Meny
    Blogg

Bara tomma ord? Språkvetenskapliga perspektiv på värdegrundstexter

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…

    Blogg

Coronakrisens tidsskalor

I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…

    Blogg

Vad kan science fiction lära oss om pandemier?

Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…

    Blogg

Historiska perspektiv på svensk krisberedskap

Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…

    Blogg

Humanistisk kunskap och pandemier

Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med.  Mer än någonsin befinner vi människor här…

    Blogg

SKBL 2.0 är på väg

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades våren 2018 och samma år belönades Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson med Humtankpriset för sitt arbete med att synliggöra kvinnor och deras insatser i svensk historieskrivning. Nu har ytterligare medel erhållits för att fortsätta detta viktiga arbete och Maria Sjöberg berättar i detta blogginlägg om det fortsatta arbetet. För ett och…

    Blogg

”The Centre Must Fall”: Tankar om global humaniora

På Humtanks blogg har det tidigare rapporterats om det framväxande forskningsfältet History of Humanities. I det här gästinlägget ger Hampus Östh Gustafsson en skildring av de diskussioner som nyligen fördes om fältets globala möjligheter och utmaningar vid en konferens i Kapstaden. Sydafrikas konfliktfyllda historia gav en särskild inramning och det visade sig snart att det…

    Blogg

Humanioras nya berättelse: Om vikten av att synliggöra den ”dolda humanioran”

Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…

    Blogg

Att relevantgöra humaniora

Humtank har fyllt 5 år och firade detta med ett evenemang i november på Medelhavsmuseet i Stockholm. Efter fem år i forskningspolitiken har tankesmedjan Humtank blivit en naturlig samtalspartner när det gäller att lyfta det humanistiska perspektivet i de stora samhällsfrågorna. En central och ständigt återkommande fråga har förstås varit humanioras roll och relevans i…

    Blogg

Dålig hum om humaniora måste tas på allvar

Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den…

    Blogg

Stanna och läs! Torborg i Åsle och antiken.

Nyligen kom beskedet att Skolverket drar tillbaka sitt förslag att stryka den äldre historien ur kursplanen i historia för grundskolan. Förslaget möttes omedelbart av häftig kritik och har debatterats flitigt ur en mängd infallsvinklar. I ett gästinlägg på Humtankbloggen reflekterar Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet om förslaget, debatten och antikens komplicerade roll…

    Blogg

Den svårflirtade humanisten

Finns det anledning för humanistiska forskare att kliva fram som en tydligare aktör inom forskningsområden som hittills legat utanför vårt synfält? I dagsläget pågår ett aktivt arbete för att inkludera humanistisk kompetens inom en rad olika områden, samtidigt som stödenheter och finansiärer ofta uppfattar det humanistiska forskarkollektivet som en grupp som är svår att nå…

    Blogg

Umanista – pedagogisk utveckling för lärare i humaniora

Hur ser förutsättningarna ut för universitetslärares pedagogiska utveckling? Har vi lärare möjlighet att lära av varandra? På humanistiska fakulteten vid Umeå universitet pågår ett nyligen startat pedagogiskt utvecklingsprojekt, Umanista. Målet är att skapa en flexibel, öppen, kontinuerlig och kollegial form av högskolepedagogisk kompetensutveckling. Umanista kom till som en respons på problemet att många universitetslärare inte…

    Blogg

Om gränsöverskridande humaniora – och kringresande mästare

De humanistiska ämnena bär på gränsöverskridande drag. Man bör därför vara uppmärksam på möjligheter att överbrygga traditionella disciplingränser som kan öppna upp för oväntade perspektiv på den egna forskningen. Det skriver Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik i ett gästinlägg på Humtankbloggen.  Man kan bli mästare där man står, men även en mästare som…

    Blogg

Humaniora i antropocens tidsålder

Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…

Humtank i sociala medier