Popularisatorerna driver vetenskapen
Kristian Petrov Klassisk kunskapsförmedling bygger på att den som kan något berättar om detta för den som inte kan. Sådan förmedling är avgörande för vetenskapen och demokratin men är allt annat än…
Perspektiv
Om akademiskt hushållsarbete
Kim Silow Kallenberg Akademin är fortfarande en ojämställd plats där män i högre grad än kvinnor tenderar att nå de mest statusfyllda positionerna. Vem som tar ansvar för det kollegiala är en del…
Jonas Otterbeck: Populärkultur och religion
Gästskribent Jonas Otterbeck, professor i islamologi, reflekterar över hur studiet av musik och andra populärkulturella uttryck kan ge oss viktiga insikter om islams utveckling i vår samtid. Med kulturlivet i London…
För en odisciplinerad humaniora
Sari Nauman Varför är forskare så flitiga med att placera sig i fack? I tid och otid sätter vi stämplar på oss själva och andra: historiker, språkvetare, filosof. Ändå arbetar humanister ofta…
Antje Wischmann: Humaniorapraktiker då och nu
Vad skiljer, i praktiken, dagens humanvetenskapliga arbete från 1960-talets? Hur har de mediala förutsättningarna förändrat verksamheten? Har institutionerna demokratiserats? Antje Wischmann, professor i skandinavistik vid Wiens universitet, reflekterar och drar…
Lena Roos: Luther åt alla!
Genom olika former av digitalisering har en allt större mängd intressanta källtexter blivit mycket mer lättillgängliga. Men vem kan läsa dem? Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, diskuterar…
Är detta en aktivist?
Peter K. Andersson Aktivismens relation till vetenskapen har på senare tid varit en hett debatterad fråga. 2023 års mest lästa artikel i tidningen Curie hade rubriken ”Får en forskare vara aktivist?” De flesta…