Oroliga omvärldsförhållanden ökar betydelsen av lättillgänglig forskningsbaserad kunskap. Men hur kan forskare nå ut med fördjupning i en offentlig debatt som efterlyser oneliners och entydiga svar? Vad innebär tillgänglig vetenskap och hur kan kunskap bli en demokratisk tillgång? Vad krävs för att demokratisk forskningsförmedling ska kunna fungera?
Arrangeras tillsammans med Demokrati och högre utbildning/Uppsala universitet.
Nästan halva jordens befolkning deltar i politiska val under 2024. I många av dessa val är humanistiska frågor centrala – om identitet, kultur, religion och språk. Hur kan man förstå ”supervalåret 2024”? Ämnen som nationalism, immigration, yttrandefrihet, brottslighet och utbildningsfrågor används av politiker för att driva opinion och mobilisera väljare. Hur kan vi förstå sådana…
Till försvar för demokratin och i kampen mot totalitära krafter hävdar vi samstämmigt kunskap, likvärdighet i skolan och tillgång till adekvata läromedel. Enigheten i hotbild och motgift gör att begreppen får tala för sig själva. Men vad innebär egentligen demokrati och kunskap i skolans sammanhang? Arrangeras tillsammans med Läromedelsförfattarna.
Högskolepolitikens stora utmaning är att förutse behovet av strategiska satsningar och fatta snabba beslut. Samtidigt ska lärosätena både formulera egna styrkeområden och förhålla sig till styrsignaler och uppdrag. Men hur skapar vi bäst starka forskningsmiljöer, och vilka är humanioras bidrag? Arrangeras tillsammans med Göteborgs universitet.