Hur mäter vi humanioras ”impact”?

För att mäta humanioras värde behövs en breddad förståelse av områdets genomslagskraft och betydelse. I ett skriftligt underlag presenterar Humtank ett antal exempel på sådana relevanssammanhang. Tillsammans med tvärvetenskaplig forskning om samhällsproblem visar exemplen att Sverige behöver en stark humanistisk kunskapsberedskap.

Vetenskapsrådet producerar var fjärde år en forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap, framtagen av Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. I år har Humtank fått möjlighet att inkomma med ett underlag som stöd i detta arbete. Underlaget presenterar humanioras utveckling och relevans, tillsammans med en diskussion kring hur humanioras värde kan utvärderas på ett för vetenskapsområdet rättvisande sätt.

Dokumentet Humanioras relevanssammanhang finns att ladda ner här. I underlaget belyser vi sammanhang där humanistisk forskning är oumbärlig, och pekar på fältspecifika sätt att mäta eller artikulera genomslag. Vi presenterar också en lista på samtida och historiska exempel – rörande bland annat skolan, propaganda och desinformation, kris och krig, AI, hälsa och klimatförändringar – som kan användas för att argumentera för olika typer av humanistisk relevans.

Relevanssammanhang kan förstås på två sätt. Dels bör den svenska humanistiska forskningen ha förutsättningar att bidra till den humanistiska forskningsfronten, vilket i hög grad innebär att bidra till olika internationella sammanhang inom enskilda humanistiska fält. Dels kan humanioras relevans mätas i relation till den roll som såväl forskningsresultat som fältspecifika färdigheter spelar i samhället. Det är därför viktigt att en hållbar forskningspolitik svarar mot båda dessa dimensioner: att den å ena sidan stöttar forskning som adresserar samhällsproblem, och å andra sidan stöttar grund- eller spetsforskning.

En viktig poäng är att ett hållbart samhälle kräver kunskapsberedskap. Eftersom vi inte kan veta vilka vetenskapliga problem eller samhällsutmaningar som möter oss i framtiden, så måste vi ha breda satsningar på en mängd forskningsfält. Det är alltså inte forskning som instrumentellt svarar mot samhällets nuvarande behov, utan som utvecklar vetenskaplig kunskap baserat på frågor identifierade av forskarsamhället självt, även i tider där dessa forskningsresultat inte omedelbart efterfrågas. Betydelsen av detta har på senare år aktualiserats inte minst i relation till Covid 19-pandemin och kriget i Ukraina.

Publiceringskulturen inom humaniora är präglad av bibliodiversitet och mångfald, vilket medför att den humanistiska forskningens värde bara delvis är mätbar i forskningspublikationer. Vid sidan av en snävt bibliometrisk definition av relevans vill vi därför också lyfta fram betydelsen av att betrakta humanioras genomslagskraft i samhället. Denna genomslagskraft behöver mätas via olika mått på hur forskningen används, upptas och får konsekvenser i samhället. Som Humtank betonat i tidigare rapporter bör detta till exempel göras genom ett breddat samverkansbegrepp som också innefattar forskningskommunikation.

Adam Hjorthén och Karolina Enquist Källgren, Verksamhetsledare för Humtank