I mörkaste medieskugga pågår spelet kring EU:s nästa forskningsbudget, som föreslås landa på 175 miljarder euro och kommer att gälla åren 2028–2034. Sverige har betonat att samhällsvetenskap och humaniora måste inkluderas i budgetens skrivningar. Men var står humaniora i förhandlingarna just nu?
EU:s program för forskningsfinansiering har under de senaste fyrtio åren blivit alltmer välfinansierade. Det nuvarande programmet ”Horizon Europe” fick en budget på över 95 miljarder euro; den nu planerade fortsättningen av ”Framework Programme for Research and Technological Development 10” (FP10) föreslås få 175 miljarder.
EU:s forskningsbudget är inte bara viktig för att det handlar om reda pengar. Finansieringsprogrammet ger dessutom en definition av vad som är viktig och önskvärd forskning. Vi kan räkna med att definitioner och prioriteringar från FP10 kommer att sippra ner i den nationella forskningspolitiken.
Redan nu har FP10 organiserats i fyra ”pelare”:
- Excellent vetenskap (Excellent Science)
- Konkurrenskraft och samhälle (Competitiveness and Society)
- Innovation (Innovation)
- Utvecklandet av Europa som forskningsregion (European Research Area)
Ett problem för humaniora är att engelskans science bara betyder naturvetenskap. För att få med samhällsvetenskap och humaniora krävs ett tillägg: ”science… and social sciences and humanities”. Behovet av fem extra ord är olyckligt eftersom en stressad EU-kommissionär (enligt en insatt källa på plats) har ”the attention span of a bird”.
En av de viktigaste humanistiska intresseorganisationerna i Bryssel – European Alliance for Social Sciences and Humanities – ser risken att samhällsvetenskap och humaniora som helhet kan komma att hamna inom den minsta nischen i FP10, det vill säga inom ”samhälle” i pelare II. För Sveriges räkning signalerade emellertid utbildningsdepartementet redan i juli 2024 att EU:s forskningsagenda måste lägga särskild vikt vid samhällsvetenskap, humaniora och policyrelaterad innovation. ”Detta är nödvändigt för att möta komplexa utmaningar såsom klimatförändring och digital omvandling.” Utbildningsdepartementet uppmärksammade också vikten av jämställdhet inom forskning och innovation, både för rättvisans och forskningskvalitetens skull. Man uppmanade därför EU att fortsätta ansträngningarna att inkludera genusfrågor i forskningen som helhet: ”Continue the efforts on gender mainstreaming as a central and horizontal principle in research and innovation.”
För framtidens forskning i Sverige och resten av EU är det av största vikt att humaniora inkluderas i samtliga pelare i EU:s nästa forskningsbudget. Excellent vetenskap, konkurrenskraft och innovation existerar inte i isolation från kultur, historia och religion. Om kunskapsutvecklingen ska hålla jämna steg med de många och snabba förändringar vi kan förvänta oss i världen under perioden 2028–2034 har forskningen inte råd att bortse från den mänskliga faktorn.
Hanna Enefalk, docent och lektor i historia vid Karlstads universitet samt medlem i Humtank
Humtank 
Gästskribent