En forskningspolitik för humaniora – ny rapport från Humtank

Humanistisk forskning utgör en bärande del av vår förmåga att hantera utmaningar inom AI, klimat, demokrati och säkerhet. Samtidigt saknar Sverige en forskningspolitik skapad för humanioras villkor. En ny rapport från Humtank presenterar tio förslag på förändringar för en stark humanistisk forskning.

Tankesmedjan Humtank släpper idag rapporten En forskningspolitik för humaniora. Behovet av en sådan rapport kan tyckas förvånande. Svensk forskningspolitik bör rimligtvis vara kalibrerad på ett sätt som gör att alla vetenskapsområden kan utvecklas efter sina specifika förutsättningar. Men så är idag inte fallet. Till skillnad från nuvarande forskningspolitik tar rapporten inte sin utgångspunkt i STEM-disciplinernas praktiker och karriärvägar, utan utgår från den svenska humanistiska forskningens behov och styrkor.

I rapporten presenteras tio rekommendationer utformade för att göra svensk humaniora så bra som möjligt. Förslagen rör forskningsfinansiering, kunskapsberedskap, infrastruktur, internationalisering och samverkan. Flertalet av förslagen har en räckvidd som går bortom humanistisk forskning och är fördelaktiga för forskarsamhället i stort.

Tillsammans stakar rekommendationerna ut en forskningspolitisk framtid där forskare tar ansvar för samhällets utmaningar, och där olika discipliner tillåts bedriva forskning utifrån sina behov och kompetenser.

Humtank rekommenderar att:

1. ersätta ineffektiv konkurrensprövning med professionell tillit som vägledande princip för forskningsfinansiering, understött genom höjt basanslag.
2. säkerställa att externa forskningsmedel är fria forskningsmedel.
3. minska de systemkostnader som urholkar svensk humanistisk forskning, inklusive att reducera hyreskostnader, slopa produktivitetsavdraget och reformera ersättningsbeloppet för undervisning.
4. införa ett flexibelt verksamhetsanslag som en tredje budgetkategori i basanslaget för finansiering och forskning och högre utbildning.
5. bredda forskningsinfrastruktur till att täcka icke-disputerad personal och icke-akademiska institutioner.
6. tydliggöra universitetens roll som beredskapsmyndigheter och lyft kunskapsberedskap som en avgörande del av deras samhällsuppdrag.
7. införa forskningsutlysningar som främjar flexibel internationell mobilitet.
8. utarbeta en policy för mottagande och inkludering av internationella forskare.
9. införa samverkanslektorat som personalkategorivid svenska lärosäten.
10. införa tre centrum för tvärvetenskaplig samverkan, där forskare under tidsbegränsade vistelser kan arbeta med fria och tvärvetenskapliga forskningsfrågor.

Rapporten bygger på övertygelsen att Sverige bara kan bli en stark kunskapsnation som står redo för framtidens utmaningar om forskningspolitiken inkluderar humaniora och om den utformas efter humanioras villkor.

En forskningspolitik för humaniora kommer att presenteras och diskuteras vid ett rapportsläpp på Almedalsveckan tisdag 23 juni 2026.

För att ladda ner den aktuella rapporten klicka här.