Lund Humanities Village bygger en ny typ av mötesplats – där humanistisk forskning och utbildning kopplas samman med näringsliv, myndigheter och kreativa branscher på riktigt. Initiativet bygger på insikten att de största utmaningarna vi står inför är inte tekniska, utan mänskliga.
Tänk om studenter i humaniora hade mentorer från näringslivet, myndigheter samt kulturella och kreativa branscher – även när de läser fristående kurser och ännu inte bestämt vad de vill göra sedan.
Tänk om Alfa Laval eller Swedbank bedrev humanistisk forskning och bjöd in resten av näringslivet till seminarier om hur människor egentligen fattar beslut.
Och tänk om tekniklandet Sverige såg det som fullständigt naturligt att några av framtidens viktigaste innovationer kommer just från humaniora.
Det är i det ljuset jag tänker på Lund Humanities Village. Målet med Lund Humanities Village är att tillsammans med andra utveckla forskning, utbildning och samverkan inom en ny gränsyta. Att skapa nya rum för kunskapsutbyte mellan humaniora, näringsliv och samhälle. Att bygga en miljö där humanistisk kunskap tar större plats – inte bara i att tolka världen, utan i att forma den.
Ett mentorsprogram lanseras direkt, där mentorer också kommer att vara med och utveckla ”byn” vidare. Ett rapid response-program skapas – där våra forskare reagerar på dagsaktuella händelser. Ett antal av våra innovationer och samverkansprojekt visas upp för att stimulera andra att pröva den vägen. Kulturen blir också ett viktigt inslag.
Jag tror att samtal om humaniora och dess värde ofta leder fel. Det gäller både när humanister själva pratar om dessa frågor och när politiker eller näringslivsorganisationer gör det. Samtalen leder inte till att studenterna får användbar vägledning till arbetslivet utanför de mest etablerade spåren och inte heller får till exempel näringslivet information nog för att veta vilka kravprofiler de behöver skriva fram för att få tag i den kompetens de behöver för att hantera den snabba förändring av kunskapsprocesserna i kunskapsintensiva företag som förväntas. När vi talar om innovation tänker vi ofta på AI, medicin eller gröna industrier. Men de mest avgörande problemen vi står inför – också inom dessa fält – är inte tekniska, utan mänskliga, och de mest avgörande lösningarna borde humanister i större utsträckning bidra till. Jag tror att alla håller med om det, men varken våra studenter eller forskare får tillräcklig tillgång till de nätverk de behöver för att i samverkan med andra utveckla lösningarna.
Humaniora och humanistisk verksamhet behöver förflytta sig för att bidra fullt ut, närmare samhället och andra vetenskaper. Det förutsätter också en beredskap att formulera nya forskningsfrågor och utveckla utbildningar som är relevanta för vår tids utmaningar. Humaniora behöver göra tillsammans med andra.
Detta är ingen helt enkel förflyttning för en del. Vi är generellt sett skickliga på att råka skapa avstånd, gränser och hinder. Ibland är de avgörande och ytterst viktiga. Varje enskilt ämne och dess sedan decennier utformade kursstrukturer ruckar man inte på i första taget för att skapa en ny tvärvetenskaplig utbildning med andra. Ofta är hindren dock tillfälliga, praktiska och mer bekväma än nödvändiga. Om man bara lyckas skydda kärnan skulle vi kunna säga: nej, inte den här gången. Inte i det här sammanhanget. Den här gången kan vi bortse från invändningarna.
Humaniora är självklart där framtiden formas. Men för att komma dit måste vi ta nya initiativ. Vad jag vet finns det inget innovationsdistrikt som kopplar samman humaniora och innovation. Det är ganska egendomligt. Det hade varit lättare att hitta försök att sammankoppla innovation och konst, för att inte tala om ekonomi eller delar av samhällsvetenskapen. I helikopterperspektivet blir humaniora ofta stående lite för sig själv. Det har sina poänger – och sina uppenbara risker. Och samtidigt ljuger den bilden. Alla de människor från näringsliv och myndigheter jag möter ser kopplingarna, inte sällan har de själv erfarenhet av studier i humaniora, och även om de inte har det vill de gärna vara mentorer för våra studenter. Det gör att jag inte tror att steget alls är så långt att skapa en helt annan sorts mentorskap och coachning för våra studenter och yngre forskare och hitta samarbetsytor både inom forskning, innovation och samverkan med näringsliv, myndigheter samt kulturella och kreativa branscher.
Lanseringen av Lund Humanities Village äger rum den 8/5, och vi planerar för en Lund Humanities Village-dag den 24/11. Om ni har vägarna förbi är ni mycket välkomna.
För anmälan till lanseringen av Lund Humanities Village besök:
https://www.ht.lu.se/samverkan/lund-humanities-village/lansering-lund-humanities-village-8-maj-2026
Johannes Persson professor i teoretisk filosofi och dekan vid HT-fakulteterna vid Lunds Universitet.
Denna text är ett gästinlägg på Humtankar. Den har genomgått en redaktionell granskning av Humtank, men åsikterna är skribentens egna.
Erik Isberg 
Henrik Andersson