Historiker för ett demokratiskt samhälle

Som statliga myndigheter vilar svenska universitet och högskolor på den statliga värdegrunden som explicit lyfter demokratin som en av sina principer. I universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag ingår att bidra till det demokratiska samhället. I Tyskland har ett historikernätverk nu valt att ta steget utanför akademin för att leva upp till sitt demokratiska ansvar. Ett av många exempel som illustrerar att humanistiska kunskaper är omistliga i tider då demokratin utmanas.

Förra mars landade ett mejl från en kollega i min inkorg. Ett nytt nätverk skulle grundas i Tyskland: Historiker*innen für eine demokratische Gesellschaft (historiker för ett demokratiskt samhälle).

Vad hade hänt?

I Tyskland kan samma utveckling observeras som i andra länder: Sedan fler år tillbaka har de offentliga och politiska diskussionerna kring genus, lika villkor, klimatförändring och andra teman blivit allt skarpare. Något som också lärare, forskare, medarbetare i museer, bibliotek och andra kulturella och utbildningssammanhang känner av. Men även etablerade tolkningar av Tysklands 1900-talshistoria ifrågasätts allt oftare. Samtidigt accelererade den politiska utvecklingen 2024.

I november 2023 arrangerades en hemlig sammankomst av högerextremistiska kretsar i Potsdam, där en masterplan för en omfattande återvandring av asylsökande, invandrare med uppehållstillstånd samt så kallade ”icke-assimilerade” tyska medborgare (som hade förvärvat tyskt medborgarskap) diskuterades. I detta möte deltog bl.a. medlemmar i det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) och tyska Kristdemokraterna, något som det tyska mediebolaget Correctiv var först med att avslöja i januari 2024.

I september 2024 vann AfD valet till delstatsparlamentet i den tyska delstaten Thüringen. I två andra delstater, där befolkningen också gick till val i september 2024, blev AfD näst största parti med mindre än två procentenheters marginal.

I november 2024 sprack den tyska regeringen. Valkampanjen som omedelbart inleddes präglades av populism och fake news, och var särskilt riktad mot invandring och socialt utsatta grupper. Och i opinionsmätningar ökade stödet för AfD kontinuerligt.

Mot denna bakgrund tog en handfull historiker initiativ till ett nätverk som i skrivande stund har vuxit till mer än 360 medlemmar. Nätverket beskriver sig självt som en plattform för människor som jobbar med historia (högskoleanställda, skollärare, museifolk, journalister, frilansare osv.). Målsättningen är att tillsammans med andra aktörer från civilsamhället engagera sig i att skydda det öppna, demokratiska och mångfaldiga samhället och främja mänskliga rättigheter, tolerans och yttrandefrihet.

Nätverket vill bidra med historievetenskaplig kunskap och expertis som förklarar komplexitet istället för att förenkla. Man vill motverka högerpopulistisk historiepolitik byggd på förvrängningar av historiska fakta, genom att stärka allas förmåga att känna igen, bedöma och motverka fake news och historisk förvrängning. Vidare vill nätverket och dess medlemmar engagera sig i utbildning med demokratisk värdegrund.

Hur ser nätverkets konkreta arbete ut? Under det gångna året organiserade nätverket två aktionsveckor. Den första ägde rum runt den 8 maj (Segerdagen 1945) med temat ”Demokratifrämjande” med många evenemang som presentationer, rundabordssamtal, samtal med ögonvittnen, guidade museiturer och workshops för att uppmuntra människor att aktivt engagera sig för ett solidariskt och demokratiskt samhälle. Den andra aktionsveckan fokuserade på demokratiska revolutioner kring sekelskiftet 1800 för att påminna om demokratiska traditioner i Europa, Nord- och Sydamerika. Med startpunkt den 4 juli och USA:s självständighetsförklaring presenterades fyra centrala källor om demokratiska revolutioner på nätverkets sociala mediakanaler.

Vidare organiserade nätverket ett digitalt rundabordssamtal med ca. 80 åhörare om den 9 november i den tyska demokratins historia, ett datum som kan förknippas med vapenstilleståndet 1918, ölkällarkuppen 1923, Novemberprogromerna 1938 och Berlinmurens fall 1989.

I januari 2025 presenterades en serie om Martin Luther King-dagen och dess instrumentalisering på nätverkets sociala medier.

Utöver dessa centrala aktioner engagerar sig nätverket i vetenskapliga och offentliga diskussioner och sprider information om sina medlemmars offentliga och vetenskapliga evenemang. På det sättet fungerar nätverket som en förstärkare: en förstärkare för historisk kunskap, vetenskap och demokrati – något som behövs mer än någonsin.