Här samlar vi Humtanks kvartssamtal förda under Almedalsveckan 2022. Vi vill tacka alla som medverkat till att utifrån ett humanistiskt perspektiv belysa dessa för samhället så viktiga frågor.
Lever vi i migrationens tidsålder?
Det är många människor i rörelser i världen och migrationsforskare talar ibland om att vi lever i migrationens tidsålder. Men stämmer det?
Antalet människor i rörelse är i dagsläget stort. FN uppskattar att över 80 miljoner är på flykt och därtill ska läggas alla som migrerar till följd av faktorer som arbete, äventyrslust och kärlek. Men migration är inte något specifikt för vår tid utan har följt människan under hela hennes existens. Vi började som nomader och en del av världens befolkning har under historien fortsatt att vara i rörelse, till exempel handelsresande, pilgrimer, soldater, arbetare och människor på flykt.
Medverkande:
Christina Johansson, docent i Internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet, HumtankLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Blir elever mer bildade efter höstens läroplansreform?
Beskrivning av samhällsfrågan:
Drygt tio år efter den senaste läroplansreform (lgr11) så möter svenska grundskoleelever återigen en ny läroplan. Är den nya läroplanen en tillräcklig förutsättning om vi vill erbjuda en bildningsorienterad skola?
I media har både representanter för Skolverket och utbildningsministern uttalat sig i termer av att höstens nya kursplaner innebär ett större fokus på fakta och bildning. Men, vilken form av skola skulle egentligen behövas om det verkligen är bildning som vi vill premiera?
Medverkande:
Anders Persson, ordförande, Historielärarnas förening, HumtankLina Samuelsson, litteraturvetare, Mälardalens universitet, Humtank
Vad kan humaniora lära oss om pandemin?
I efterdyningarna av Covid-19 ställs vi inför utmaningen att lära oss inför nästa pandemi, på vilka sätt kan humanistisk forskning bidra till det? Vad behövs det för insatser för att humaniora ska ta kunna ta plats på scen inom pandemiforskningen?
Coronakommissionens kritik mot Sveriges hantering av pandemin blottlade ett antal samhällsproblem som nu behöver belysas genom forskning. Dialog och integration mellan discipliner och vetenskapliga traditioner krävs för att förstå pandemins olika dimensioner – såväl medicinska och ekonomiska som existentiella, kulturella och sociala.
Medverkande:
Ingrid Berg, projektsamordnare, Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS), Uppsala universitetLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Kan romaner stärka demokratin?
Att förmedla komplexitet och nyanserade perspektiv uppskattar vi i påkostade TV-serier eller romaner – men går det i den politiska debatten?
Att ha en tydlig ståndpunkt men att samtidigt ta in andra perspektiv – är det möjligt? I den offentliga debatten efterfrågas, klara entydiga budskap och kommentarer som lätt kan delas och citeras. Humanistiska forskare är tränade i att beskriva och tala om denna komplexitet och föra fram en synpunkt och samtidigt signalera att det finns fler perspektiv. Hur kan dessa egenskaper och färdigheter användas för att stärka den demokratiska debatten?
Medverkande:
Tobias Bromander, statsvetare, LinnéuniversitetetBeate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitet, Humtank
Kan du bekräfta att det är så här? Det beror på hur man ser på det
Journalister och humanister kommer från skilda världar. Journalister jobbar med att snabbt förmedla en tydlig bild av samtiden. Humanisters forskning hittar komplexitet i det som på ytan förefaller självklart Vad har demokratin att vinna på att de kan mötas?
Hur kan de mötas för att vidga samhällsdebatten och nyansera tolkningen av dagsaktuella händelser? Kan forskare vara mer tydliga utan att förenkla? Kan journalister nöja sig med att det inte alltid går att svara ja eller nej? Kan ett ”å ena sidan, å andra sidan” leda till ett starkare demokratiskt samtal?
Medverkande:
Hanna Andersson, journalist, Medieinstitutet FojoBeate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitet, Humtank
Digitaliserad dagspress – knappast open access
Forskare får enklast tillgång till dagspress genom privata prenumerationer men är det rimlig att humanistisk infrastruktur finansieras av den enskilde?
Under en kort period av pandemin var Kungliga Bibliotekets tjänst med digitaliserade dagstidningar öppen för alla, för att sedan återigen stängas. Idag är det ofta smidigare för forskare att skaffa en privat prenumeration än använda forskningsbiblioteken tjänster. Hur får vi en forskningsinfrastruktur som är förenlig med mediebransch och upphovsrättsorganisationers intressen?
