Tankesmedjan Humtank är nyss hemkommen från Bryssel, som varit slutmålet för 2023 års studiebesök. I detta inlägg – det första sedan forumet uppkallats Humtankar – avlägger verksamhetsledarna en kort rapport från resan.
Humtank har varit i Bryssel, en kunskapspolitisk nod men också – och detta skadar ju inte – vackra parker och katedraler, dyr men god choklad, Kwak och moules-frites. Resan var en viktig energikick inför det arbete vi har framför oss. Tankesmedjan var i Bryssel också för en handfull år sedan, men som politiskt centrum är staden så pass viktig att varje generation av ledamöter bör åka – så resonerade åtminstone vi. Det är dessutom en fin stad: ett arkitektoniskt myller av stilar från modern, teknisk design i de politiska maktkvarteren till storslagen gotisk stil i gamla stan – däremellan jugend-, art déco- och barockbyggnader samt tämligen anspråkslösa våffelstånd.
Vårt första stopp denna gång var European Alliance for the Social Sciences and the Humanities, en medlemsfinansierad organisation med mål att värna humsam-områdets intressen i EU:s forskningspolitik. I praktiken innebär detta att skapa en gemensam röst, som kan höras i sorlet från dem som handlar om mer prioriterade forskningsområden. Vi samtalade med organisationens ledare, Gabi Lombardo, som har gedigen erfarenhet av europeisk forskningspolitik och som berättade hur EU:s stora ramprogram Horizon Europe år 2014 inte nämnde humaniora och samhällsvetenskap. Idag är läget annorlunda och ämnena är representerade i nuvarande program, men mycket arbete återstår. Humtank är medlem i organisationen. Till skillnad från andra länder är emellertid inga svenska lärosäten eller fakulteter medlemmar i EASSH. Gabi Lombardo uppmanade oss att göra vad vi kan för att förändra det.
Efter lunch besökte vi Lärosäten Syds Brysselkontor, där Caroline Sundberg tog emot oss. Lärosäten syd är en sammanslutning av lärosäten, som samarbetar inom frågor om utbildning, forskning, administrativa funktioner och samverkan med det omgivande samhället. Anslutna lärosäten är Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitet, Lunds universitet, Malmö universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Brysselkontoret är samarbetets röst i Europa. Caroline Sundberg berättade om deras verksamhet och vi berättade om vår och vi skildes åt med förhoppningar om fördjupade diskussioner framgent.
Den andra dagen besökte vi Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel (Sweri), som drivs av Vetenskapsrådet och Vinnova. Vi diskuterade här gemensamma mål och ingångar med Isabella Ismail, Ann-Mari Fineman och Ellenor Devine. Sweri verkar för svenska intressen särskilt inom EU:s ramprogram, vars efterföljare Horizon Next just nu får sina konturer. Vi från Humtank presenterade vår verksamhet, med förhoppningen att såväl svenska som europeiska aktörer ska förmå inse humanioras värde lika bra som man redan gör på andra håll. Dagen avslutades med ett sammanträde för Humtanks ledamöter. Stort tack till Sweri, som generöst lånade ut sitt mötesrum till oss.
Några humtankar: Vad tar vi med oss?
I och med Brysselresan har vi fått tillfälle att väva samman våra insikter om humaniorastrategier i Sverige med motsvarande frågor i Europa.
En insikt är att europeisk forskningspolitik framstår som betydligt mer trögrörlig än sin svenska motsvarighet, vars snabba kast speglar olika regeringars prioriteringar. Detta förhållande är fullt begripligt med tanke på att det europeiska sammanhanget är så pass stort att nya riktningar tar tid att staka ut. Tonvikten på utmaningsdriven forskning torde bestå.
På så sätt kan man tänka på svensk forskningspolitik, där visionsbegreppen kan bytas ut under ett fåtal år, som ett system där kontinuitet vore ett välkommet bidrag. Men man kan också tänka på det systemet som flexibelt eller agilt, som Ann-Mari Fineman uttryckte det, där utrymmet att påverka är mer fördelaktigt.
I den utsträckning detta utgör en skillnad är mycket annat sig tämligen likt. Såväl i Sverige som i Europa forskar humanister om sådant som intresserar och engagerar människor. Trots det kvarstår utmaningen att öka humanioras synlighet och deltagande i projekt som har en humanistisk dimension och det pedagogiska problemet att artikulera vad humanioras bidrag är. Ofta förstår inte politiker och beslutsfattare kopplingen mellan humanistisk kunskapsproduktion och samhällsbygge och -förändring. Vi måste själva bli bättre att tydliggöra just detta, så att den sortens kunskapseffekter framträder tydligare i de prioriteringar som exempelvis Horizon Next ska bygga på. För att ta ett exempel: inom Horizon-programmen ingår ett antal så kallade missions. Ett av dessa är att minska dödligheten i cancer, vilket i sin tur leder till att fler lever med cancer. Här hade humaniora kunnat komma med viktiga bidrag om hur det är, och skulle kunna vara, att leva med en sjukdomsdiagnos.
Ett starkt budskap som har förmedlats genom alla möten är att någorlunda relaterade intressen blir starkare tillsammans. Alla söker samarbete och allianser, för att på så vis bli en större spelare med en gemensam röst. För EASSH handlar det om för samman humanioras och samhällsvetenskapernas talan, eftersom båda områdena är så små att de behöver varandra. För Lärosäten Syd är ligger förstås vinsten för de ingående lärosätena i samordning inom en kunskapspolitiskt sammanhållen region, där just gemensamma intressen och utbyten väger tyngre än inbördes konkurrens. För Sweri ligger värdet med allianser i att kroka arm med regioner – exempelvis Baltikum – som ett sätt att lyfta fram Sverige som en del av något större; Vinnovas fokus ligger på innovation, VR:s på grundforskning.
Humtank hoppas att vi under resan väckt tankar om att också humaniora har innovationer vars verkningar troligen varit mer djupgående i de nordiska länderna än vi för närvarande förstår. Med det sagt har både humaniora och Humtank goda skäl att skapa oväntade allianser. Detta tar vi med oss. I vilka frågor sammanfaller exempelvis humanioras problembeskrivningar, exempelvis kring språklig kompetens, med näringslivets? Vilka nationella aktörer finns där samarbeten framgent – exempelvis kring vetenskapsförmedling – vore givande? Humtanks kontakter med andra aktörer är täta, men förbättringspotential finns alltid.
Lovisa Brännstedt och Linus Salö, verksamhetsledare för Humtank.
Gästskribent