Svenska kyrkan går till val 21 september – var är humanioran?

Svenska kyrkan ansvarar för tusentals historiska byggnader och föremål, anställer många humanister och samlar otaliga människor kring aktiviteter med humanistisk anknytning. På söndag 21 september avgörs vilka som kommer att ingå i kyrkans ledande organ under de närmaste fyra åren. Vilken plats får humaniora i den kyrkliga valrörelsen?

En läsning av de olika nomineringsgruppernas valmanifest visar att ”kultur” är en viktig fråga inför 2025 års kyrkoval. Alla de större nomineringsgrupperna nämner kultur i olika konstellationer i sina programförklaringar. Man är i princip överens tvärs över det politiska spektrat om att kyrkans materiella och immateriella kulturarv ska värnas; i synnerhet när det gäller vården av kyrkans byggnader är samsynen stor.

Hur ska då kyrkans omsorg om kulturarvet ta sig uttryck rent konkret? I allmänhet är valmanifesten tämligen svävande på den punkten. Kyrkomötets största grupp med närmare 28 procent av rösterna i 2021 års val, Socialdemokraterna, vill att kyrkans ideella kultur- och musikverksamhet ska ”stimuleras” och kulturarvet ”värnas”. Kyrkomötets näst tyngsta grupp, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) önskar att den ömsesidiga aktningen mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner bör ”stärkas”. Centern (C), kyrkomötets tredje största grupp, vill att kyrkan ska vara en plats där kulturuttryck som musik, konst och litteratur ”lever och utvecklas”.

Skarpare formuleringar är mer sällsynta. En fråga där nomineringsgrupperna är relativt tydliga är utbildningen av kyrkomusiker. Här vill Socialdemokraterna se till att utbildningsplatserna är tillräckligt många, medan Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK) vill ”säkra” kyrkomusikerutbildningen. Öppen kyrka (ÖKA) vill att alla församlingar ska kunna erbjuda undervisning i orgelspel – något som skulle bredda arbetsmarknaden för musikpedagoger på klaviatur märkbart, med tanke på att Svenska kyrkans församlingar är nära 1300 till antalet.

När det gäller utbildningsfrågor i övrigt trycker POSK på att kyrkan ska utbilda sina frivilliga i största allmänhet, medan Borgerlig Kristen Samverkan (f.d. Borgerlig samling) vill att kyrkan ska prioritera rekrytering och utbildningar ”som rör församlingarna som kulturbärare”. ViSK vill att kyrkans anställda ska utbildas i frågor om hbtqia+ och våld i nära relationer.

Av de sju nomineringsgrupper som för närvarande har flest ledamöter i Kyrkomötet (Socialdemokraterna, POSK, C, Borgerligt alternativ, Sverigedemokraterna, ViSK och ÖKA) går Sverigedemokraterna till val med den klart mest omfattande kyrkliga utbildningspolitiken. I valmanifestet ”En stolt och svensk kyrka!” utgår man från att ”Sverige är en sekulär stat, men inte en sekulär nation.” Kunskapen om Sveriges kristna kulturarv är dock låg, särskilt bland många barn och ungdomar, och Svenska kyrkan borde därför ta initiativ till ett nationellt kyrkohistoriskt museum och därtill sätta samman en kyrklig kulturkanon för spridning i sociala medier och i skolor, anser SD.

Humanistisk forskning nämns inte explicit i något av de större nomineringsgruppernas valmanifest. Men om det kyrkliga kulturarvet ska värnas och kultur- och musikverksamheten utvecklas – vilket alla de större nomineringsgrupperna är överens om – behövs humanistisk kunskap. På frågan ”var är humanioran i 2025 års kyrkoval?” är svaret: överallt.

Hanna Enefalk, docent och lektor i historia vid Karlstads universitet samt medlem i Humtank