Medverkande:
Pelle Snickars, professor i digitala kulturer, Lunds universitetLina Samuelsson, litteraturvetare, Mälardalens universitet, Humtank
Kan humaniora bidra till en bättre inomhusmiljö?
Klimatomställningen ställer krav på våra bostäder och nya tekniska lösningar finns, men vad spelar det för roll om vi inte kan hantera dem? På vilket sätt kan tvärvetenskaplig forskning med fokus på både teknik och humaniora bidra till en bättre och mer klimatvänlig inomhusmiljö?
Nya bostäder är klimatsmarta med bättre ventilation och värmesystem och äldre bostäder renoveras, men få personer förstår fullt ut hur deras hem fungerar.
Medverkande:
Jonas Borell, universitetslektor, Lunds Tekniska HögskolaLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Hur skapar vi gränsöverskridande forskning?
Tvärvetenskaplig forskning och samarbeten mellan humaniora och teknologi är inte något nytt, men hur kan det bli verkligt gränsöverskridande?
Samhället förändras i allt snabbare takt genom stora rörelser såsom globalisering, urbanisering och digitalisering – processer som alla har både en teknisk och en mänsklig sida. Hur kan vi skapa jämbördiga forskningssamarbeten kring dessa frågor som tillför ny kunskap från båda sidor? Vad krävs för att humanister och teknologer ska mötas?
Medverkande:
Annika Olsson, professor i förpackningslogistik och rektor, Lunds Tekniska HögskolaLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Behöver den svenska lärarutbildningen genomsyras av ett tydligare bildningsbegrepp?
Under senare år har landets lärarutbildningar i allt högre grad kommit att utformas utifrån på förhand definierade mål. Vilken lärarutbildning behöver den svenska skolan?
Kritikerna har pekat på hur utbildningen av lärare i allt större utsträckning gjorts till en fråga om implementering, metod och teknik. Men vad skulle hända om lärarutbildningen också i högre grad tilläts genomsyras av ett tydligare bildningsperspektiv?
Medverkande:
Pontus Bäckström, utredningschef, Lärarnas RiksförbundAnders Persson, lärarutbildare, ordförande, Historielärarnas förening samt medlem i Humtank
Hellre ugglors sexliv än människors vardagsliv. Har humaniora en plats i vetenskapsjournalistiken?
Mycket av vetenskapsjournalistiken lutar åt naturvetenskap och tar upp nyheter som ligger långt från människors liv, såsom nya upptäckter i rymden och ugglors sexliv. Frågor som rör människan själv däremot – humanistiska ämnen – är satta på undantag. Kan det ändras eller är det för kultursidorna?
Vetenskapsjournalistiken anses ha en viktig roll som folkbildare. Men vilken vetenskap är det enligt redaktioner och medieaktörer som intresserar och därmed tillgängliggörs för allmänheten? Lyssnar man på och läser man vetenskapsjournalistik får man veta mycket naturen, men mindre om samhället. Behöver det vara så?
Medverkande:
Martin Tunström, politisk chefredaktör, BarometernLeif Runefelt, idéhistoriker, Södertörns högskola, verksamhetsledare Humtank
Humvaddå sa du? Varför är människors kunskap om humaniora så låg och vad betyder det för samhället?
Det har visat sig att många inte vet vad forskning inom humaniora är. Påverkar detta humanioras påverkan på samhällsutvecklingen?
Humaniora sägs vara en del av samhällsbygget, på samma sätt som till exempel medicin och naturvetenskap. Kunskap om människan och samhället är väsentlig, det är svårt att säga emot. Ändå har undersökningar visat att förtroendet för forskning inom humaniora är lågt och att många svenskar inte vet vad humanistisk forskning är och vad man ska ha den till. Vi behöver öka allmänhetens kunskap om vad detta, men hur kan vi göra det? Och vad kan orsaken vara till den låga kunskapsgraden?
Medverkande:
Martin Bergman, Vetenskap & AllmänhetLeif Runefelt, idéhistoriker, Södertörns högskola, verksamhetsledare Humtank
Behovet av historiska perspektiv – exemplet migrationsforskning
När migration belyses är det ofta frågor som handlar om här och nu som fokuseras. Hur kan historiska perspektiv berika såväl forskningen som debatten om migration?
