Meny
    Blogg

Anna-Malin Karlsson: Bildning och fördjupning kräver sammanhang

Idag finns många välutbildade humanister, få humanistiska professioner. Om vi låter behoven styra och tror på humanistiska ämneskunskaper kanske vi i framtiden har en rad nya utmaningsdrivna humanistiska yrken, skriver Anna-Malin Karlsson i det första gästinlägget i serien HUMANISTISK UTBILDNING ÅR 2040. En prototypisk humanistisk utbildning består av enstaka kurser, ihopsatta efter individens intresse. En…

    Blogg

Forskningens samverkan måste mätas brett

Regeringen betonar vikten av samverkan i sin nya forskningsproposition. Det är ett tveeggat svärd för humanister, som av tradition varit aktiva i det offentliga samtalet, men har mindre andel samverkan med företag och myndigheter, skriver Humtanks talespersoner Fanny Forsberg Lundell och Jonas Harvard. Med sin nya forskningspolitiska proposition (2016/17:50) stakar regeringen ut vägen för de…

    Blogg

Se Humtanks båda seminarier från Bokmässan 2016

Nu finns panelsamtalet ”Hur mår nordisk humaniora?” och inslaget på Forskartorget ”Fri från tryck” att se i sin helhet i Humtanks Youtube-kanal. Klicka och kolla, dela och reagera! Vi talar av uppenbara skäl ofta om humanioras utmaningar och värde. Men vilka är egentligen grundförutsättningarna för att lösa dessa utmaningar och tillhandahålla värdefull kunskap i samhället?…

    Blogg

Migration, humaniora och den kvalitativa metodens fördelar

Vi ska inte underskatta de kunskapsbidrag som kommer från kvalitativ metod i humanistisk forskning, exempelvis samtalsanalys. Samtalet är ett laboratorium för studiet av mänskliga beteenden. Genom att djupstudera samtal som förs av personer med migrationsbakgrund kan vi lära oss åtskilligt om kulturmöten, värderingar och integration, skriver Humtanks Fanny Forsberg Lundell. Under Bokmässan fick jag möjlighet…

    Blogg

Kulturarvet och illusionen om politisk korrekthet

av Anna Sofia Rossholm   I dag har utredningen om världskulturmuseernas framtid lämnats över till regeringen. Arbetet har omgärdats av farhågor och kritik. Ett flitigt delat exempel är en debattartikel i Svenska dagbladet där Ola Wong riktar in sig på frågan om kulturarv och museipolitik. Wong menar att det sker en stark politisering av kulturarvet…

    Blogg

Humanistisk kunskapsspridning behöver bättre infrastruktur

Samverkan och kunskapsförmedling behöver knytas starkare till lärarens och forskarens vardagliga arbete och få en tydligare plats i tjänstestrukturer. När det kommer till nya former av kunskapsspridning kan inspiration hämtas från ambitiösa projekt som The Conversation, skriver Humtanks Jesper Olsson, som också är en av författarna till den nyutgivna rapporten Kunskapens nya rörelser. Frågan om…

    Blogg

Hur kan humaniora möta klimatförändringarna?

Den stora och komplexa frågan i rubriken var också titeln på ett samtal jag förde med en kollega på bokmässan i Linnéuniversitetets monter. Mitt svar var påverkat av en bok jag nyligen läst, nämligen The Shock of the Anthropocene: The Earth, History and Us, skriven av de franska historikerna Christophe Bonneuil och Jean-Baptiste Fressoz. Först…

    Blogg

Möt Humtank på och utanför Bokmässan

På torsdag börjar årets bokmässa och då finns givetvis vi i Humtank på plats. Möt oss där! Humtank gör två större egna insatser på Bokmässan: På torsdagen kl. 12.35 håller Humtanks Jesper Olsson och Jonas Ingvarsson ett samtal på Forskartorget, ”Fri från tryck”. Välkomna att lyssna till ett inspirerande samtal om problem och möjligheter med…

    Blogg

Vem får #Humtankpriset2016?

Vem har synliggjort humaniora bäst? Nominera den personen till #Humtankpriset2016! Humtank arbetar för att stärka humanisters samverkan och det som tidigare kallades ”tredje uppgiften”. Vi vill att humanioraforskare ska få bättre möjligheter att sprida sina resultat, kommunicera med allmänheten och samarbeta med aktörer utanför akademin. Som ett led i denna strävan har vi instiftat Humtankpriset….

    Blogg

Se Humtanks panelsamtal från Almedalen 2016

Humtanks panelsamtal från Almedalen 2016 kan nu ses på nätet. Vi hade en lång rad aktiviteter i Visby i år, som framgår av det digra programmet. Efter att Humtank i somras släppt sin första rapport, Humanioras pris och värde: resurser och utbildningskvalitet, följde vi upp ämnet med ett panelsamtal i Almedalen. Helen Fuchs representerade Humtank…

    Blogg

Kunskapsföraktet en utmaning för beslutsförfattare

FANNY FORSBERG LUNDELL   Nu pågår Almedalsveckan där Sveriges beslutsfattare inom politik och näringsliv samlas. Humtanks Fannys Forsberg Lundell skriver om vad hon tycker att dessa borde fundera särskilt på – och ta itu med när sorlet i Almedalen tystnat. Grundläggande färdigheter som att läsa, skriva, sortera information och tolka den lever farligt idag. Att råda bot på detta…

    Blogg

Vad gjorde du 1992? Eller: HÄR ÄR HUMTANKS FÖRSTA RAPPORT!

Jonas Ingvarsson Hur var livet 1992? Någon som kommer ihåg? Låt mig friska upp ditt minne: Mobiltelefoni 1992: Ericssons nya modell, GH172, också kallad Olivia, fungerar över det nya GSM-nätet (det första digitala nätet, introducerat samma år) och väger 440g. Det går att skicka textmeddelanden, men det dröjer en fem-sex år innan utnyttjandet av denna…

    Blogg

Vad gjorde du 1992? Eller: HUMTANKS FÖRSTA RAPPORT ÄR HÄR!

VAD GJORDE DU 1992? Jonas Ingvarsson Hur var livet 1992? Någon som kommer ihåg? Låt mig friska upp ditt minne: Mobiltelefoni 1992: Ericssons nya modell, GH172, också kallad Olivia, fungerar över det nya GSM-nätet (det första digitala nätet, introducerat samma år) och väger 440g. Det går att skicka textmeddelanden, men det dröjer en fem-sex år…

    Blogg

En norsk vändpunkt?

Humtank fortsätter bevaka humanioras ställning i de övriga nordiska länderna. Den senaste utredningen av den norska så kallade Produktivitetskommisjonen har synpunkter på i vilken riktning forskningen ska drivas när oljerikedomarna tar slut. Fel synpunkter och fel riktning, tycker Marie Cronqvist. När jag var barn florerade en norgehistoria som gick ungefär såhär: ”– Varför sticker norrmännen…

    Blogg

Den svåra men viktiga internationaliseringen

Fler svenska humanister och samhällsvetare borde ges möjlighet att tillbringa en längre tid vid ett utländskt lärosäte. Det skulle förbättra kvaliteten i forskning och undervisning och stärka internationellt nätverkande. Men en minst lika viktig vinst är att en gästvistelse i utlandet ger nya perspektiv på och insikter om samhället i stort, skriver Humtanks Jesper Enbom…

Humtank i sociala medier