Humtank har deltagit på Almedalsveckan 2024. Det har varit en viktig arena för oss under många år, men i år provade vi ett nytt grepp. Verksamhetsledarna Linus Salö och Lovisa Brännstedt avlägger här en rapport.
Almedalen har med åren blivit en viktig högskolepolitisk arena. Flera av de större lärosätena närvarar, liksom många andra viktiga aktörer i sektorn. Hundratals programpunkter rörde i år universitet och högskolor, forskning högre utbildning och andra frågor med relevans för området. Självfallet ska Humtank vara med, precis som vi varit under flera år. Men i år ville vi ta plats på ett nytt sätt. Istället för att ha ett eget tält, vilket varit vårt sätt att närvara, arrangerade vi nu gemensamma seminarier i samarbete med andra aktörer: Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Läromedelsförfattarna och forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning, Uppsala universitet. Tillsammans diskuterade vi samhällsfrågor som på olika sätt handlar om humaniora eller har en humanistisk dimension. Kan det finnas en framtid utan humaniora? Hur fungerar demokratisk forskningsförmedling? Vilken kunskapspolitik behöver Sverige? Vad innebär demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Vad tillför humanister i analyser om politiska val och valresultat? Vi är nöjda med utfallet, och tacksamma mot alla de personer som medverkade i samtalen.
Vi inledde tisdag eftermiddag med seminariet Vetenskap till alla – hur fungerar demokratisk forskningsförmedling? arrangerat i samarbete mellan Humtank (ordnat av Beate Schirrmacher) och Demokrati och högre utbildning, Uppsala universitet. Utgångspunkten var att när omvärlden är orolig ökar behovet av lättillgänglig forskningsbaserad kunskap. Vad innebär egentligen tillgänglig vetenskap? Kan kunskap vara en demokratisk tillgång? Hur kan forskare ta större plats i det offentliga samtalet och förmedla sina rön? Dessa frågor diskuterades av Jesper Olsson, Uppsala universitet, Anna Friberg, Linköpings universitet och Humtank, Karin Westin Tikkanen, Göteborgs universitet och Gustav Bohlin, Vetenskap & Allmänhet. Moderator var Anna Jungstrand, Linnéuniversitetet och Humtank.
På onsdagen var programmet späckat. Seminariet Kan det finnas en framtid utan humaniora? arrangerades av Humtank (ordnat av Kim Silow Kallenberg) och Södertörns högskola. Hur skulle vi kunna tala om och förstå samtiden utan ord som diskurs, ideologi, genus eller polarisering – begrepp som alla kommit ur humanistisk forskning? Är humanistisk kunskap så grundläggande att det ibland är svårt att få syn på den? Hur hanterar humanistiska forskare denna paradox? Under ledning av moderator Adam Hjorthén, Uppsala universitet och Humtank, diskuterades dessa frågor av Joakim Forsemalm, CMB Chalmers, Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier, Malin Stengård, Åbo Akademi samt Svenska Litteratursällskapet i Finland och Malin Ideland, Malmö universitet.
Seminariet Vilken kunskapspolitik behöver Sverige? arrangerades av Humtank och Göteborgs universitet. Högskolepolitikens stora utmaning är att förutse behovet av strategiska satsningar och fatta snabba beslut. Samtidigt ska lärosätena både formulera egna styrkeområden och förhålla sig till styrsignaler och uppdrag. Men hur skapar vi bäst starka forskningsmiljöer, och vilka är humanioras bidrag? Kring dessa frågor samtalade Jenny Björkman, Riksbankens jubileumsfond, Malin Broberg, Göteborgs universitet, Per Mickwitz, Lunds universitet, Linus Salö, Stockholms universitet och Humtank, och Åsa Westlund, riksdagsledamot (S) i utbildningsutskottet. Moderator var Lovisa Brännstedt, Lunds universitet och Humtank.
Seminariet Demokrati såklart – läromedel och undervisningens problematiska självklarheter arrangerades av Humtank och Läromedelsförfattarna. Till försvar för demokratin och i kampen mot totalitära krafter hävdar vi samstämmigt kunskap, likvärdighet i skolan och tillgång till adekvata läromedel. Enigheten i hotbild och motgift gör att begreppen får tala för sig själva. Men vad innebär egentligen demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Den frågan diskuterades av Per Kornhall, Läromedelsförfattarna, David Thurfjell, Södertörns högskola, Anna Friberg, Linköpings universitet och Humtank, och Camilla Hansén, riksdagsledamot (MP) i utbildningsutskottet, under ledning av moderator Anna Jungstrand, Linnéuniversitetet och Humtank.
Seminariet Supervalåret 2024 – vilka insikter ger humanistiska analyser om politiska val och valresultat? arrangerades av Humtank och Demokrati och högre utbildning, Uppsala universitet. Nästan halva jordens befolkning deltar i politiska val under 2024. I många av dessa val är humanistiska frågor centrala – om identitet, kultur, religion och språk. Hur kan man förstå ”supervalåret 2024”? Den frågan diskuterades av Frida Beckman, Stockholms universitet, Anders Blomqvist, Högskolan i Dalarna, Heinz Werner Wessler, Uppsala universitet och Anna Friberg, Linköpings universitet och Humtank. Moderator var återigen Adam Hjorthén, Uppsala universitet och Humtank.
Humtank kommer att utvärdera årets erfarenhet och diskutera den i relation till tidigare års deltagande, då vi närvarat i Almedalen i form av ett eget tält där vi arrangerat ett större antal så kallade kvartssamtal. Det går att diskutera vilken modell som är den mest effektiva för att nå ut med de humanistiska perspektiven på aktuella samhällsfrågor. Hur får vi störst synlighet, hur når vi bäst ut, och hur använder vi klokast tankesmedjans resurser? Vår känsla just nu är att årets tillvägagångssätt åtminstone erbjöd ett sätt att tala mer fördjupat inför större publik. Möjligen innebar större, men färre, samtal att vår synlighet i programmet minskade. Samtidigt är förstås effekten av att närvara mycket svår att uppskatta. Vi har knutit många nya kontakter genom de samarbeten och samtal som vi haft med alla de personer som medverkat där. Att få möjlighet att lyssna till andra aktörers seminarier ger också värdefull fördjupning i aktuella högskolepolitiska frågor. Almedalsveckan är ett gyllene tillfälle för utbyte, och en chans för oss att diskutera humanioras roll och betydelse med politiker, forskningsråd, universitetsrektorer och andra viktiga aktörer – och förstås med andra humanister. Med denna rapport vill vi passa på att önska trevlig sommar, nästa år tar vi plats i Visby igen – hoppas vi ses!