Migrationsforskning fokuserar ofta på samtida migration till regioner och länder i väst, men migration och rörelse har alltid varit del av mänskligt liv. Globalhistoriska perspektiv kan därför berika debatten om migration genom att vidga de geografiska och tidsmässiga perspektiven, bidra till att förstå hur det förflutnas migranter är länkade till vår samtid, problematisera nationalstaten som utgångspunkt, och synliggöra migranten som aktör och människa.
Medverkande:
Christina Johansson, docent i Internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet, HumtankBetate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitetet, Humtank
Står forskningen i strid med upphovsrätten?
Digitaliserade källor är svåråtkomliga för den som vill analysera dem med digitala metoder. Ska en dators läsning likställas med en människas?
Nästan alla svenska dagstidningar är snart digitaliserade av Kungliga Biblioteket. Fler forskningsprojekt har initierats med ambitionen att utforska material med hjälp av digitala metoder men KB:s tolkning av upphovsrättslagen har inneburit att en stor del av materialet är ytterst svårtillgängligt utanför Stockholm. Vad hindrar materialet från att vara tillgängligt för forskare och ska forskning likställas med tillgängliggörande för allmänheten?
Medverkande:
Pelle Snickars, professor i digitala kulturer, Lunds universitetLina Samuelsson, litteraturvetare, Mälardalens universitet, Humtank
Medborgare som forskare – demokratisk möjlighet eller problem?
Frivilliga ur allmänheten utför forskningsarbete, men vad är fördelarna med medborgarnas gratisarbete, och vilket är egentligen priset? Vilka möjligheter finns det med sådan medborgarforskning och vilka är riskerna ur ett vetenskapligt så väl som ett samhälleligt perspektiv?
Allmänheten kan involveras i forskningsprojekt genom att till rapportera in observationer av växter eller djur, klassificera bilder, transkribera historiska dokument eller som i ett av de senaste projekten: transkribera Astrid Lindgrens stenograferade råmanus.
Medverkande:
Malin Nauwerck, litteraturvetare, Svenska barnboksinstitutet och forskningsledare för Astrid Lindgren-kodenLina Samuelsson, litteraturvetare, Mälardalens universitet, Humtank
Titta på film eller läsa en serie – kan det bidra till digital mediekunnighet?
Vi använder fler medier än någonsin – men vet vi alltid vad det är vi förmedlar?
Forskare som undersöker intermediala relationer mellan text, bild, ljud över mediegränser har länge fokuserat på konst och populärkultur, hur text och bild gemensamt berättar i tecknade serier eller hur filmadaptioner förmedlar och förändrar en romanberättelse. I ett digitalt mediesamhälle möter vi ständigt nya kombinationer av bild, text, ljud och information som förändrats av att det sprids mellan plattformar. Hur kan intermedial humanistisk forskning bidra till digital mediekunnighet?
Medverkande:
Beate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitetet, HumtankLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Hur skriver vi kvinnors historia?
Det är år hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i riksdagen, hur skriver vi deras historia? Vilka var aktörerna som gjorde det möjligt, och hur skriver vi deras historia? Hur har kvinnors berättelser dokumenterats, och vilka röster saknas?
År 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången rösta i val till riksdagen och ett år senare tog de första kvinnorna plats i den anrika församlingen. Parallellt blev kvinnor även formellt likställda med män i fråga om behörighet att inneha statliga tjänster inklusive juridiska yrken.
Medverkande:
Elsa Trolle Önnerfors, docent i juridik, Lunds universitetLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Påverkar svenskarnas beryktade naturkärlek deras engagemang för naturen?
Kan en kärlek till naturen leda till ett politiskt engagemang för den – och har det betydelse i Sverige, där den sägs vara ovanligt stor?
Det sägs att svenskarna är ett naturälskande folk. Föreställningen faller bland annat tillbaka på en nationalromantisk berättelse som formulerades kring förra sekelskiftet och den har idag stort genomslag i människors självbild. Humtanks Leif Runefelt diskuterar med David Thurfjell, religionshistoriker och författare till boken Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion, huruvida den romantiska kärleken till naturen också banar väg för ett politiskt engagemang för den.
Medverkande:
David Thurfjell, religionshistoriker, Södertörns högskolaLeif Runefelt, idéhistoriker, Södertörns högskola, verksamhetsledare Humtank
Riskerar Sverige sin språkkompetens?
