Kan ChatGPT tänka utanför sin box?

Sen AI-funktionen ChatGPT blivit nyhetsstoff har väl i princip varje tidning, tv-program och nyhetssajt publicerat en debattartikel om framtiden för den mänskliga kreativiteten. Två tankar, som mig veterligen inte vädrats, har slagit mig.

Att ChatGPT gett upphov till oro är inte konstigt. Vi lever i en tid som värdesätter upphov och äkthet extremt högt. Historiska jämförelser kan vara belysande härvidlag. Om en dylik funktion hade uppfunnits på, säg, 1500-talet tror jag inte det hade blivit lika mycket rabalder.

Vår tids enorma huvudbry kring, till exempel, att ta reda på vilka bevarade pjäser som Shakespeare faktiskt skrev, vilka han skrev tillsammans med andra dramatiker, och exakt vilka scener och rader som är hans i dessa samarbeten har upptagit mången litteraturhistoriker de senaste tvåhundra åren. Detta verkar vara extremt viktigt att reda ut för moderna forskare.

För Shakespeare själv och hans samtid tycks det knappast ha rört någon i ryggen. Även om just Shakespeare kanske stack ut i sin samtid genom att ha lite mer ambition att erkännas som en stor poet än de flesta av sina kollegor så tycks han ha skrivit otaliga pjäser tillsammans med en fyra-fem andra författare, och detta var snarare regel än undantag. Dessutom plagierades och piratkopierades det utan dess like. Shakespeare själv blev utsatt för det, och vaknade upp en dag 1599 till stor uppståndelse kring en nyutgiven diktsamling som han inte visste om att han hade skrivit, men som hade hans namn på försättsbladet. Tanken skulle sannolikt få dagens författare att rysa, om inte förfäras och skriva arga debattartiklar om vikten av upphovsrätt, men det är, trots allt, en ganska ung företeelse i historien.

Den andra tanken som slagit mig har att göra med det som många av de som skrivit om ChatGPT påpekat. Att de uppsatser eller svar som den producerar – i synnerhet när oroliga lärare ger den sina tentafrågor – uppvisar en ovilja att säga något kontroversiellt eller politiskt inkorrekt.

Om man som historiker ger den i uppgift att göra en tankelek och, som någon föreslagit, argumentera för varför det var rationellt att rösta på Hitler i Tyskland på 30-talet, så vägrar den att svara. En stor debatt kring robotens eventuella ”left-wing bias” har samsats om utrymmet med artiklar som hävdar att den är antingen rasistisk eller woke. Javisst, gäsp eller hur? Nåja. Men denna oäventyrlighet kanske kan vara till vår fördel?

För visst är det vår skyldighet som humanister tillika lärare att uppmuntra utmanande och äventyrliga tankar? Att tänka utanför boxen, som det heter med ett uttryck som numera knappast signalerar tänkande utanför boxen. För det vi måste komma ihåg är att ChatGPT trots allt är fast i sin box. Det är inte vi, och det måste vi använda till vår fördel.

Peter K. Andersson, lektor i historia vid Örebro universitet och medlem i Humtank.