Enquist Källgren, tillträdande verksamhetsledare för Humtank
Gästskribent 
Sven Anders Johansson