Samtidigt som vi lever i ett alltmer globalt och mångkulturellt land studerar allt färre språk. Vad gör det med Sveriges språkkompetens?
I Humtanks rapport Humaniora i skolan uppmärksammas den språkkris som innebär att moderna språk väljs bort eller studeras i lägre utsträckning i den svenska gymnasieskolan. Vilka konsekvenser får det för skolan språkundervisning, för den högre utbildningen och för det svenska samhället? Och hur kan språkkrisen stoppas?
Medverkande:
Lina Samuelsson, litteraturvetare och medförfattare till rapporten Humaniora i skolan, HumtankAnders Persson, historiker, Högskolan Dalarna, Humtank
Finns det rum för bildning i den marknadsanpassade skolan?
Sverige har idag ett av de mest marknadsorienterade skolsystemen i världen. Riskerar vi att få en skola där bildningsperspektivet rationaliseras bort? Vad går förlorat när skolans fokus riktas mot den typ av resultat som går att väga och mäta?
I marknadsskolans spår följer ett ökat fokus på mätbarhet, utvärdering och kontroll. Vilka konsekvenser får det för undervisningen i våra skolor?
Medverkande:
Annika Hirvonen, skolpolitiska talesperson och gruppledare i Riksdagen, MiljöpartietAnders Persson, skolforskare, Högskolan Dalarna, Humtank
Behöver vi konst för att rädda planeten?
Det talas om förnybar energi, koldioxidskatt, grön teknologi, men vilken roll har konst och kultur för att hantera den ekologiska krisen?
Litteratur, konst, kultur och utbildning i humanistiska ämnen i skolan och högskola är mer än allmänbildande. De förmedlar också en kunskap som är avgörande i omställningen till ett hållbart samhälle. En vana att möta konst och kultur kan ses som kriskompetens. En kompetens för att möta det komplexa, okända, motstridiga blir en viktig tillgång för att hantera klimatkrisen eller kommande pandemier.
Medverkande:
Beate Schirrmacher, litteraturvetare, Linnéuniversitetet, HumtankMats Berglund, historiker, Stockholms universitet, Miljöpartiet
Har humaniora blivit en klassmarkör?
Breda utbildning av liberal arts-karaktär erbjuds vid allt fler svenska lärosäten, men vilka är studenterna som läser dem?
Inom liberal art-traditionen står humaniora och naturvetenskap i centrum och utbildningarna syftar till att stärka studenternas förmåga till kritisk analys och syntes, något som alltmer efterfrågas på en föränderlig arbetsmarknad. Men vilka är studenterna som söker sig dit? Har humaniora blivit en klassmarkör, eller rent av ett sätt att göra en klassresa?
Medverkande:
Moa Ekbom, fil.dr i Latin, Göteborgs universitetLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Behövs ett strategiskt tänkande för svensk humaniora?
Ny rapport pekar på att humaniora uppfattas ha en särställning som kan göra behovet av ett strategiskt tänkande kring dess uppdrag och samhällsfunktioner mer angeläget.
Samtalet rör Humtanks nya rapport om hur svenska lärosäten tänker strategiskt om humaniora. Humaniora ska både fostra demokratiska, anställningsbara och kritiska medborgare och producera ny forskning om människan och samhället. Samtidigt som svensk humaniora står ganska stark finns det alltid de som ifrågasätter dess värde.
Medverkande:
Leif Runefelt, idéhistoriker, Södertörns högskola, verksamhetsledare HumtankLina Samuelsson, litteraturvetare, Mälardalens universitet, Humtank
Hur kan humaniora bidra till att möta framtidens utmaningar?
Samverkan och tvärvetenskap har blivit ledord i forsknings- och utbildningspolitiken, men vad krävs för att lyckas med breda samverkansprojekt?
Det kommande decenniet står samhället inför stora globala utmaningar inom miljö och klimat, hållbar utveckling, migration, digitalisering och demografiska förändringar, frågor som alla rymmer en humanistisk dimension. Hur kan svenska universitet och högskolor möta dessa utmaningar och vad kan ett humanistiskt perspektiv tillföra?
Medverkande:
Erik Renström, rektor, Lunds universitetLovisa Brännstedt, antikforskare, Lunds universitet, verksamhetsledare Humtank
Observera att de två första kvartssamtalen från vårt Almedals-program tyvärr inte finns inspelade.
Anna Friberg 
Adam Hjorthén 
Gästskribent