Ny rapport från Humtank – humaniora i professionsutbildningar

Ska poliser, läkare och civilingenjörer läsa historia och skönlitteratur som del i sin utbildning? Blir de bättre i sin yrkesutövning av sådana studier? Kan studier inom humaniora till och med behövas för att uppfylla fastslagna lärandemål? Dessa frågor berörs i en ny rapport från Humtank som undersöker vilken roll humaniora spelar i professionsutbildningar som inte är humanistiskt kodade.

Humanistisk kunskap är viktig för utbildningar till yrken som kräver komplexa kunskaper. Så kan man sammanfatta ett av budskapen i den nya rapport, Humaniora i professionsutbildningar – kunskap för komplexa yrken, som presenteras av Humtank under Almedalsveckan. Men redan nu vill vi dela med oss av rapporten och några av dess resultat.

Humaniora i professionsutbildningar riktar ljuset mot professionsutbildningar som inte i första hand associeras med humaniora. I fokus står utbildningar till civilingenjör, läkare och polis – tre yrkesgrupper som är centrala för att hantera samtidens och framtidens samhällsutmaningar.

Rapporten bygger i huvudsak på en kvalitativ enkätundersökning med utbildningsansvariga för civilingenjörs-, läkar- och polisutbildningen vid ett drygt tiotal svenska lärosäten. Dessa utbildningar är inte renodlat teoretiska utan syftar till att förbereda studenter för ett praktiskt yrkesutövande. Vi har frågat utbildningsansvariga om deras studenter möter inslag av humaniora i sin utbildning, och i så fall varför det är viktigt och vad studenterna förväntar lära sig av detta. Om de svarade att humaniora inte var en framträdande del av utbildningen blev följdfrågan om detta var något de verkade för att utveckla eller inte. Vår diskussion av enkätsvaren kopplas till utbildningars övergripande lärandemål.

Eftersom de tre professionsutbildningarna har olika karaktär ser deras behov av humaniora olika ut. Gemensamt är dock att den förvärvade kunskapen ska användas i en samhällelig kontext och i mötet med människor, och det är här – på ett mer generellt plan – som värdet av humaniora inom professionsutbildningar framträder. Inom de undersökta utbildningarna bidrar humaniora med perspektiv som hjälper yrkesutövaren att se den individ som påverkas av beslut fattade i tjänsten. Humaniora gör det till exempel möjligt att navigera i komplexa existentiella frågor och interkulturella relationer, vilket är särskilt aktuellt för blivande läkare och poliser. I och med en snabb teknologisk utveckling, där ny teknik kan vara både precis och effektiv, finns också ett strategiskt värde i att ge plats åt humaniora – exempelvis för att dra lärdom av kunskaper om tidigare utvecklingar och innovationer. Detta är något som framträder som särskilt centralt för blivande civilingenjörer.

Humaniora som kunskapsområde är i varierande grad, och på olika sätt, integrerat i de professionsutbildningar som undersökts i denna rapport. Rapporten visar dock att denna integration kan och bör göras på ett mer övergripande och strategiskt sätt, så att det inte blir avhängigt enstaka individer vid utbildningarna att framhålla värdet av humaniora. Rapporten visar att detta är nödvändigt dels för att uppfylla programmens lärandemål, dels för att förbereda studenterna för en föränderlig och mångfacetterad arbetsmarknad.

Mot bakgrund av vad som framkommit i rapporten rekommenderar Humtank:

• att det på myndighetsnivå görs en systematisk genomlysning av professionsutbildningar i Sverige för att säkerställa att de svarar mot samhällets och arbetsmarknadens kompetensbehov.
• att humaniora, mot bakgrund av samtida och framtida samhällsutmaningar, ges en större tyngd och plats i professionsutbildningarna.
• att lärandemål om människans tänkande, görande och handlande tas på allvar inom professionsutbildningar, eftersom komplexa yrken kräver komplexa kunskaper. Ett sätt att göra detta på är att utbildningsansvariga granskar och vid behov reviderar utbildningsplaner.
• att strukturell hållbarhet byggs in i professionsutbildningarna, genom att de aktuella utbildningsprogrammen skapar långsiktiga former för humanistisk kompetensförsörjning.
• att lärosäten tillsätter resurser för att humanisters kompetens ska komma andra utbildningar än de traditionellt humanistiska till godo, samt för att underlätta rörlighet mellan humanistiska miljöer och professionsutbildningar. En möjlig väg för detta är genom samrekryteringar.
• att forskningsfinansiärer ges i uppdrag att avsätta medel för forskning med humanistiska inslag och perspektiv inom professionsutbildningarnas områden.