I höstas mottog Ylva Byrman, Susanna Karlsson, Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist årets Humtankpris för sina insatser i radioprogrammet Språket som sänds i P1, Sveriges Radio. Inför de stundande helgerna och ledigheten tipsar Humtank om sina Språket-favoriter att lyssna på. Att humaniora är både intressant och viktigt är självklart, Språket visar att det också kan vara riktigt underhållande!
Sari Nauman fascineras av den uppfinningsrikedom som finns när människor försöker kommunicera och drogs därför till Världens konstigaste språk där språkexperterna bland annat diskuterar språk som helt består av toner eller visslingar.
Efter att ha försökt förklara för utländska kollegor att han minsann inte glidit in i akademin på en räkmacka, vägrar ge igen för gammal ost, och ibland kanske har fallit mellan stolarna, fastnade Adam Hjorthén för Metaforerna som ständigt missförstås vilket sätter fingret på en rad kulturella egenheter.
Som tidigmodern historiker har Dorothée Goetze bara tillgång till skriftliga källor på mer eller mindre standardiserade språk, men hur talade egentligen människorna? Hon uppskattade därför avsnittet Rikssvenska – språket som ingen talar eller tycker om.
Enligt Hanna Söderlund går lucktexter före lucköppning i juletid, och eftersom grammatik är något av det roligaste hon vet, tilltalades hon av Rolig svår grammatik – från kongruensböjning till syntaxuppror.
För Jenny Bonnevier som forskar om klimatfrågor var Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer ett utmärkt exempel på när humanistisk kunskap ger ny förståelse av det vi oftast tänker på som naturvetenskapliga frågor.
Pronomen har för Karolina Enquist Källgren gått från att på högstadiet framstå som något av det tråkigaste man kan ägna sig åt till att nu utgöra ett av de största språkliga mysterierna. Hon njöt därför särskilt av Pronomen – svenskans krångligaste ordklass.
För historiker är det ibland svårt att vara i takt och klang med samtiden. Anna Friberg uppskattade därför Så pratar du med generation alfa, ett avsnitt som var lit, No Cap.
Som filosof centreras mycket av Henrik Anderssons arbete kring språk då det är vad människor använder sig av för att närma sig den yttre världen. Han fastnade därför för Hur definierar du ordet bröst? som fokuserar på en viktig del av filosofens värv: att definiera.
Med ett långt intresse för teknik- och mediehistoriska frågor drogs Erik Isberg till Er röst är otänkbar för radio som behandlar frågan hur språkideal i radio och tv har förändrats över tid.
Med dessa rekommendationer önskas alla läsare av Humtankar en god jul och ett gott nytt år!
Gästskribent